Byggkostnad för Bodens fästning i dagens penningvärde

[Johan Elisson]

Nedanstående är ursprungligen ett mail jag skickade till Försvarsmuseum i Boden:

Jag är intresserad av Bodens fästning och har läst en hel del om och kring detta fascinerande försvarsverk. Vad jag däremot inte riktigt har lyckats greppa är hur man då och då läser att byggkostnaden, då ca 20 miljoner kr, i dagens penningvärde skulle motsvara flera miljarder och därtill vara Sveriges genom tiderna mest dyrbara försvarsprojekt. Hur räknar man då egentligen?

Den enda tillförlitliga statistik över prisutvecklingen i Sverige som jag kan hitta är SCB:s sida där man i databladet kan utläsa att prisnivån stigit från 100 (index 1914) till en bit över 4 000 (idag), vilket i så fall skulle ge en ungefärlig kostnad i dagens penningvärde på ca 800 miljoner kronor. Och kostnaden för ett enda JAS 39 Gripen inräknat utvecklingskostnad är beräknad till över 500 miljoner kronor.

Ändå har t ex Värnpliktsnytt skrivit "Bodens Fästning består av fem bergfort och tre mellanverk som kostade 19 miljoner att bygga (cirka 4 miljarder i dag)." i en artikel från 2004-05-11, och Helsingborgs dagblad har skrivit "Kostnaden lär ha motsvarat tre JAS-projekt i dagens penningvärde." i en artikel från 2002-08-25.

Jag fick svar från Thorbjörn Wikström som är medlem här på forumet och som också har funderat över detta. Han föreslog att vi kunde föra diskussionen vidare här på forumet efter hans semester. Därmed gör jag detta.

Under tiden som gått sedan vår mailväxling har jag förstått att det kanske inte är optimalt att använda ett konsumentindex för ett så stort projekt som ett fästningsbygge. Jag har läst att ett lands BNP då kanske är ett bättre mått. Använder man istället detta som mått (Historia.se har siffrorna) får man fram att dagens svenska BNP är nästan 600 gånger så högt som 1914. Detta skulle då ge en kostnad idag på motsvarande ca 11 miljarder.

Då till frågeställningen. Vad är det bästa sättet att räkna på? Hur har "journalisterna" på tidningarna räknat? Kan man jämföra byggandet av Bodens fästning med JAS-projektet?

/Johan

[Spaningsledaren]

Min tro är att en direkt jâmförelse är svâr att göra.
Statsutgifternas andel av BNP var mindre än nu för hundra âr sedan.
(Det fanns nâstan inga transfereringar.)
Försvarsutgifternas andel av den disponibla budgeten var ocksâ stôrre än nu.
Att däremot uppskatta vad en nybyggnad skulle kosta är nog inte sârskilt oöverstigligt. Här skulle det, i princip, handla om sâdant som X kubikmeter befâstningsbygge och Y ton pansarbatterier. FortV har säkert à priser fôr ocksâ sâdant. Men, pâ bollsinne, visst handlar det om miljarder. Dock, enligt min känsla, ândâ inte om lika mânga som fôr Viggen- eller JAS-projekten.

[Stellan Bojerud]

Det var inte bara Bodens fästning som byggdes under den aktuella perioden. Byviksfortet och 12.batteriet i Vaxholm samt Värmdölinjen med bl a två bergfort. Ellenabben och Västra Hästholmen samt Oscarsvärnslinjen i Karlskrona. Oscar II:s fort i Göteborg. Härtill Tingstäde fästning på Gotland.

[Spaningsledaren]

Att bygga en fästning är just ett byggnadsprojekt. Man spränger ut bergrum, gjuter betongvalv, drar in el och VVS, stoppar dit div. utrustning o.s.v. Detta kan jâmföras med att bygga en T-banelinje ("enklare") eller ett kärnkraftverk ("knepigare").

