Musköbasen

[FNP]

Enligt CF hade Marinen följande PS-23 luftspaningsradar fram till och med 1997:
Horsfjärden / I. Lvbataljonen 1. Lvbatteriet 10,5 KA 1 PS 23
Horsfjärden / I. Lvbataljonen 2. Lvbatteriet 10,5 KA 1 PS 23
Horsfjärden / I. Lvbataljonen 3. Lvbatteriet 10,5 KA 1 PS 23
Kobebus Karlskrona III. Lvbataljonen KA 2 PS 23

Som jag uppfattat det ersattes 10,5 cm-batterierna från 1958 av lvkomp 48.

PS-23 var en Marconi 293 M medan KSRR var modifierade sådana (PS-27, PS-234, PS-235, PS-236, PS-239)

Just så!

Någon kanske har uppgift på var anläggningarna stod?

Har inte tillgång till böcker eller anteckningar för tillfället utan förlitar mig på mitt minne och det här rör förhållanden som ligger några år bakåt i tiden.

Angående Ksrr så utbildades jag i och sedemera utbildade jag på PS 239 samt Termaserien (PN 610/12/13, PS 615/17/19). Bra anläggningar om man visste hur de skulle användas.

[JohnT]

Hyfsat välförsvarat då. En sak jag funderat över är det gamla pansarskjutfältet på Utö. Min pappa har betättat att det under perioder fanns stridsvagnar och stridsfordon stationerade Utö och att de inte släpade egna vagnar fram och tillbaks mellan ön och fastlandet. Kan det ha funnits någon listig baktanke att man hade lite stridsvagnar och annat i närheten av Muskö som kunde sättas in vid kuppförsvar eller annat? Antar att Muskö var en oerhört viktigt mål för en angripare tidigt i en konflikt?

Norr om Utö låg Stabbo, Flottans skjutfält med ett antal lvpjäser, på åttiotalet var det olika versioner av 40 och 57mm.

Och det fanns alltid minst en besättning tillgänglig för kuppförsvar, om än inte flottans elit.
(Snarare ar det där man placerade som som flotta inte ville ha på en båt)
Men i bland var ju båtfolket där också.

mvh
/John

[Bjernevik]

FHT har en annan uppfattning, ksrr var PS-23 (med varianter).

Tittar jag i "Kustförsvar - Från kustbefästningar till amfibiekår" så står det där på sidan 263 "För att förbättra upptäcktssannolikheten invisade kustspaningsradarstationerna upptäckta mål till luftvärnstropparna och tre av stationerna konstruerades som luftspaningsradarstationer varav en var rörlig". Detta var då i samband med att äldre luftvärn (allt från 25 mm m/32 till 10,5 cm m/42) ersattes av fasta och rörliga 40/48 i slutet av 50-talet.

Så på sätt och vis har vi rätt bägge två. Det var ksrr (dvs PS-23 med varianter) som invisade luftvärnet, och tre av dessa fick annan konstruktion. Jag antar att det handlar om antennens utformning för att ge bättre luftmålsprestanda.

[Wedman]

FHT har en annan uppfattning, ksrr var PS-23 (med varianter).

Tittar jag i "Kustförsvar - Från kustbefästningar till amfibiekår" så står det där på sidan 263 "För att förbättra upptäcktssannolikheten invisade kustspaningsradarstationerna upptäckta mål till luftvärnstropparna och tre av stationerna konstruerades som luftspaningsradarstationer varav en var rörlig". Detta var då i samband med att äldre luftvärn (allt från 25 mm m/32 till 10,5 cm m/42) ersattes av fasta och rörliga 40/48 i slutet av 50-talet.

Så på sätt och vis har vi rätt bägge två. Det var ksrr (dvs PS-23 med varianter) som invisade luftvärnet, och tre av dessa fick annan konstruktion. Jag antar att det handlar om antennens utformning för att ge bättre luftmålsprestanda.

I Kalla krigets luftförsvar (Bernt Törnell och Alf Kling) så står följande (sidan 202):

PS-237 och 238 användes för luftspaning och invisning för de luftvärnsbataljoner som organiserades på Ostkusten till skydd för flottans baser (Muskö och Karlskrona). Det var 6 rörliga radarstationer till lvbatt 10,5 m/42, 2 fasta till Kobebus/Karlskrona och en fast till Hårsfjärden.

Om bakgrunden (sidan 200):

Sverige importerade i juli 1948 som surplus från England ytterligare 25 radarstationer av typ 293 M, avsedda för Arméns och Kustartilleriets luftvärn. Även dessa stationer var byggda för användning på örlogsfartyg. De modifierades i Sverige genom att byggas in i en särskild radarvagn, och förses med en ny antenn som gav större räckvidd och riktningsskärpa. Stationen tillfördes dessutom en svenskbyggd stridsledningskärra, varifrån data (sidvinkel och avstånd) talöverfördes per telefon eller radio till den nya eldledningsradarn PE 07/R.
Efter ombyggnaden fick dessa radarstationer benämningen PS-23/R och användes tillsammans med PE 07/R inom det nya automatkanonluftvärnet.

PS-237/T var alltså transportabel och PS-238/F fast. Till skillnad från PS-234, PS-235, PS-236 och PS-239 var dessa Luftspaningsradar, moderniserade PS-23/R Lv, och inte Ksrr

[Bjernevik]

Läser man även på sidan 201 i samma bok så får man en liten annan uppfattning om utvecklingen av ksrr mm.

Inte minst så framgår det tydligt att ksrr var avsedda även för att ta luftmål på lägre höjder. Vilket jag själv upplevt då jag tagit emot talrapportering från sådan under tidigt 90-tal.

Så ja, onekligen har man haft dedikerade luftspaningsstationer för lv. Men ksrr kunde följa luftmål och skulle kunna invisa luftvärn. Att radarstationerna som användes i ksrr var en version av PS-23 är också otvetydigt, även om FM ursprungligen verkar ha satt olika beteckningar på i princip samma radarstation.

[Stefan Lundgren]

Min morfar var med o byggde Musköbasen och han skriva på papper att ingenting fick sägas om bygget. Det är tur att han är död sedan av 1980-talet och enligt min Mor skulle han har gått upp i taket om han visste hur det är idag.

Stefan

[BOPE-RJ]

Enligt Sobéus så såg KA:s luftvärn ut så här runt Horsfjärden 1945.