Norrlandshaubitskompani
Norrlandshaubitskompani
På vilken pluton hörde Väderradaren hemma i haubits 77 bataljonen. Har tittat på sidan http://www.tdg.nu/swedish_armed_forces/ och hittar ingen lämplig pluton för denna. Jag minns
att A4 hade en sådan på Ragunda kompani. Likaså undrar jag om någon vet den svenska skillnaden
på lorry och truck. Det är väsentligt att veta då nämnda sida är på Engelska .
att A4 hade en sådan på Ragunda kompani. Likaså undrar jag om någon vet den svenska skillnaden
på lorry och truck. Det är väsentligt att veta då nämnda sida är på Engelska .
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Re: Norrlandshaubitskompani
Det beror säkert på vilken tidsperiod du talar om.macken skrev:På vilken pluton hörde Väderradaren hemma i haubits 77 bataljonen. Har tittat på sidan http://www.tdg.nu/swedish_armed_forces/ och hittar ingen lämplig pluton för denna. Jag minns
att A4 hade en sådan på Ragunda kompani.
I den ursprungliga IB77-organisationen fanns ingen väderradar. Väderradar och artilleriradar låg i Artilleriledningskompaniet (arméns största kompani) som fanns på fördelningsnivå. Radarplutonen (42 man) i Artlkomp bestod av en Chgrp, en Väderrrgrp (12 man), två Artrrgrp och en Rrrepgrp.
Troligen så avser väl "lorry" en skåpbil eller en lätt lastbil.macken skrev:Likaså undrar jag om någon vet den svenska skillnaden på lorry och truck.
Re: Norrlandshaubitskompani
Vad menar Du med ursprungliga IB 77? Det torde varit före 1983!?!map358 skrev: Det beror säkert på vilken tidsperiod du talar om.
I den ursprungliga IB77-organisationen fanns ingen väderradar. Väderradar och artilleriradar låg i Artilleriledningskompaniet (arméns största kompani) som fanns på fördelningsnivå. Radarplutonen (42 man) i Artlkomp bestod av en Chgrp, en Väderrrgrp (12 man), två Artrrgrp och en Rrrepgrp.
.
Enl AH 1 IB77 så finns det väderrgrp i Brighaubbatstabskomp 77, 83 med typförbandskod 25261A. Men det verkar var lite senare dvs nångång under mitten av 80-talet.
För att vara säker kollade jag i AH 1:IB 77 1980.
Försök med den nya väderradarn gjordes väl 1981 tror jag, innan dess använde man en gammal luftvärnsradar som jag glömt namnet på. Besvärlig var den i alla fall och man var tvungen att stå en eller två km ifrån den när man släppte ballongen, annars klarade den inte av att fånga in ekot.
På den tiden använde man som artradar en station som jag tror hette PE-49 och kallades för byxpressen. Den klarade egentligen bara av att lokalisera fi granatkastare och krävde att man kände till deras ungefärliga grupperingsplats. Mätnoggrannheten var god men det krävdes hög koncentration och var påfrestande för ögonen att betjäna den, så gruppen kunde inte hålla högsta mätberedskap mer än en kvart åt gången, har jag för mig.
Kod: Markera allt
Brighaubbatstabskomp
Uplto
1. och 2. uplgrp
Närskyto
Tre näskygrp
Stabsplut
Stabsgrp
Två trådgrp
Tpgrp
Btrakgrp
Centralplut
Centralgrp
E- och undgrp
Trto
Kokgrp
Packgrp
På den tiden använde man som artradar en station som jag tror hette PE-49 och kallades för byxpressen. Den klarade egentligen bara av att lokalisera fi granatkastare och krävde att man kände till deras ungefärliga grupperingsplats. Mätnoggrannheten var god men det krävdes hög koncentration och var påfrestande för ögonen att betjäna den, så gruppen kunde inte hålla högsta mätberedskap mer än en kvart åt gången, har jag för mig.
Ok, det var det jag menade att det var nog en orglista före 1983.map358 skrev:För att vara säker kollade jag i AH 1:IB 77 1980.Försök med den nya väderradarn gjordes väl 1981 tror jag, innan dess använde man en gammal luftvärnsradar som jag glömt namnet på. Besvärlig var den i alla fall och man var tvungen att stå en eller två km ifrån den när man släppte ballongen, annars klarade den inte av att fånga in ekot.Kod: Markera allt
Brighaubbatstabskomp Uplto 1. och 2. uplgrp Närskyto Tre näskygrp Stabsplut Stabsgrp Två trådgrp Tpgrp Btrakgrp Centralplut Centralgrp E- och undgrp Trto Kokgrp Packgrp
På den tiden använde man som artradar en station som jag tror hette PE-49 och kallades för byxpressen. Den klarade egentligen bara av att lokalisera fi granatkastare och krävde att man kände till deras ungefärliga grupperingsplats. Mätnoggrannheten var god men det krävdes hög koncentration och var påfrestande för ögonen att betjäna den, så gruppen kunde inte hålla högsta mätberedskap mer än en kvart åt gången, har jag för mig.