JAS-flygplanet spelar i en helt annan division. Om styckpriset, som vi kan läsa är ung. 500 millar, och planet vâger ung. tio ton blir kilopriset 50.000 Kronor. (Redan det âr ganska mycket. Vi fâr leta bland Hermès-scarfsar och orginal aftonklânningar för att hamna i den prisklassen. En stor del av priset är här immateriellt, knutet i flygplanets fall till just utvecklingskostaden.) Om det sedan byggs ung.150 JAS-plan blir totalkostnaden 75 miljarder. Slâr vi sedan ut den summan pâ, för att inte komplicera matematiken, 7.5 miljoner svenskar hamnar 10.000 kronor pä var och en. Detta blir dâ svenskens per-capita anskaffningskostnad fôr just den komponenten i landets försvar.

[Johan Elisson]

Min tro är att en direkt jâmförelse är svâr att göra.
Statsutgifternas andel av BNP var mindre än nu för hundra âr sedan.
(Det fanns nâstan inga transfereringar.)
Försvarsutgifternas andel av den disponibla budgeten var ocksâ stôrre än nu.

Men om man skulle försöka, vilken metod är bäst? Att jämföra BNP, konsumentpris, del av försvarsbudgeten, eller något annat? Naturligtvis har jag ingen möjlighet att ta reda på vad X kubikmeter fästningsbygge och Y ton pansarbatterier kostar.

/Johan

[Mathias Forsberg]

Att mäta mot försvarsbudgeten är väl en alldeles utmärkt metod. Att mäta mot statens andel av de offentliga utgifterna är en snynnerligen dålig metod, som påpekats ovan.

Om det är "Sveriges största försvarsprojekt" måste man väl också ställa det mot de allokerade resurserna till försvaret?

Men oavsett fyra eller eller miljarder bleknar det som bekant i relation till JAS-projektet. Vilket i min värld låter rimligt.

[Johan Elisson]

Men om man vill ha ett "motsvarande pris idag", vad är då den lämpligaste metoden att använda? Uppenbarligen finns det ju en metod eftersom tidningar och andra har "räknat fram" ett sådant värde (som jag dock tar med en stor nypa salt).

/Johan

[Urban]

Uppgiften om ca 20 miljoner ska tydligen vara vad Bodens fästning kostnadsberäknades till 1905 (2/3 forten, 1/3 för bestyckning).

Källa: http://www.sfv.se/cms/showdocument/docu ... en_340.pdf

Sedan så har jag i sommar köpt en karta över själva fästningen som även på 3 A4 sidor listar historia och där säger man att fästningen kostnadsberäknades år 1900 till 8,7 miljoner, men att redan 1904 så var de uppe i 18,9 miljoner.

Av Så pga penningbrist samt dålig kvalitet på berget så ställde man in den påbörjade byggnationen av Paglafortet, och istället blev det öppna artilleriställningar på Paglaberget. Därav att man nu har 5 fort istället för planerade 6 och att man inte byggde ut de planerade infanteriskansarna förrän det blev krig.

Detta ska då motsvara nästan 4 miljarder enligt dagens penningvärde. Hur man har räknat ut det står inte.


Som fotnot kan noteras att man "glömde" bort att bemanna fästningen. Den skulle ansågs kräva 25000 man för att fullt försvara men man kunde bara mobilisera 13000 man 1912 och då hade man tagit till allt som fanns i närområdet inklusive landstormsförband. Förstärkningar krävdes alltså från södra Sverige.

[Spaningsledaren]

Det finns fundamentala problem kring uppgiften.
Med modern teknik, allt lika i övrigt, skulle man kunna bygga snabbare än för hundra âr sedan. ( här finns en skillnad i produktivitet)
Omvänt, om man idag gav sig pâ att ocksâ bygga med den gamla tekniken skulle skyddsombud och andra omedelbart stoppa tilltaget.
(Därmed är det meningslôst att t.ex. försöka räkna upp de historiskt utbetalade arbetslönerna/antalet dagsverken till dagens nivâer.)
Skulle man idag ge sig pâ att nyprojektera befâstningar med motsvarande eldkraft, uthâllighet o.s.v. skulle man bygga helt annorlunda och man skulle nog ha svârt att i det lâget avstâ frân en massa nytt som inte finns i den existerande fâstningen.
Av skäl som dessa (det finns fler) tror jag inte det är meningsfullt att försöka sig pâ en omräkning.
Däremot skulle du, med tillgâng till basdata, med större fog kunna jâmföra med ett samtida kraftverksbygge. Du skulle kunna säga att fâstningen motsvarade X stycken Porjus-kraftverk. (Bergrum som bergrum, betong som betong, maskiner som maskiner. Detta vid ung. samma byggnadstid)

