Elitförband eller inte

[Hans]

Nu har jag inte läst boken (än, kommer snart) men vilken tidsram täcks? Vilket 'elit' förband vi än talar om hänger det mycket på vilken tidsperiod vi talar om. K 3 idag är inte K 3 1950 eller 1980.

MVH

Hans

[Krook]

Lars, du gör vad du vill med feedbacken, men av respekt för dig så ger jag dig möjlighet att förstå hur vi i terränglådan ser det.
Jag har tjänstgjort med i princip hela spannet av soldater, från Menig H i Luftvärnet till Överstar i Kavalleriet. I det spannet så har jag haft förmånen att jobba med Tolkskole-elever och ehuru hur fantastiska de än är så är de inte i närheten av något Elitförband, såsom allmänheten och försvarsintresserade ser det.
Det har funnits en koppling till FJS och faktiskt ska AJB ha några Tolkar/Förhörsledare i sitt förband, om jag är korrekt underrättad. De personerna är dock jägarutbildade och kläs sedan på med språk/förhörsutbildning.
Parallellen kan dras till andra funktioner i FM som haft utbildningsansvar för vissa funktioner inom andra spetsförband, såsom att Signaltrupperna utbildade folk till Fördundbat. Man bör nog fokusera på krigsförbandet, snarare än utbildningsplattformen om man ska göra en rättvis bedömning av vad som är elit.

Att bli omnämnd i en sån här bok är positivt för förbanden och jag tror att du får svårt att få någon officiell version från FM. Det blir på fora som du kan få synpunkter.

Slutligen: Basker är ingen kvalitetsstämpel utan man får titta på annat såsom: Krav på fysisk tjänstbarhet och vilka enheter som har tyngre tjänst än Infanteri-spaning, ungefär.

[millgard]

Det finns väl även andra aspekter på "elit" än "springa-rakt-fram-och-skrika-med-tung-packning"? Fysiska sidan är en sak, men dt finns ju elit inom andra delar av försvaret och där tycker åtminstone jag att Tolkskolan är ett bra exempel.

[Lars Gyllenhaal]

Hej Hans m fl,

Ja, K 3 idag är inte K 3 1950 eller 1980.

Ang. vilken period som skildras så har jag valt att göra så här: har försökt identifiera alla förband/skolor i de nordiska staterna som idag av många (förhoppningsvis av de flesta) uppfattas som elit. I tillägg skriver jag några meningar om förband som inte i första hand brukar nämnas men som då och då dock nämns. Dessa sistnämnda tar jag upp med garderingarna "mer eller mindre" och "kan anses". Tycker att jag också garderat mig mot att "blåsa upp" dessa genom att inte låta illustrera dem. I övrigt är boken nämligen ytterst välillustrerad. Jag har alltså negativt särbehandlat dem - men detta tillfredställer inte alla som vi kan se av tidigare inlägg.

De svenska relevanta förbanden/skolorna har flera sidor var med undantag för ovan. De som allmänt ansågs/anses vara gräddan: SF, FJS och KustJS/KJS/KJ har fått breda ut sig rejält. I början av varje oomtvistat elitförbands/skolas avsnitt finns en historik som sträcker sig ända tillbaka till resp förbands/skolas begynnelse. Med förband som har en väldigt lång historia, typexemplet är K 3, så har jag dock valt att sammanfatta den äldre historien väldigt drastiskt. Jag berättar desto mer om vad resp. förband/skola (i vissa fall enskilda förbandsmedlemmar) gjorde under andra världskriget - eftersom IIVK är något som ännu har rätt stor bäring och som många finner intressant.

Mvh,
Lars

[Hexmaster]

Jag har en del synpunkter på boken, dock ingenting beträffande urvalsprincipen. Förf. klargör från början att den med nödvändighet är subjektiv, där enighet varken kan förväntas eller krävas. Räcker för mig.

Däremot är jag nyfiken på vilken målgrupp man tänkt. Den är rikligt illustrerad med fina bilder från ca mellankrigstid tills idag, många stora läckra färgbilder (från PR-avdelningarna? men intet ont i det) som torde tilltala mången "mjuk-MÖP". Texten ligger dock till stor del på betydligt högre nivå, där förbandens organisatoriska historia gås igenom detaljerat - det är avgjort för "hård-MÖP:ar".

