Pansarbil fm/25 och fm/26

[Stellan Bojerud]

De tre pansarbilarna nr 1-3 från Tidaholms bruk var om jag minns rätt gjorda i vanlig plåt och inte pansarplåt.

Pb 1 fm/25 (I) var ursprungligen en halvbandvagn. Bandaggregatet på bakaxeln fungerade dåligt och böts ut mot vanliga hjul. Denna pbli känns från sidan igen för ursparingen i karossen avsedd för bandaggregatet. Framifrån känns den igen på att kylaren har sex smala flänsar. Reg nr 602.

Pb 2 fm/25 (II) har normala hjulhus baktill. Framtill har kylaren tre flänsar. Reg nr 603.

Pb 3 fm/26 har "strömlinjeformad" kaross. Reg nr okänt, möjligen 604 eller 601.

[Stellan Bojerud]

Pansarbil nr 1 och två fm/25 hade vardera en 6,5 mm kulspruta m/1900 Hotchkiss.

Pansarbil nr 3 fm/26 hade en 6,5 mm kulspruta m/10 Kjellman. Tidvis hade denna pansarbil en 37 mm kanon typ Puteaux som lånats från stridsvagnen Renault FT 17.

På detta foto har pbil 3 en 37 mm kanon.

[Lynx_39]

Christer Baadstöe på SPHF har forskat massor kring Tidaholmarna och Ryttmästare Odelbergs alla försök. Forskningen har mynnat i ett mycket spännande o trevligt bokmanuskript, som dock inte publicerats (än iaf).

[Kjell S]

De tre pansarbilarna nr 1-3 från Tidaholms bruk var om jag minns rätt gjorda i vanlig plåt och inte pansarplåt.

Riktigt, tanken var att senare byta till pansarplåt men tveksamt om det någonsin blev gjort.

Pb 1 fm/25 (I) var ursprungligen en halvbandvagn. Bandaggregatet på bakaxeln fungerade dåligt och böts ut mot vanliga hjul. Denna pbli känns från sidan igen för ursparingen i karossen avsedd för bandaggregatet. Framifrån känns den igen på att kylaren har sex smala flänsar. Reg nr 602.

Pb 1 byggdes som vanlig pansarbil, ombyggdes senare för försök med band bak.

Pb 2 fm/25 (II) har normala hjulhus baktill. Framtill har kylaren tre flänsar. Reg nr 603.

Pb 3 fm/26 har "strömlinjeformad" kaross. Reg nr okänt, möjligen 604 eller 601.

Pb 3 hade nummer 604. Du har rätt angående kanonen, men det fanns samtidigt även en kulspruta riktad bakåt i tornet.

[Stellan Bojerud]

Bandaggregatet på pbil 1 fungerade dåligt och böts ut mot vanliga hjul på sätt som detta fotografi visar.

[strv]

Puteuxkanonen hade dessutom tidigare varit monterad på försök i strv fm/21 nr 5

[Christer B]

Hej Stellan Bojerud !

Jag vet inte var Du har Dina uppgifter ifrån, men jag är oenig om en del uppgifter som har förekommit här.
1. Pansarbil nr 1 - armenummer 602 - var från början byggd med ett normalt bakhjul, men användes under ett försök med banddrift, som dock inte var så lyckat. Därför det speciella utseendet.
2. Tidaholms pansarbilar var byggda i pansarplåt, enligt alla uppgifter jag har så nämner man "pansaröverbyggnaden" - " pansarbeklädnaden" och liknande uttryck. Dessutom hade jag förmånen att intervjua öv Fredholm, som i sin ungdom som löjtnant deltog under flera år i försöken med Tidaholms pansarbilar. Han pratade alltid om pansar och inte om järnplåt- eller stålplåt.
3. Pansarbil nr 3 - arménummer 604 - var beväpnad med en 6,5mm luftkyld flygplanskulspruta m/ 22 av Colt-typ -allt enligt uppgifterna från Ryttmästare Odelbergs rapport om försöken.
Kulsprutan m/ 10 Kjellman nämns aldrig i några rapporter.

[JohnT]

2. Tidaholms pansarbilar var byggda i pansarplåt, enligt alla uppgifter jag har så nämner man "pansaröverbyggnaden" - " pansarbeklädnaden" och liknande uttryck. Dessutom hade jag förmånen att intervjua öv Fredholm, som i sin ungdom som löjtnant deltog under flera år i försöken med Tidaholms pansarbilar. Han pratade alltid om pansar och inte om järnplåt- eller stålplåt.

Kan detta vara en definitionsfråga?
Jag har inte den totala metalurgiska kunskapen men vill lägga mig i diskussionen i alla fall.
Begreppet Pansarplåt rent tekniskt är antagligen en anna sak än bepansring, utan bara en sorts behandlad stålplåt med en hårdhet större än xxx brinnell?

Alltså Om syftet 1925 var att använda tillräckligt tjock plåt för att stoppa gevärskalibrig eld och splitter så kanske den inte behövde vara behandlad enligt vad man i dag definierar som pansarplåt med avseende på sammansättning och härdning osv.

Vilken plåttjocklek pratar vi om?
Så jag tycker Odelberg hade rätt så länge man använde tjockare plåt än vanlig bilplåt.
Och att så är fallet, det inses ju lätt när man ser på nitarna.


Gräv på!
/John T

[Christer B]

Du kan ha rätt i denna fråga, det kan jag inte riktigt avgöra.

Jag vet att, Tygmästaren i Stockholm beställde plåtarna till överbyggnaden hos AB Bofors och sedan att de moterades på Tygstationen i Stockholm.

Av detta drog jag slutsatsen att det rörde sig om pansarplåt, dvs speciellt härdad plåt.
Men jag har inte, för tillfället - skriftliga bevis på detta.
Det skulle, som Du föreslår, kunna vara vanlig plåt tjock nog att motstå gevärsammunition på ett visst avstånd.

Christer B

[Stellan Bojerud]

Ja Colt-kulspruta på pbil 3 har jag snubblat över.
Bandaggregatet på fm/25 bestod väl av ett vanligt drivhjul och två stödhjul grupperade oOo och omgivna av bandet.
Till pbilarna hörde en följepluton på lastbilar som detta foto visar.