Krigsplacering av gamla ljudmätare

[Bränner]

Någon som vet om ljudmätarna och övrig personal i mätbatterier/underrättelsekompanier var krigsplacerde där hela sin värnpliktstid eller om de runt 35 års ålder överfördes till något lokalförsvarsförband? I såfall vilket?

[anders.turner@hotmail.com]

ursäkta min okunskap, men vad gjorde en ljudmätare?

[Vysotskij]

Försökte på akustisk väg ta reda på var fientligt artilleri fanns.

[anders.turner@hotmail.com]

Tack. Gammal version av artellerilokaliseringsradar alltså

[Hans]

http://www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_p ... _armen.pdf

MVH

Hans

[Ra145]

Ahh, Ljudmät...
Ett mytiskt pluton på A4 som hölls sig lite för sig själva. Huserade ett tag i en egen våning på 4. komp (Borgsjö) med en alldeles egen sammanhållning.
Som jag minns det var det en kombination av Snille (mestadels N- eller T-gymnasister, eller första året på teknisk högskola) och Styrka (tungt och mycket bära/skidåkning vid gruppering).

Resultatet från deras sammanställningar (mätningar) skulle passera art.regstaben, sen ner till (en eller två) förd. haubbat. som skulle dundra på mot fiendens artilleri. Så var väl planen i alla fall.

Låter dock lite väl avancerat att lokalförsvarsförbanden skulle ha behov/nytta av ljudmätplutoner. Så vart de tog vägen efter förbandsomsättning vet jag inte. Många av dem torde (?) i vuxna livet hamnat hos Ericsson varför de kanske krigsplacerats där.

[Forskaren]

En rimlig gissning är att de inte omsattes till något annat förband. Vi omsatte ca en plut. per år (centraliserad GU på A4). På arméns "storhetstid" fram till slutet av 1970 - talet, hade vi ju 10 fördelningar. I varje fördelning ingick två ljudmätplut: alltså summa 20 plut. i krigsorg. Det innebär att det med avgångar m.m. tog drygt 20 år innan alla plut. var omsatta.

Ofta kom personalen efter GU tillbaka till KFÖ med kvalificerad högskoleutbildning och kvalificerat jobb. Det skulle nästan ha varit slöseri att omplacera dem i etappkompani eller annat liknande.

[Wedman]

Ur Prestanda för artilleriunderrättelseförband (ArtR Batartch):

Enhet: Ljudmätpluton

Användning: Lägesbestämmer art och grk. Biträder vid skjutning

Gruppering: Tid efter rek: 4 tim. Ljmpostlinje: 2-3 km bakom förvarnare. Bredd 8-10 km. Ljmpostställens läge: Kr ur karta (cirkelmetod) eller fm av fmgrp (hyperbelmetod)

Mätområde: Bredd: 10 km. Djup: 12 km. Från ljmpostlinje. Mot myfla 15 cm art 12 km

Rapportering/Mätnoggrannhet: 50-100 m. Utvärderingstid: < 10 min

Rapportering/Mållägesangivning: Up eller kr

Rapportering/Samband: Abeknät till abekch med uppgift att utföra abek

[Aua]

En rimlig gissning är att de inte omsattes till något annat förband. Vi omsatte ca en plut. per år (centraliserad GU på A4). På arméns "storhetstid" fram till slutet av 1970 - talet, hade vi ju 10 fördelningar. I varje fördelning ingick två ljudmätplut: alltså summa 20 plut. i krigsorg. Det innebär att det med avgångar m.m. tog drygt 20 år innan alla plut. var omsatta.

Ofta kom personalen efter GU tillbaka till KFÖ med kvalificerad högskoleutbildning och kvalificerat jobb. Det skulle nästan ha varit slöseri att omplacera dem i etappkompani eller annat liknande.

Jag är rätt säker på att A7 har utbildat ljudmätpluton, åtminstone på tidigt 90-tal.

[Bränner]

Historisk kuriosa. Nobelpristagaren Alexander Solzjenitsyn var under Vk II chef för ett ljudmätbatteri.