Alltså: de som tilltalas av texten skulle klara sig utan fyrfärgsbilder (även om det givetvis blir mycket attraktivare), de som direkt tilltalas av bilderna kanske förväntar sig lika direkt tilltalande beskrivningar av förbandens övningar och insatser.

[Viktor Lima]

Hej,

Som jag skrivit i tidigare inlägg så är begreppet elitförband högst subjektivt och författaren har givetvis rätt att inkludera vilka förband han önskar i detta begrepp. Det faktum att begreppet är subjektivt gör dock också att läsaren kan ha en annan uppfattning än författaren som får vara beredd på att argumentera för sin sak och ta emot synpunkter. Precis som Krook säger så är det här ett öppen forum och därmed en viktig del i den demokrati som bland annat våra elitförband är satta att försvara.

Min uppfattning är att det i boken blandas friskt mellan utbildningsförband, krigsförband och värnpliktsutbildning, GSU, krigsbefattning samt dåtid och nutid där jag som är van att skilja på dessa begrepp har svårt att se en röd tråd. Å ena sidan anses Tolkskolan(utbildningsförband) vara ett elitförband genom att de blivande förhörsledarna(värnpliktiga) gör sin GSU på ett annat förband som bland annat utbildar tex.kustjägarkompanier (krigsförband) som anses vara elit. Utifrån det resonemanget, hur är det då med handräckningsvärnpliktiga vid FJS/KJS (fanns fram till 2000-talet), de gjorde hela sin värnplikt vid ett elitförband där de löst viktiga uppgifter som fallskärmspackning, vård av 200-båtar etc. I flygvapnets flygbasjägarplutoner ingick (ingår?) ett frivilligt hundtjänstbefäl(krigsbefattning) från SBK, i de flesta fall en tjej som inte gjort lumpen men som är expert på hundar. Är hon en elitsoldat? Hemvärnet i Kiruna har tydliga historiska kopplingar till f.d Lapplands Jägarregemente, befälen vid utbildningsgruppen i Kiruna bär förbandets basker och har sin bakgrund vid förbandet och en stor del av hemvärnssoldaterna i området har gjort sin GU där. Är Jukkasjärvi HV-kompani ett elitförband? Hur är det med undskolans undassar, Ing2:s fältarbetsdykare eller varför inte de värnpliktiga i arméns musikkår (extramönstring, särskilda fysiska krav, alla frivilliga)? Detta resonemang – som är mycket svårt och som sagt subjektivt - hade kunnat undvikas genom ett annat definitionsval, tex. genom att stringent utgå ifrån krigsförband/insatsförband, TOEM alt formella krav(specialutbildningstecken?).

Jag är säker på att boken kommer att uppskattas av många läsare som gillar militariadetaljer, elitförbandsromantik och fina bilder (OBS! Jag ser absolut inget fel med detta). Boken gör också många intressanta djupdykningar i enskilda specialämnen (Flottans attackdykare) som är mycket läsvärda, men jag har svårt att se att den kommer bli det definitiva standardverket om nordiska elitförband på grund av ovanstående resonemang.

Mvh
/VL

[Lars Gyllenhaal]

Hej Krook,

Jag är övertygad om att det finns en stor mängd personer i Sverige som likt dig har en mycket bestämd uppfattning om vilka de svenska elitförbanden är. Alla har rätt att tycka precis vad de vill.

Som författare har jag dock tagit på mig att ta hänsyn till alla möjliga personers uppfattning i frågan. Från vad mycket insatta personer i FM anser (även bland dem finns givetvis olika åsikter) till vad "rent civila" och de största dagstidningarna skriver. Jag hade kunnat skriva elitskola eller elitutbildning om Tolkskolan eftersom denna benämning använts av såväl Försvarets Forum, SvD och en massa privatpersoner både muntligen och på nätet. Men jag valde att vare sig använda elitskola eller elitutbildning eller ordet elit ö h t om Tolkskolan förutom på ett ställe - i förordet där jag tar upp att det är så pass associerat att det måste finnas med i bilden. Samma bedöming verkar författarna av FJS-boken ha gjort. Jag kände en av dem under några år, den ifjol avlidne Torbjörn Elming (mest mångårige FJS-chefen) som skrivit förordet för min bok (med assistans av en annan FJS-chef).

