Dagens hemvärn

[Krook]

Vad man får om man satsar på GSS/T?
Man får frivilliga soldater som ingår i ett förband med större möjligheter än en hemvärnsbataljon i och med organisation, utrustning, uppgifter, mm.

I sammanhanget är T-delar av förbanden att jämföra med de förband som hade en hög grad av värnpliktiga.

[Wedman]

OK, har du något exempel på en sådan bataljon som är tillgänglig här och nu?

[Krook]

OK, har du något exempel på en sådan bataljon som är tillgänglig här och nu?

Nu har jag inte örnkoll på hur manöverbataljonerna är uppfyllda för stunden men jag har sett bataljoner med skaplig uppfyllnad. Man bör ju i ärlighetens namn medge att det finns få hemvärnsbataljoner med PersQ5. "Här och nu" är behovet av GRK nationellt ganska litet dessutom. Det finns hemvärnskompanier som är riktigt dugliga men steget till bataljon är stort.

Jag tycker att det är ett onödigt tilltag. Det är bra att det satsas på hemvärnet men då tycker jag att man ska satsa på att nå högre PersQ inom de befintliga uppgifterna med befintliga system samt tillföra utökad mörkerkapacitet (nej, inte GRK-lys). Som svar på mothugget att "det ena behöver inte utesluta det andra" så säger jag att i dagens FM så utesluter alla nya uppgifter att andra uppgifter löses. Så är läget dessvärre.

[FredH]

Utan att ha fullt koll på FM:s principbeslut, kan detta vara ett test av Hv:s förmåga och om det slår väl ut innebära att Hv tar över en större del av GSS/T:s uppgifter. Kanske till ett lägre pris? Hv ger många möjligheter för individer som inte kan eller vill binda upp sig för de kontrakt med FM som man måste via GSS/T. Det ger också en möjlighet för f.d. GSS/T-K att varva ned i förband med en högre kravspec på specialistfärdigheter än ordinarie Hv.
Därmed inte sagt att det skulle vara enbart av fördel att GSS/T skulle minska. Jag har alltid sett det som en trestegsraket mellan de olika kontrakten.

Sedan, ja kravet är enbart åtta dagar för SÖF och KFÖ, men till det kan det tillkomma en hel del KU-tid. Det knepiga i detta fall är hur man tänkt sig rekrytera. Klarar man inom en närhet till Dalarna/Gotland att rekrytera tillräckligt eller kommer det att innebära längre resor för de som ansluter sig. Något som försvårar arbetet med förbandet.

Men visst, hade jag fått välja mellan GRK och mörkerkapacitet, då hade valet varit väldigt lätt att göra, mörkerkapacitet alla dagar i veckan.

[Wedman]

Problemet med GSS/T-bataljonerna är väl att de till stor (största?) del är uppfyllda med värnpliktiga som inte får kallas in till övning? När tror ni att den den första kompletta GSS/T-bataljonen kommer att genomföra internationell insats? Min tolkning av den här typen av satsningar på Hemvärnet är dels att man vill utnyttja den kompetens som fortfarande finns i arvet från värnpliktsförsvaret och dels att de bedöms ge reell försvarseffekt här och nu.

[Bjernevik]

Nu blandar ni k*kar och morötter friskt här.

GSS/T är en anställningsform, HV är en förbandstyp. Att HV skulle ta över "GSS/T:s uppgifter" är helt enkelt inte möjligt därför att GSS/T-anställda är individer som ingår i alla FMs förband (förutom HV då). Det finns inga "GSS/T-bataljoner", däremot finns det förband med större eller mindre inslag av GSS/T-anställda.

Jag hoppas att det inte är någon som på allvar tror att en HV-bataljon skulle kunna ta över en manöverbataljons uppgifter? Eller en logistikbataljon?

Att det finns stora problem inom personalförsörjningen just nu och framförallt inom GSS/T-rekryteringen är ett faktum. Men lösningen på det är knappast HV.

[Wedman]

OK - det finns inga "GSS/T-bataljoner". Jag hade dock hoppats att budskapet skulle gå fram. För att förtydliga vad jag menar syftar jag främst på dessa bataljoner:

22. Ingenjörsbataljonen
62. Luftvärnsbataljonen (ska i huvudsak bestå av tidvis tjänstgörande soldater, GSS/T)
92. Artilleribataljon (i huvudsak med tidvis tjänstgörande soldater)
41. Mekaniserade bataljonen (helt uppsatt av yrkesofficerare, reservofficerare samt deltidssoldater)
72. Mekaniserade bataljonen (En bataljon med i huvudsak tidvis tjänstgörande soldater )
192. Mekaniserade bataljonen (till huvuddel är uppbyggt av deltidstjänstgörande soldater)

P 7 beskriver det så här på hemsidan:

Vi har en stående bataljon och en tidvis tjänstgörande bataljon.

