Mitt inntrykk, og jeg er ikke veldig godt innsatt i den svenske forsvarsmaktens organisering annet enn det jeg kan lese i diverse åpne fora og tidsskrifter, er at man har gjennomgått omtrent den samme prosess som mange andre vestlige forsvar.
Det vil si at man befinner seg i en situasjon hvor strategiske overfall på nasjonen og store væpnede konflikter i umiddelbar nærhet er utenkelig uten et langt politisk og diplomatisk forspill.
Dette betyr at den kapasiteten man hadde for 25 år siden er irrelevant. Nedbygningen av strategiske tilgjengelige kapasiteter på - for å kalle en spade en spade - russisk side betyr at trusselen ikke lenger er der på kort sikt.
Derfor tror jeg det viktigste for forsvaret i et land som Sverige er å ha kapasitet til å forsvare sine interesser for uforutsette hendelser i territorialfarvann/luftrom, terroristanslag/sabotasje, spionasje m.m. og samtidig ha en god varslingstjeneste på alle nivå og en kadre for den eventualitet at internasjonale spenninger oppstår og et mer omfattende landforsvar må bygges raskt (men jeg tror vi da snakker om år og ikke måneder). Disse truslene har en lang varslingstid i dag, siden en potensiell fiende ikke nødvendigvis kan trylle fram angrepskapasiteter.
Jeg vil faktisk driste meg til å svare et JA på trådens tittelspørsmål.
Är svenska försvaret bra idag jämfört med omvärlden?
Re: Är svenska försvaret bra idag jämfört med omvärlden?
Synes mig som frodeh har sammanfattat det ganska väl. Ett lands försvar bör vara inriktat mot den hotbild som kan tänkas finnas i framtiden, inte mot det som varit.frodeh skrev:Mitt inntrykk, og jeg er ikke veldig godt innsatt i den svenske forsvarsmaktens organisering annet enn det jeg kan lese i diverse åpne fora og tidsskrifter, er at man har gjennomgått omtrent den samme prosess som mange andre vestlige forsvar.
Det vil si at man befinner seg i en situasjon hvor strategiske overfall på nasjonen og store væpnede konflikter i umiddelbar nærhet er utenkelig uten et langt politisk og diplomatisk forspill.
Dette betyr at den kapasiteten man hadde for 25 år siden er irrelevant. Nedbygningen av strategiske tilgjengelige kapasiteter på - for å kalle en spade en spade - russisk side betyr at trusselen ikke lenger er der på kort sikt.
Derfor tror jeg det viktigste for forsvaret i et land som Sverige er å ha kapasitet til å forsvare sine interesser for uforutsette hendelser i territorialfarvann/luftrom, terroristanslag/sabotasje, spionasje m.m. og samtidig ha en god varslingstjeneste på alle nivå og en kadre for den eventualitet at internasjonale spenninger oppstår og et mer omfattende landforsvar må bygges raskt (men jeg tror vi da snakker om år og ikke måneder). Disse truslene har en lang varslingstid i dag, siden en potensiell fiende ikke nødvendigvis kan trylle fram angrepskapasiteter.
Jeg vil faktisk driste meg til å svare et JA på trådens tittelspørsmål.
Därför blir det lite patetiskt när vissa försvarsvänner förespråkar en återgång till det svenska invasionsförsvar som krävde 50 000 värnpliktiga varje år trots att de borde vetat att Sverige sedan 80-talet inte hade råd att placera dem i ett fungerande krigsförband med en funktionell utrustning och ge dem en repetionsövning vart fjärde år.
Riktigt förbannad blir jag när generaler som Björeman kallar de frivilliga som äntligen fått en anständig lön för "legosoldater".
Han och hans sympatisörer lever verkligen i en förgången tid där en man, en röst och ett gevär betydde något.
- J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Re: Är svenska försvaret bra idag jämfört med omvärlden?
Så här kan vi också ta det. Det är i förbandet funktionaliteten finns, För tjugo år sedan skulle upp till 3000 man betjäna fyra flygklara flygplan och ytterligare fyra skulle underhållas upp till flygklara samt upp till åtta flygplan till skulle kunna repareras per bas. Det här är alltså en division, går vi ner till att betjäna en halv division så minskar vi manskapet till 1200 - 1500 man. Här hade vi förmåga att kontinuerligt och i ett högt tempo mala på fram till dess att flygplanen var sönderskjutna eller det var slut på bränsle och ammunition. Undertecknad skulle i det läget ansluta sig till det fria Sveriges skogsstyrkor. Tittar vi på klargöring så användes 25 man för att direkt klargöra två stycken jaktviggen.Bjernevik skrev:Så jag vidhåller, det är förband och inte antal flygplan man ska diskutera.
I dag skall vi fortfarande få ut ungefär fyra flygplan per division men varje division skall betjänas av mindre än 1000 man. Operationshastigheten är inte så där vansinnigt hög och klargöringsresurserna ligger på två man per flygplan och till sin hjälp har dom en ambulerande laddnings(halv)grupp. Det här skall göras över hela tiden, det finns inget som heter att förråden är slut. Det låga operationstempot bör medge återfyllnad i normal produktionstakt, om det mot förmodan skulle ta slut några dagar tar undertecknad brassestolen och sätter sig på en sandstrand på Sicilien.
Så hur väl har flygvapnet klarat sig igenom denna hysterin? Vilken verkan i målet levererar flygvapnet?
J.K Nilsson
- J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Re: Är svenska försvaret bra idag jämfört med omvärlden?
Men hur många av oss försvarsvänner förespråkar verkligen det då?Lasse Odrup skrev: Därför blir det lite patetiskt när vissa försvarsvänner förespråkar en återgång till det svenska invasionsförsvar som krävde 50 000 värnpliktiga varje år trots att de borde vetat att Sverige sedan 80-talet inte hade råd att placera dem i ett fungerande krigsförband med en funktionell utrustning och ge dem en repetionsövning vart fjärde år.
Vad jag vet så är klargöringstiden för en flygplanbomb i dag betydligt längre än för gårdagens bomber. Vi har anpassat oss till omvärlden så det är mer omständligt att hänga den där satans bomben men ändå skall vi inte kunna ha fler soldater? Det som är det verkligt patetiska är att vi i alla fall en försvarsgren haft riktiga KFÖ.er under hela -90 talet. Vi hade kontinuerlig tillgång till färdigutbildade soldater på flottiljer och baser genom fyra inryck om året. Vi hade välfyllda förråd med adekvat utrustning och vi kunde höja beredskapen samt flytta ut verksamhet till bas utan att det var ett större ingrepp i den mer normala flottilj-lunken. Vi skulle mycket väl ha kunnat skala ned verksamheten för att möta de hot en föränderlig omvärld gett oss men varför skulle vi åka med i sopnedkastet bara för att andra försvarsgrenar inte har kunnat hantera den förda politiken under 1980-talet? Sverige blir inte kortare bara för att vi bestämmer oss för att ha två krigsbaser, en på Hagshult och en på Jokkmokk, flygplanet bär inte med sig mer last eller mer bränsle bara för det.
Var vänlig och klumpa inte ihop oss med den misskötta gröna röran.
J.K Nilsson