STRV 103 på armemuseum
STRV 103 på armemuseum
Japp nu står den där skönheten
en Strv 103C i 90kammo pryder gården på Armemuseum i STHLM 8)
Skönt att det inte bara handlar om dokor och gammla slag.
en Strv 103C i 90kammo pryder gården på Armemuseum i STHLM 8)
Skönt att det inte bara handlar om dokor och gammla slag.
Strv 103 i axvall
Beträffande strv 103 på pansarmuseet än vad som anges här. O-serievagn 1 st. 103 C 2 st varav en är monument dvs helt tom invändigt. 103 D, den enda som är ombyggd till detta och senare ändrad till fjärrstyrning och slutligen Glufs-Glufs som är en till minröjare ombyggd vagn.
- Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
När S:en konstruerades var den säkert en bra vagn.
Skyddsnivån var hög: Tänk bara på vagnens låga nästan strömlinjeformad profil översållad med RSV-plattor. För att öka skyddet för besättningen har man placerat motorpaletet i fronten, så att man har maximalt med stål mellan sig och fienden.
Problemet var bara att motorer och gasturbiner genererar värme, någonting som gör vagnen enkel att upptäcka med dagens teknik.
Beväpningen var något extra: visserligen hade de flesta av tidens stridsvagnar en 10,5 cm kanon likt vår 'folkhemstridsvagn'. Det som skilde ut S:en var att laddaren var bortrationaliserad, istället kunde man skjuta automateld med kanonen. Vidare gav den fast monterade kanonen möjlighet till en låg profilen.
Problemet var bara att omvärldens torn-stridsvagnar med tiden ombeväpnades med grövre (12 cm) och effektivare kanoner. 103:ans konstrution gör en liknande ombeväpning omöjlig.
Ingen annan stridsvagn kunde komma snabbare till skott: Vi använder banden för att rikta in kanonen i sida, ingen torn-stridsvagn kan sidrikta lika snabbt. Tydligen var fransmännen först med konceptet som av någon anledning inte blev någon riktig succé (typiskt grodätare som går omkring och spänner sig över att ha förlorat tre krig på ett halvsekel.)
Kanonen är fast monterad i chassit så vi kan använda fjädringen till att rikta i höjd, inte klokt vad man kan åstadkomma med lite avancerad hydralik.
Problemet var bara att fjädringen blev live väl avancerad och att stridsvagnen drogs med en mekanisk opålitlighet. Självfallet går det enbart att skjuta i vagnens färdrikting, men detta är väl inget problem det är ju där fienden finns, eller....
Vagnen är fredsbevarande: Risken fanns att stater som USA och Sovjetunionen kunde känna sig hotade av Sverige som förfogar över denna veritabla superstridsvagn.
Även här överträffat vår 'folkhemstridsvagn' all förväntan: Kanonen är lagrad direkt i chassit så att alla skakningar överförs dirket till kanonen. Det blir därför i praktiken omöjligt att avge någon effektiv eld under gång. Det skall inte tolkas som någon nackdel att stridsvagn 103 faktiskt är ytterst ineffektiv vid när den anfaller, istället skall detta ses som en förlängning på
den svenska fredsbevarande försvarspolitiken.
Problemet är att övriga torn-stridsvagnar har eliminerat dessa skakningar och en kanon stabiliserad i höjd och sidled kan automatiskt följa ett målet oavsett den egna vagnens rörelser. Det kan visserligen upplevas som en nackdel att en eventuell fiende har effektivare materiel än Sverige, men då glömmer man att det svenska försvaret faktiskt inte är avsett för krig!
Skyddsnivån var hög: Tänk bara på vagnens låga nästan strömlinjeformad profil översållad med RSV-plattor. För att öka skyddet för besättningen har man placerat motorpaletet i fronten, så att man har maximalt med stål mellan sig och fienden.
Problemet var bara att motorer och gasturbiner genererar värme, någonting som gör vagnen enkel att upptäcka med dagens teknik.
