Tester Leopard 1 mot Chieftain

[Vysotskij]

Gott nytt år önskas alla militärhistorievänner.

Min googlingsteknik sviker mig, så jag ber om hjälp här i stället:

Vad är känt om de jämförelser och tester som gjordes när Nederländerna, Canada och några till utvärderade ny stridsvagn kring 1970, och valde Leopard 1 i stället för Chieftain (och andra)?

[Vysotskij]

Okej, om inte ens Larsson har koll torde fältet stå fritt för spekulationer. Här är några:

Leopard 1 var på de flesta - eller i alla fall några avgörande, som pris eller driftsäkerhet - tydligt bättre än Chieftain och valdes därför av alla som kunde. (Alltså inte stater i Mellanöstern dit Västtyskland inte kunde exportera.)

Tyskarna hade bättre affärsrelationer än britterna med de flesta intressentländer utom i Mellanöstern.

De länder som valde Leopard 1 underskattade värdet av Chieftains bättre pansar.

Leopard 1 var bättre än Chieftain utom i Mellanösternterräng (utvecklad delvis med Israel) och kanske nordtyska slätter (där brittiska Rhenarmén var grupperad.

Känner att jag inte riktigt fångar alla möjligheter, men skulle gissa att sannolikhetsordningen är ungefär sekvensen ovan, med stor osäkerhet mellan förslag 2 och 3.

[Hans]

Pris? Vad kostade i runda slängar de olika vagnarna. Jag gissar att Leoparden var bra mycket billigare.

MVH

Hans

[Bjernevik]

En annan faktor kan ha varit att med Leo 1 så kunde man fortsätta att använda den 105mm ammunition som antagligen anskaffats i stort antal för Centurion. Chieftain hade inneburit att man också hade behövt ersätta ammunitionslagret till en inte försumbar kostnad.

Det tillsammans med Leo 1s förmodligen lägre driftskostnad var nog ett stort argument för de som skulle betala för men inte sitta i vagnarna om kriget kom.

[Vysotskij]

Ni tänker som jag. Jag har inte hittat några tydliga prislappar, vare sig för investerings- eller livscykelkostnader. Har någon koll?

Det där med pansaret har också slagit mig. I krig är det ju bra; i fred mest dyrt att släpa på. Hur svårt var det att ha extra skyddsmoduler att haka på vid mobilisering, ren plåt eller staket a la 103? Fanns sådana tankar för Leopard 1, månne?

[Bjernevik]

Det där med pansaret har också slagit mig. I krig är det ju bra; i fred mest dyrt att släpa på. Hur svårt var det att ha extra skyddsmoduler att haka på vid mobilisering, ren plåt eller staket a la 103? Fanns sådana tankar för Leopard 1, månne?

Rent generellt så brukar det inte sluta bra när man hänger på extra pansar på fordon som inte är avsedda för det. Drivlina mm brukar ta en hel del stryk. Att det skulle ha funnits planer på att tilläggsbepansra Leo 1 vid mobilisering har jag aldrig sett några uppgifter om, det borde rimligtvis ha kommit fram vid det här laget precis som strv 103s staket har gjort.

Leo 1 fick betydligt bättre skydd med tiden, men det berodde på att man konstruerade om tornet mm.

[Vysotskij]

Jag tänkte närmast tvärtom; att man i fredstid kör med lättare pansar (och eventuellt stryper motorn lite).

[Lanrezac]

Från Panzerbär, behöver jag översätta?

im Bundeshaushalt des Jahres 1964 wurden 1,5 Milliarden DM für den Kauf von 1500 neuen Panzern eingestellt. Der erste Serienpanzer verließ die Fertigungshalle am 9. September 1965

Dom länder som köpte Leo1, vet vi vilken pansartaktik dom tänkte sig? dvs köpte man en vagn som uppfyllde taktiska krav?
Annan påverkan kan ju industrisamarbeten, krediter och motköp ha.

