Mer pansar T-72 vs M1

[Kompanichefen]

En Amerikansk vagn skulle inte förstöras helt vid en motsvarande träff utan kunna repareras och strida igen.

Apropå reparationer: Är det någon som har uppgifter på vad det tar i tid att göra ett motorbyte på en T-72:a? Jag har hört en fantasisiffra, men hittar inget skriftligt.

--

[roninn]

Har ingen tid för motorbyte men har för mig att man först måste lyfta av tornet för att få loss motorn. Att det tar tid förstår nog alla. Räkna med några timmar.

[Kompanichefen]

Nja, jag har sett motorbyte på såväl leo som M1 och där talar vi inte om några timmar.

Ingen annan som vet?

--

[Olof Larsson]

Jag vill minnas att det tar c:a 80 timmar att genomföra motorbyte på BMP-1,
när man gör det för första gången och detta i verkstad.
Som parantes så måste man för att byta eldrör på T-72,
vilket måste göras efter 100 skott, lyfta av hela tornet.

Det en aaaning enklare att genomföra samma åtgärder på västvagnar.

Men det finns faktiskt lite logik i galenskapen:

1 - Ryssarna räknade med att deras vagnar inte skulle överleva tillräckligt länge i strid,
för att skjuta iväg 100 skott med kanonen.

2 - Eftersom en träff i vagnen, med c:a 90% sannolikhet slutar med ammunitionsbrand
och en "avskrivning" så är det ganska meningslöst att byta motor på en utslagen vagn.

[Kompanichefen]

Intressant. Jag hörde nämligen en uppgift på 24 timmar, men jag kunde helt enkelt inte tro att den var sann. Jag kan tillägga att jag var i Västtyskland i slutet på 80-talet och fick där se ett motorbyte på en Leopard. Det var helt fantastiskt att se tempot och precisionen i arbetet. De närvarande officerarna lät meddela att de under andra världskriget hade lärt sig vikten av att kunna bärga skadade fordon för att därefter sätta in dem i strid igen. Därför var det oerhört viktigt att reparationstjänsten fungerade. Under samma besök fick vi även se pansarskyttekompanis anfall i mörker understödda av stridsvagnspluton, underbart. Men det är en annan historia.

--

[roninn]

Sovjet och väst vagnar är byggda efter olika koncept. På västvagnarna ligger motorn "lättillgänligt till", dvs lätt att byta. Alla kopplingar är av typen "snabbkopplingar". På östvagnar som är byggda efter en annan filosofi är inte snabba motorbyten intressanta. där måste man lyfta bort tornet för att sedan få loss motorn. Rätt eller fel vet inte jag bara olika koncept.

Man kan INTE tro att bara för att motorn är lätt att byta på en leo2 att det därför skulle vara lätt att byta motor på en annan stridsvagn. Det är lika begåvat som att tro att en Trabant är lika snabb och har lika bra aerodynamik som en F1 bil bara för att båda är motorfordon med hjul, motor, ratt med mera.

[Olof Larsson]

T-72:an

T-72:an hade förmåga att slå ut M1 Abrams ut till 1000m,
medans Abrams med sin 105mm-kanon klarade av det motsatta på 2000m.
Med M1A1 och senare vagnar med Rheinmetalls 120mm-pjäs
så kunde det avståndet utökas än mer.


T-72:an kännetecknas som alla(?) andra ryska vagnar av flera skaker:

-Ergonomin är med väststandard dålig till mycket dålig.
En av T-72:ans egenheter är i det här fallet att automatladdaren har en
elak tendens att slita av skyttens underarm.
-Observationsförmågan är mycket dålig, vilket är en stridsvagns
kanske viktigaste egenskap. Detta förbättras knappast av avsaknaden
av laddare, som på västvagnar ofta är uppluckad för att kunna observera.
-Vagnarna har dålig elevations och dumpningsförmåga på pjäsen,
vilket är ett stort handikapp i kupperad terräng.
I "svensk terräng" gör kombinationen av dålig observationsförmåga och
de snäva riktbegränsningarna att vagnarna får mycket svårt att
utnyttja sin rörlighet offensivt utan att ta mycket stora risker.
-Vagnarna är omständiga att reparera.
-Vagnarna drabbas ofta av ammunitionsbrand vid träff.