[Johan Elisson]

Detta ska då motsvara nästan 4 miljarder enligt dagens penningvärde. Hur man har räknat ut det står inte.

Det är just det som är frågeställningen, hur har man fått fram dylika siffror? Siffran 4 miljarder är vanligt förekommande. Men var kommer den ifrån ursprungligen, vem har räknat ut den, och hur?

Det finns fundamentala problem kring uppgiften.
Med modern teknik, allt lika i övrigt, skulle man kunna bygga snabbare än för hundra âr sedan. ( här finns en skillnad i produktivitet)
Omvänt, om man idag gav sig pâ att ocksâ bygga med den gamla tekniken skulle skyddsombud och andra omedelbart stoppa tilltaget.
(Därmed är det meningslôst att t.ex. försöka räkna upp de historiskt utbetalade arbetslönerna/antalet dagsverken till dagens nivâer.)
Skulle man idag ge sig pâ att nyprojektera befâstningar med motsvarande eldkraft, uthâllighet o.s.v. skulle man bygga helt annorlunda och man skulle nog ha svârt att i det lâget avstâ frân en massa nytt som inte finns i den existerande fâstningen.
Av skäl som dessa (det finns fler) tror jag inte det är meningsfullt att försöka sig pâ en omräkning.
Däremot skulle du, med tillgâng till basdata, med större fog kunna jâmföra med ett samtida kraftverksbygge. Du skulle kunna säga att fâstningen motsvarade X stycken Porjus-kraftverk. (Bergrum som bergrum, betong som betong, maskiner som maskiner. Detta vid ung. samma byggnadstid)

Du har naturligtvis en poäng men du missar samtidigt delar av min poäng. Säg såhär istället. Du vet att ett godtyckligt större byggprojekt kostade ca 20 miljoner kronor år 1910. Vad motsvarar det penningvärdet i dagens penningvärde? Hur har byggpriserna i genomsnitt ökat för större projekt?

/Johan

[Urban]

För det första ditt andra citat var inte skrivet av mig utan av Spaningsledaren.

Sedan undrar jag hur du får att den ska bli 800 miljoner om man utgår ifrån ca 4000% prisökning sedan 1914 då 20 milj * 4000 = 80000 miljoner dvs 80 miljarder?

jag uppfattar säkert fel hur man räknar pga kaffebrist

[Spaningsledaren]

Jo, men om man nu varken skulle vilja eller skulle kunna bygga just den fâstningen ett sekel senare, vad har dâ omrâkningen av kostnaden för intresse? Om du anger 4 miljarder eller 80, vem bryr sig?

Jag skulle fundera pâ att i stâllet fôr detta med att fokusera kostnaden i stället försöka belysa vad man den gângen fick fôr pengarna:
Till exempel ( fästningen tjänade ett antal olika syften) rent artilleristiskt:
Fästningen kunde verka pâ en front av typ 70 km:s bredd och där inom ett djup av typ 20 km. Vidare fanns där (i detta räkneexempel) 100 eldrôr som vart och ett kunde skjuta ivâg 5 st 60 kilos granater per minut och utrustade med vardera 300 skott. (De korrekta basuppgifterna hâr lär du kunna hitta pâ egen hand.) Multiplikation skulle dâ ge vid handen en momentan samlad eldkraft av 100x5x60 = 30.000 kilo per minut ( 500 per sekund) och en samlad kapacitet tung eld utlagd mot lämpliga avsnitt i omrâdet (läs framryckningsvâgarna) av 100x60x300 = 1.800.000 kilo. Vasst, varmt, granatspitter.