Själv tror jag att problemen med motorn i Chieftain var en negativ faktor däremot inte kanonen,teoretiskt sett hade man nog kunnat få den med en 10,5a även om det blivit problem ammunitionslagringen i vagnen. Gick man från M47/M48 så var nog inte ammunitionslogistiken avgörande

[Lanrezac]

http://resourcessgd.kb.nl/SGD/1977/PDF/ ... 000855.pdf

Illustratief voor de hierboven geschetste wijze van aanschaffing is de ver-vanging van een deel van het tankbestand welke resulteerde in de bestelling van de Leopard-tank. Op basis van de aanvaarde stafeisen - waarbij beweeglijkheid, snelheid, vuurkrachten actieradius centraal stonden - vond in de periode 1963-1967 een technische en economische marktverkenning plaats. Er werden vier op de markt zijnde typen in beschouwing genomen, te weten:
- de Engelse Chieftain-tank;
- de Duitse Leopard-tank;
- de Franse AMX-30-tank;
- de Zweedse S-tank,
alsmede de nog in ontwikkeling zijnde Amerikaans-Duitse MBT-70-tank. Op basis van de technische en economische evaluatie besloot de Leger-raad in het voorjaar 1967 de AMX-30-en de S-tank niet verder in beschou-wing te nemen; de bestudering van de Leopard- en Chieftain-tank werd voortgezet. Voorts werd de ontwikkeling van de MBT-70-tank als mogelijke optie intensief gevolgd. In januari 1968 is de Koninklijke Landmacht begon-nen met een reeks vergelijkende beproevingen van de Chieftain- en Leopard-tank. De resultaten verkregen uit de vergelijkende technische beproe-vingen, offertebeoordelingen, tactische eisen, wensen op logistiek gebied een compensatiemogelijkheden werden in een eindrapport samengebracht en leidden tot de aanbeveling om over te gaan tot de aanschaf van de Leo-pard-tank. De Legerraad stemde in met deze aanbeveling, en in oktober 1968 besliste de Ministervan Defensie de Leopard-tank aan te schaffen. Bij het totstandkomen van deze beslissing speelde mede een rol de gunstige compensatiemogelijkheden welke door de Duitse industrie werden geboden. Eind 1968 werd de bestelling van de Leopard-tank geplaatst bij Krauss-Maffeite München.

Behövs översättning?

http://resourcessgd.kb.nl/SGD/19681969/ ... 003186.pdf

De keuze tussen de Chieftain-tank en de Leopard-tank was
na de vergelijkende studies en proefnemingen moeilijk, omdat
beide tanks over bijzondere kwaliteiten beschikken. Dat ten
slotte de Leopard-tank is gekozen vindt zijn oorzaak in het feit,
dat de combinatie van vuurkracht, beweeglijkheid en bescherming
van deze tank het beste bleek te voldoen aan de Nederlandse
eisen, die tevens zijn afgestemd op de geaardheid van het
gevechtsterrein, waarin het 1ste Legerkorps naar verwachting
onder oorlogsomstandigheden zal moeten opereren.

Daarnaast waren voor de keuze ook overwegingen met betrekking
tot de standaardisatie van belang. Standaardisatie in
het operationele vlak wordt bevorderd omdat binnen de Noordelijke
Legergroep van de N.A.V.O. reeds een Duits en een
Belgisch legerkorps met de Leopard zijn of worden uitgerust.
Dit vereenvoudigt de samenwerking door de mogelijkheid van
uitwisseling van tankeenheden, in oorlogstijd maar ook reeds
in vredestijd bij oefeningen in groter verband.

In voren vermeld bedrag van f 570 min. is een bedrag van
f 459 min. begrepen ten behoeve van de tanks ca. en f 111 min.
voor de bijbehorende munitie.

Så dom fick dom för ca 1.57 Mil sek per vagn

[Vysotskij]

Tusen tack. Tror att mitt bagage av studier i andra germanska språk och ett halvår i Bryssel ska klara av att knäcka nederländskan. Om nödvändigt med Googles hjälp...

[Vysotskij]

Det förefaller mig som att ekonomin - pris, motköp och standardisering (särskilt med den belgiska armékåren) - verkar ha varit centrala faktorer.

[Lanrezac]

Det förefaller mig som att ekonomin - pris, motköp och standardisering (särskilt med den belgiska armékåren) - verkar ha varit centrala faktorer.

Japp, (fritt översatt)

Att Leopard valdes beror på att
kombinationen av eldkraft, rörlighet och skydd bäst befanns överensstämma med dom Holländska
kraven, vilka också återspeglar typen av
slagfält, där 1: a (NL) Armekåren förväntades operera i krig.

Jag undrar dock varför M60A1 inte var på tapeten?