På pluskontot står dock:

-God framkommlighet
-Mycket hög mekanisk tillförlitlighet
-Stor räckvidd
-Små måltavlor¨


Mer om T-72 finns här.

Mer om M1 Abrams finns här.

[Per Andersson]

En av T-72:ans egenheter är i det här fallet att automatladdaren har en
elak tendens att slita av skyttens underarm.

Den människoätande automatladdaren tror jag bara är en västerländsk militär vandringssägen. På P5 1991-92 blev vi också informerade om denna påstådda egenhet hos T-72:an. Jag har dock aldrig hittat en seriös källa som hävdar att T-72:an faktisk käkar människor.
Finnarna verkar ha varit tillfredställda med vagnens prestanda, och har vad jag vet inte fått offra några värnpliktigas armar för att blidka vagnens ande.

Vad jag tror har hänt är att kända problem med T-64:ans automatladdare i folktron överförts till T-72:an, och dessutom förstorats något.

[MD650]

En av T-72:ans egenheter är i det här fallet att automatladdaren har en
elak tendens att slita av skyttens underarm.

Den människoätande automatladdaren tror jag bara är en västerländsk militär vandringssägen. På P5 1991-92 blev vi också informerade om denna påstådda egenhet hos T-72:an. Jag har dock aldrig hittat en seriös källa som hävdar att T-72:an faktisk käkar människor.
Finnarna verkar ha varit tillfredställda med vagnens prestanda, och har vad jag vet inte fått offra några värnpliktigas armar för att blidka vagnens ande.

Vad jag tror har hänt är att kända problem med T-64:ans automatladdare i folktron överförts till T-72:an, och dessutom förstorats något.

Man kan ju montera bort automatladdaren och ladda manuellt. Har tyvärr inte koll hur finnarna har gjort.........

[Per Andersson]

Man kan ju montera bort automatladdaren och ladda manuellt. Har tyvärr inte koll hur finnarna har gjort.........

Man är en man kort i besättningen för att kunna köra med manuell laddning annat än i nödfall.

Om vagnchefen laddar eller skjuter så utför han inte sin huvuduppgift, om skytten både laddar och skjuter så blir eldhastigheten farligt låg.

[MD650]

Man är en man kort i besättningen för att kunna köra med manuell laddning annat än i nödfall.

Om vagnchefen laddar eller skjuter så utför han inte sin huvuduppgift, om skytten både laddar och skjuter så blir eldhastigheten farligt låg.

Ja självfallet, Rent tekniskt går det att montera bort automatladdaren.
Nackdelen är precis som du säger att det blir vissa problem. Men det diskuterade jag inte i mitt inlägg.

[Ja77]

Per Andersson, du verkar kunna detta med stidsvangnar.

Hur snabb är en atomatladdare på en T-72? har läst allt från att det tar sekunder till "minuter" för laddaren att ladda.

Är 10 sekunder ett rimligt antagande? Antar att det beror på pipans vinkel...

Har T-80 en atomatladare?

[Olof Larsson]

Mina siffror säger 8 skott/minut, vilket ger 7,5 sek för omladdning.
En manuellt laddad pjäs har likvärdig eldhastighet,
med den mycket viktiga skillnaden att den är snabbare på att få iväg skott 2 och 3.

[Per Andersson]

Per Andersson, du verkar kunna detta med stidsvangnar.
Hur snabb är en atomatladdare på en T-72? har läst allt från att det tar sekunder till "minuter" för laddaren att ladda.
Är 10 sekunder ett rimligt antagande? Antar att det beror på pipans vinkel...
Har T-80 en atomatladare?

Jag vet inte om jag är exceptionellt kunnig vad gäller stridsvagnar. Både Larsson och MD650 verkar utrustade med gedignare referensbibliotek än mig.

Larssons siffror på omladdning stämmer säkert.

Vad gäller de sovjetiska vagnarnas automatladdare så bör tiden till nästa skott kunna påverkas av var i laddningskarusellen en laddning av önskad typ ligger.

Och ja, T-80 har en automatladdare. Den sista sovjetiska huvudstridsvagn som byggdes utan automatladdning var T-62.