Slutligen: basker är självklart ingen kvalitetsstämpel. Däremot vill jag påstå att K 3-basker var och är ett tecken på hög kvalitet (inkl ryggkvalitet). Den basker som numera bärs vid TolkS, FMUndSäkC:s gröna basker har väl inte samma status. Men inte är det vem som helst som får bära den.

Mvh,

Lars

[Lars Gyllenhaal]

Hej "Viktor Lima" och alla andra debattglada pseudonymer,

Jag anser att jag i stort sett har besvarat dina frågor i min boks förord. Om du vill kritisera min urvalsprincip - vilket du har all rätt i världen att göra - ta upp vad du anser vara fel i den. Den finns där, i mitt förord. Du skriver hur du skulle ha gjort det om du skrivit boken, men du skriver inte (iaf inte för mig så tydligt) varför du anser att min princip skulle vara så fel. Vad gäller krigsförbanden bakom fredsförbanden tar jag upp dem på några ställen. Jag vet mer om dem än vad som framgår (hade även fler meningar om dem men strök dem) men anser att tiden inte är mogen att beskriva de moderna krigsförbanden mer än vad gjort.

Slutligen ett förslag: skriv själv det definitiva standardverket om nordiska elitförband. Som Nike säger: Just do it!

Mvh,
L

[Viktor Lima]

Hej,

Jag tolkar Lars inlägg som att synpunkter på boken inte är önskvärda. Jag tycker det är tråkigt då jag funnit diskussionen utvecklande och relevant. Jag kommer inte att engagera mig mer i ämnet.

Med vänlig hälsning
/VL

[Lars Gyllenhaal]

Hej Hexmaster,

Förlaget har påverkat väldigt lite av utformningen. Det är alltså snarare "jag tänkt" än "man tänkt". Jag förstår vad du säger i övrigt, tror jag, och kan bara säga att jag gjort mitt bästa för att tilltala både extremt intresserade & kunniga och "de nästan okunniga". En sån approach innebär att klagomål kan komma från "bägge ändarna" - men det är sånt jag är beredd att ta och hittills har det bara kommit negativ kritik från en tidning, Dagbladet i Västernorrland som anser att jag gjort "ett beställningsjobb för Försvarsmakten" och slätat över negativa saker. Det första tyckte jag var kul och det andra är delvis sant vad gäller några förband men inte flertalet skildrade. I övrigt har negativ kritik endast kommit från några i denna tråd. Jag välkomnar all saklig kritik framförd på ett någorlunda trevligt sätt.

Mvh,
L

[NIL]

T2 hade under mitten av 90-talet där man genomförde fys i fältbyxor, kängor, linne och vapen så blir man inte något mer elitförband för det.
Då är man trängare likväl som att en infanterist är samma infanterist.

Det heter inte inte "kängor", det heter "marschskor".

[MD650]

Det heter inte inte "kängor", det heter "marschskor".

Det beror helt på vilken tidsperiod man talar om. Talar man om fram till slutet 80-tal så är det rätt med marschskor. Finns även marschpjäxor.
Talar man däremot mitten av 90-talet (vilket jag gjorde) så det du kallar marschskor heter i uniformssystem 90 marschkänga 90 resp. vinterkänga 90.
Om det finns behov kan jag även ta fram M-numret.

EDIT: hittade detta på FMV:s sida M7336 Kängor, pjäxor

[anders.turner@hotmail.com]

Jag har iaf beställt boken. Det ska bli intressant att läsa den. Och skulle det nu finnas uppgifter om förband hit eller dit som inte anses av några som elitförband, så har jag i alla fall lärt mig något om dessa förband.

För kom ihåg, kunskap är inte tungt att bära..

Anders

[millgard]

Bättre börda ingen bär
än mycket mannavett

[MD650]

Jag har iaf beställt boken. Det ska bli intressant att läsa den. Och skulle det nu finnas uppgifter om förband hit eller dit som inte anses av några som elitförband, så har jag i alla fall lärt mig något om dessa förband.

För kom ihåg, kunskap är inte tungt att bära..

Anders

Boken är läsvärd!