Det var intressant att det har funnits en föregångare till Arthur.
Jo, men som sagt var det mer en grk-lokaliseringsradar än en artlokrr. Det gick att mäta in fi art om de sköt med övergradsbanor, men nu gjorde ju Röda armén sällan det.
Hittade några bilder av samma radar i dansk tjänst, men våra satt på en vanlig släpvagn. http://armyvehicles.dk/m113ga.htm
Hittade följande dokument: http://www.fht.nu/docs/utvecklingenradar.pdf
Tydligen hette den gamla väderradarn PE-07, det var mer än jag kom ihåg. Det tog nog nästan en halvtimme att starta upp den. En massa elektronrör skulle förglödas, eller vad det nu hette, innan de fick sättas i arbete. Och det skulle göras steg för steg innan hela anläggningen var klar för drift.
Hittade några bilder av samma radar i dansk tjänst, men våra satt på en vanlig släpvagn. http://armyvehicles.dk/m113ga.htm
Hittade följande dokument: http://www.fht.nu/docs/utvecklingenradar.pdf
Tydligen hette den gamla väderradarn PE-07, det var mer än jag kom ihåg. Det tog nog nästan en halvtimme att starta upp den. En massa elektronrör skulle förglödas, eller vad det nu hette, innan de fick sättas i arbete. Och det skulle göras steg för steg innan hela anläggningen var klar för drift.
Kul att det kan glädja någon.
Letade reda på mina gamla anteckningar om artradargruppen och dess prestanda.
Användning: Lägesbestämma fi grk och art som skjuter med övergradsbanor. Kan biträda vid skjutning (mäta in nedslag av egna grk och eget art som skjuter med övergradsbanor). Havsövervakning. Leda fpl och hkp.
Grupperingstid: Efter rek 15 min.
Mätområde: Mot 8 cm grk 8 km. Mot 12 cm grk 14 km. Havsövervakning 17 km. Minsta mätavstånd 1 km. Mätvinkel 700¯.
Mätnoggrannhet: 50 m.
Utvärderingstid: 2,5 min. Eld med batteri efter 5 min. Eld med bataljon efter 7 min.
Läget av art och grk bestäms genom att en projektil mäts in i två punkter ubder banans uppåtgående del.
Sökordern skall innehålla målets ungefärliga läge (inom 2 km eller 300¯).
Grupperas minst 500 meter från annat förband.
Kraftig nederbörd kan omöjliggöra mätning.
Letade reda på mina gamla anteckningar om artradargruppen och dess prestanda.
Användning: Lägesbestämma fi grk och art som skjuter med övergradsbanor. Kan biträda vid skjutning (mäta in nedslag av egna grk och eget art som skjuter med övergradsbanor). Havsövervakning. Leda fpl och hkp.
Grupperingstid: Efter rek 15 min.
Mätområde: Mot 8 cm grk 8 km. Mot 12 cm grk 14 km. Havsövervakning 17 km. Minsta mätavstånd 1 km. Mätvinkel 700¯.
Mätnoggrannhet: 50 m.
Utvärderingstid: 2,5 min. Eld med batteri efter 5 min. Eld med bataljon efter 7 min.
Läget av art och grk bestäms genom att en projektil mäts in i två punkter ubder banans uppåtgående del.
Sökordern skall innehålla målets ungefärliga läge (inom 2 km eller 300¯).
Grupperas minst 500 meter från annat förband.
Kraftig nederbörd kan omöjliggöra mätning.
Vad innebär att fördelningarna var nedlagda? Togs de bort helt organisatoriskt? Vilket år skedde det?MD650 skrev: Artrr blev väl inte operativt förrän för några år sedan och då var ju fördelningarna sedan länge nedlagda.
Jag tycker jag hörde talas om dem minst en bit in på nittiotalet, men det kan förstås bara hängt med.
Jag tror man övade stabsmässigt med fördelningskonceptet så sent som -99 . 00-01 övades 1.mekdivision bl.a. i Norrbotten. Då hade Sverige bara en division (åtminstone vad avser markstrid).Rickard skrev:
Vad innebär att fördelningarna var nedlagda? Togs de bort helt organisatoriskt? Vilket år skedde det?
Jag tycker jag hörde talas om dem minst en bit in på nittiotalet, men det kan förstås bara hängt med.