Jag skulle kanske tro att nâgot i den här stilen kanske rent av vore mer belysande fôr vad man den gângen ville uppnâ och vad riksdagen bestâmde sig för att slâppa till slantarna för. Dâ fick det sedan kosta de dâr historiska millarna. Fungerade gjorde det ocksâ! Det kom aldrig nâgon ny invasion den vâgen.

[Johan Elisson]

För det första ditt andra citat var inte skrivet av mig utan av Spaningsledaren.

Sorry, använde samma quote-tagg för Spaningsledarens inlägg som för ditt och glömde ändra namn. Fixat nu.

Sedan undrar jag hur du får att den ska bli 800 miljoner om man utgår ifrån ca 4000% prisökning sedan 1914 då 20 milj * 4000 = 80000 miljoner dvs 80 miljarder?

jag uppfattar säkert fel hur man räknar pga kaffebrist

Dels räknar du fel, en prisökning på 4000 % innebär 20*41=820 mijoner (en 100 %-ig prisökning innebär ju att man lägger på hela priset på ursprungspriset, d v s lägger till 20*1 miljoner, en 200 %-ig att man lägger till två hela priser på ursprungspriset, d v s lägger till 20*2 miljoner, o s v), dels skrev jag aldrig något om procent (även om slutsumman blir nästan densamma), däremot har prisindex ökat från 100 till 4000 under dessa ca 100 år, d v s en 40-dubbling av priset, vilket ger 800 miljoner. Drick lite mer kaffe nu.

Jo, men om man nu varken skulle vilja eller skulle kunna bygga just den fâstningen ett sekel senare, vad har dâ omrâkningen av kostnaden för intresse? Om du anger 4 miljarder eller 80, vem bryr sig?

För att jag vill få reda på hur medierna har kunnat komma fram till en siffra på 4 miljarder. Jag bryr mig. Det var därför jag startade tråden.

Tyvärr måste jag åka iväg nu innan jag hunnit svara på allt men jag återkommer i natt eller i morgon.

/Johan

[Urban]

Dels räknar du fel, en prisökning på 4000 % innebär 20*41=820 mijoner (en 100 %-ig prisökning innebär ju att man lägger på hela priset på ursprungspriset, d v s lägger till 20*1 miljoner, en 200 %-ig att man lägger till två hela priser på ursprungspriset, d v s lägger till 20*2 miljoner, o s v), dels skrev jag aldrig något om procent (även om slutsumman blir nästan densamma), däremot har prisindex ökat från 100 till 4000 under dessa ca 100 år, d v s en 40-dubbling av priset, vilket ger 800 miljoner. Drick lite mer kaffe nu.

Ah, elementärt! Trög skalle pga för mycket rapportskrivande samt brist på kaffe gör inte skallen piggare.

Är också intresserad då jag gärna vill veta vart uppgifter kommer ifrån samt hur dessa beräknats.

[Skribenten]

Nedanstående är ursprungligen ett mail jag skickade till Försvarsmuseum i Boden: Jag är intresserad av Bodens fästning och har läst en hel del om och kring detta fascinerande försvarsverk. Vad jag däremot inte riktigt har lyckats greppa är hur man då och då läser att byggkostnaden, då ca 20 miljoner kr, i dagens penningvärde skulle motsvara flera miljarder och därtill vara Sveriges genom tiderna mest dyrbara försvarsprojekt. Hur räknar man då egentligen? /Johan

Föreslår att du skaffar boken "Boden, fästningen, garnisionen och samhället" huvudredaktörer: Bror Oscar Nyström & Sven Skeppstedt, tryckt CO Ekblad - Västervik 1990, (inget ISBN nummer angivet). Rättigheterna har Kungl Bodens artilleriregements historiekommité. Du kan hitta boken på antikvariat. Boken är på c:a 670 sidor.

Boken innehåller ett antal tabeller med kostnader om byggnationen ej enbart om fästningen utan också om alla kasernbygnationer.

I övrigt är det precis 50 år sedan jag ryckte in till grundutbildning som signalist vid dåvarande S3.

Hälsning - Skribenten