71. En stående bataljon med i huvudsak heltidstjänstgörande soldater (1 juli 2010 ryckte de första 144 soldaterna in och under 2014 kommer alla 407 soldaterna att vara på plats).
72. En bataljon med i huvudsak tidvis tjänstgörande soldater – över 900 man, där soldaterna tjänstgör under övningar och utlandsuppdrag, men inte arbetar vid förbandet övrig tid.

Ni som är anställda visar prov på berömvärd lojalitet när vi försvarar avskaffandet av värnplikten till förmån för tidvis tjänstgörande här-och-nu-soldater. Jag för min del är dock glad att det finns krafter inom Försvarsmakten som är beredda att satsa resurser där de faktiskt kan göra skillnad inom en snar framtid - det vill säga inte när IO 14 kan förväntas vara intagen (2023+).

[Lasse O]

Jag hoppas att det inte är någon som på allvar tror att en HV-bataljon skulle kunna ta över en manöverbataljons uppgifter? Eller en logistikbataljon?

Nej, knappast i dagsläget men hemvärnet är under ständig utveckling mot att kunna lösa större uppgifter än att bevaka och skydda skyddsobjekt som var den traditionella uppgiften. Ett exempel är dagens insatsplutoner som enligt min uppfattning är betydligt vassare och mer stridsdugliga än vilken värnpliktig org 77-pluton som helst. Insatskompaniet kan ännu inte jämställas med ett org 77-skkomp men om grk tillförs på den högre nivån börjar vi närma oss.
Med lite framsynthet kan det svenska hemvärnet utvecklas till och få samma status som den brittiska Army Reserve som också huvudsakligen får sin utbildning under veckoslut.

http://en.wikipedia.org/wiki/Army_Reser ... Kingdom%29

[Bjernevik]

Missförstå mig rätt. Det finns gott om dugliga individer inom Hemvärnet. Finns även plutoner som är riktigt bra och kanske till och med något kompani som faktiskt kan agera som sådant och inte bara leda självständigt agerande plutoner.

Men därifrån till att bli bataljonsförband som kan agera som sådana är det ett gigantiskt steg, och hur HV skulle kunna ta detta steg utan att tillföras stora resurser i form av pengar och personal kan jag helt enkelt inte se. Och det är dessa resurser, pengar och personal, som är den stora bristvaran i dagens FM.

Beträffande frågan om när en "GSS/T-bataljon" ska genomföra internationell insats så är svaret förmodligen "aldrig". Vilket är samma svar som jag skulle ge på frågan om när en "GSS/K-bataljon" ska göra det. Tiden när vi satte in hela bataljoner utomlands är mest troligt förbi för alltid så som utvecklingen inom FM ser ut. Däremot kommer delar av bataljoner att användas där det ger störst politisk effekt.

Ska vi sedan prata "försvarseffekt" och "nationellt försvar" så ska vi till att börja med inte ens titta på soldater på marken, utan på de fjärrstridsmedel vi behöver. Och nej, med fjärrstridsmedel avser jag inte grk utan flyg- och sjöstridskrafter. Därutöver behöver vi förbereda och öva mottagandet av den utländska hjälp som är en förutsättning för att vi överhuvudtaget ska ha en chans. Där finns en viktig roll för markstridskrafterna att spela men det handlar mer om att försvara fjärrstridsmedlens baser och infallsportarna för den utländska styrketillväxten. Inte fiendens, utan den som kommer till vår hjälp. Kanske.

Ta nu inte detta som ett försvar för "avskaffandet av värnplikten till förmån för tidvis tjänstgörande här-och-nu-soldater", för det är det inte. Men att tro att tillförandet av lite grk som ännu inte hunnit skrotas ut till HV skulle lösa de stora problem som vi har inom FM är naivt. I bästa fall ökar det motivationen hos några HV-soldater som får pyssla med "ny" mtrl. I värsta fall tar det knappa resurser som hade gjort nytta på riktigt någon annanstans.

[Wedman]

Ska vi sedan prata "försvarseffekt" och "nationellt försvar" så ska vi till att börja med inte ens titta på soldater på marken, utan på de fjärrstridsmedel vi behöver. Och nej, med fjärrstridsmedel avser jag inte grk utan flyg- och sjöstridskrafter. Därutöver behöver vi förbereda och öva mottagandet av den utländska hjälp som är en förutsättning för att vi överhuvudtaget ska ha en chans. Där finns en viktig roll för markstridskrafterna att spela men det handlar mer om att försvara fjärrstridsmedlens baser och infallsportarna för den utländska styrketillväxten. Inte fiendens, utan den som kommer till vår hjälp. Kanske.

Tack för ditt inlägg Bjernevik. Jag instämmer med dig när det gäller markstridskrafternas roll och jag ser att det bland annat är där Hemvärnets uppgifter ligger. Jag kan dock inte se att det utesluter behov av indirekt eld.