Beväpningen var något extra: visserligen hade de flesta av tidens stridsvagnar en 10,5 cm kanon likt vår 'folkhemstridsvagn'. Det som skilde ut S:en var att laddaren var bortrationaliserad, istället kunde man skjuta automateld med kanonen. Vidare gav den fast monterade kanonen möjlighet till en låg profilen.
Problemet var bara att omvärldens torn-stridsvagnar med tiden ombeväpnades med grövre (12 cm) och effektivare kanoner. 103:ans konstrution gör en liknande ombeväpning omöjlig.
Ingen annan stridsvagn kunde komma snabbare till skott: Vi använder banden för att rikta in kanonen i sida, ingen torn-stridsvagn kan sidrikta lika snabbt. Tydligen var fransmännen först med konceptet som av någon anledning inte blev någon riktig succé (typiskt grodätare som går omkring och spänner sig över att ha förlorat tre krig på ett halvsekel.)
Kanonen är fast monterad i chassit så vi kan använda fjädringen till att rikta i höjd, inte klokt vad man kan åstadkomma med lite avancerad hydralik.
Problemet var bara att fjädringen blev live väl avancerad och att stridsvagnen drogs med en mekanisk opålitlighet. Självfallet går det enbart att skjuta i vagnens färdrikting, men detta är väl inget problem det är ju där fienden finns, eller....
Vagnen är fredsbevarande: Risken fanns att stater som USA och Sovjetunionen kunde känna sig hotade av Sverige som förfogar över denna veritabla superstridsvagn.
Även här överträffat vår 'folkhemstridsvagn' all förväntan: Kanonen är lagrad direkt i chassit så att alla skakningar överförs dirket till kanonen. Det blir därför i praktiken omöjligt att avge någon effektiv eld under gång. Det skall inte tolkas som någon nackdel att stridsvagn 103 faktiskt är ytterst ineffektiv vid när den anfaller, istället skall detta ses som en förlängning på
den svenska fredsbevarande försvarspolitiken.
Problemet är att övriga torn-stridsvagnar har eliminerat dessa skakningar och en kanon stabiliserad i höjd och sidled kan automatiskt följa ett målet oavsett den egna vagnens rörelser. Det kan visserligen upplevas som en nackdel att en eventuell fiende har effektivare materiel än Sverige, men då glömmer man att det svenska försvaret faktiskt inte är avsett för krig!
RSV-plattor är 'trappstegen' på vagnens frontpansar.
Träffas fronten av en Bazooka-, RPG- eller någon annan sorts projektil med riktad sprängverkan, var det meningen att l RSV-plattorna skulle böja av sprängstrålen i en ofarlig riktning (ut från vagnen).
Jag måste tipsa om några artiklar:
Strv 103 – en hemlig besvikelse här skriber Överste Hans Nilsson om stridsvagn S:
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
Vad är sant om stridsvagn ’’S’’? ÖING C-G Svantesson och ÖING rickard o. lindströms gemensamma svar
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-99-2.htm (scrolla ner ungefär halva sidan för att hitta artikeln.)
Träffas fronten av en Bazooka-, RPG- eller någon annan sorts projektil med riktad sprängverkan, var det meningen att l RSV-plattorna skulle böja av sprängstrålen i en ofarlig riktning (ut från vagnen).
Jag måste tipsa om några artiklar:
Strv 103 – en hemlig besvikelse här skriber Överste Hans Nilsson om stridsvagn S:
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
Vad är sant om stridsvagn ’’S’’? ÖING C-G Svantesson och ÖING rickard o. lindströms gemensamma svar
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-99-2.htm (scrolla ner ungefär halva sidan för att hitta artikeln.)
Jag trodde att de var för att hindra finkalibrig eld från att rikochettera upp i optiken? Är du verkligen säker på att de har något med att öka skyddet mot rsv?borris skrev:RSV-plattor är 'trappstegen' på vagnens frontpansar.
Träffas fronten av en Bazooka-, RPG- eller någon annan sorts projektil med riktad sprängverkan, var det meningen att l RSV-plattorna skulle böja av sprängstrålen i en ofarlig riktning (ut från vagnen).
MVH
Hans