[Lasse O]

Missförstå mig rätt. Det finns gott om dugliga individer inom Hemvärnet. Finns även plutoner som är riktigt bra och kanske till och med något kompani som faktiskt kan agera som sådant och inte bara leda självständigt agerande plutoner.
Men därifrån till att bli bataljonsförband som kan agera som sådana är det ett gigantiskt steg, och hur HV skulle kunna ta detta steg utan att tillföras stora resurser i form av pengar och personal kan jag helt enkelt inte se. Och det är dessa resurser, pengar och personal, som är den stora bristvaran i dagens FM.
Ta nu inte detta som ett försvar för "avskaffandet av värnplikten till förmån för tidvis tjänstgörande här-och-nu-soldater", för det är det inte. Men att tro att tillförandet av lite grk som ännu inte hunnit skrotas ut till HV skulle lösa de stora problem som vi har inom FM är naivt. I bästa fall ökar det motivationen hos några HV-soldater som får pyssla med "ny" mtrl. I värsta fall tar det knappa resurser som hade gjort nytta på riktigt någon annanstans.

Att göra ett hvkomp till ett manöverförband handlar i första hand inte om pengar utan om attityder hos oss alla inom FM och utbildning av hemvärnsbefäl på alla nivåer. Att lära sig samordna eld och rörelse är inte svårt utan mest en fråga om tid.
Ett manöverförband kännetecknas av just dessa två stridens grundelement plus möjligheten att få tillgång till indirekt eld.
Ett hvkomp med rätt chefsutbildning plus tillgång till indirekt eld kommer att vara mer stridsdugligt än vilket värnpliktigt org 77-förband som helst och vad hindrar att en lämplig hvbatch med egen grkplut kan utbilda sina kompch att verka inom bataljons ram?
I början av mina tio lärarår vid HvSS gick jag in med just den inställningen att hemvärnet skall skydda hembygden. Så småningom insåg jag att jag nog sett för många filmer av typ Landstormens lilla Lotta och att hemvärnet inte längre var bundet till hemorten med dess skyddsobjekt i form av en bro. Kompetensen var betydligt större än så.

I hemvärnet finns en enorm potential för att utbilda förbanden till samma nivå som gamla tiders värnpliktiga kompani- och bataljonsförband som i bästa fall övades fjorton dagar under vart fjärde år. I bästa fall, alltså.
Hindret är ofta de som snörper på läpparna och säger att det inte är möjligt.

[Bjernevik]

@Lasse Odrup

Vilken utbildning och vilken tid är det som inte kostar pengar, menar du? Vilka ska genomföra den utbildningen? I vilka utbildningsanläggningar? Osv osv.

Att tro att någonting blir gratis bara för att man skriver "hv-" före är naivt.

Vad var det förresten som var "släggan" i IB77? Haubitsbataljon, bandpvkomp eller ett enstaka skyttekomp?

[tryggve]

Det är väl bra om HV kan lösa fler uppgifter, men ju fler uppgifter man ska lösa, desto mer tid behöver man väl att öva på det. Och tid är väl något som kanske inte alla inom HV har så gott om. Ju mer som det ska övas, ju större risk är det väl att man tappar folk.

[Lasse O]

@Lasse Odrup
vilken utbildning och vilken tid är det som inte kostar pengar, menar du? Vilka ska genomföra den utbildningen? I vilka utbildningsanläggningar? Osv osv.
Att tro att någonting blir gratis bara för att man skriver "hv-" före är naivt.
Vad var det förresten som var "släggan" i IB77? Haubitsbataljon, bandpvkomp eller ett enstaka skyttekomp?

Jag har aldrig talat om att hemvärnet skulle uppträda som en IB 77-brigad med understödsförband.

I dag är Hemvärnets stridsskola den plats där många av hemvärnets chefer utbildas och under mina sista år (2007) vid skolan kunde jag konstatera att från statiska bevaknings- och skyddsuppgifter genomgick hemvärnets uppgifter mer och mer till rörliga sådana, allt efter de TOEM som gällde. Vi började så smått med att cheferna fick lära sig att ge order till sina DUC och sedan i praktiken samordna deras framryckning till skyddsobjektet. Eld och rörelse, alltså.

De chefer som inte genomför någon sådan stridsteknisk utbildning borde kunna få motsvarande vid sin Utbildningsgrupper.

Hur svårt kan det vara, Bjernevik? Den genomsnittlige hemvärnssoldaten är ju bättre utbildad och motiverad än motsvarande soldat vid valfritt värnpliktigt fältförband av den äldre typen.

[Lasse O]

Det är väl bra om HV kan lösa fler uppgifter, men ju fler uppgifter man ska lösa, desto mer tid behöver man väl att öva på det. Och tid är väl något som kanske inte alla inom HV har så gott om. Ju mer som det ska övas, ju större risk är det väl att man tappar folk.

Utan att gå in på några försvarshemligheter så tappade hemvärnet många av sina bevaknings- och skyddsuppgifter när mobiliseringsförråden avvecklades så jag tror inte att dagens hemvärnsbataljoner har för många uppgifter.
Tvärtom borde det finnas gott om tid för egen utbildning, särskilt som strid är hemvärnets huvuduppgift.