1: luckorna på BMP1+2 är värderlösa, dom är vinklade för lågt så man kan inte stå upp längre än någon minut, dessutom märkte ryssarna i Tjetjenien att om en kula träffade luckan så studsade kulan ner i vagnen och spelade flipper, detta går dock att åtgärda med en bra liner, men det tar plats och man kan inte täcka hela luckan.. I vagnarna sitter KSP skytten på fel ställe, han kan inte stå upp och skjuta, något som är ett måste (enligt mig). Luckorna på Strf90 är bättre och ger mer skydd.
2: Att strida uppluckat kanske är bra, men när ska det tillämpas. När fiendetrycket är för högt att göra avsittning? Då reser inte någon sig upp i en lucka och visar halvfigur. När fiendetrycket är lågt? varför inte göra avsittning och rensa terrängen en gång för alla. Allt bygger på att svenska pansartrupper har byggt upp ett mentalmål; tempo i allt. Då måste man kunna rulla igenom ett område och skjuta för att behålla tempo. Varför? någongång måste underhåll komma fram och dom åker ju ogärna genom ett område eller längst en väg som inte är säkrat. Varför ha fienden bakom dig. Tänk på att vi i sverige saknar infanteri som komemr efter och rensar..
3: Strida genom skottgluggar fungerar inte, om läget är sådant att man måste skydda vagnen innefrån då står jag hellre i luckorna är ödslar 98% av ammunitionen upp i luften. Många har försökt strida på detta sätt igenluckat och skjuta ut genom skottgluggarna, men det blir oftast skit av det. Dessutom så rökfylls vagnen väldigt fort, trots krutgasfläktarna.
Ang. IFV vapensystem
Jag som blåjacka har några påståenden/ undringar om denna förvuxna SUV
1. Bandmatad 40mm ammo. Laddrámen var bofors 40mm kanons styrka, britterna(och även vi) hade stora problem med 2pd pompom dvs vickers bandmatade 40mm kanon som satt på de flesta brittiska örlogsfartyg samt bla på våra ehrenskiöld jagare. Kanonen konkurerades ut under kriget av bofors 40mm M/36 som hade samma typ av laddram som 40/48. Samma pjäs som sitter i CV9040.
2.Är det samma funktioner i arméns som i flottans 3p?
3. Jag kan tänka mig att 40mm eldröret är förlångt i strid i stadsmiljö, kan det vara ide att korta det, avstånden är ju ändå inte så långa. Problemet är fi stridsvagnar(som en 40mm pil ändå kan svårt att slå ut), men du får en kanon som man med lätthet rörjer fientliga förskansningar mm med inne i stan. Dock förlorar man ute på fälten. Det är en fråga om prioriteringar.
4. Min uppfattning om 9040 är att både kanon och vagn är väldigt flexibla, jag skulle kunna tänka mig flera olika beväpningsalternativ i en truppvagn, tex dubbel 20mm akan, viggen 30mm akan(piloterna älskar den), Gripens 27mm mauser. Det bästa ur taktisk synvinkel vor ju att blanda tex 40mm, 20mm och AMOS vagnar,en vagn för direkt understöd, envagn för lv/ antifordons eld och en vagn för indirekt eld. men det är galet av logistisk synvinkel, stackars T2. 40mm kanonen är en lysande kompromis.
1. Bandmatad 40mm ammo. Laddrámen var bofors 40mm kanons styrka, britterna(och även vi) hade stora problem med 2pd pompom dvs vickers bandmatade 40mm kanon som satt på de flesta brittiska örlogsfartyg samt bla på våra ehrenskiöld jagare. Kanonen konkurerades ut under kriget av bofors 40mm M/36 som hade samma typ av laddram som 40/48. Samma pjäs som sitter i CV9040.
2.Är det samma funktioner i arméns som i flottans 3p?
3. Jag kan tänka mig att 40mm eldröret är förlångt i strid i stadsmiljö, kan det vara ide att korta det, avstånden är ju ändå inte så långa. Problemet är fi stridsvagnar(som en 40mm pil ändå kan svårt att slå ut), men du får en kanon som man med lätthet rörjer fientliga förskansningar mm med inne i stan. Dock förlorar man ute på fälten. Det är en fråga om prioriteringar.
4. Min uppfattning om 9040 är att både kanon och vagn är väldigt flexibla, jag skulle kunna tänka mig flera olika beväpningsalternativ i en truppvagn, tex dubbel 20mm akan, viggen 30mm akan(piloterna älskar den), Gripens 27mm mauser. Det bästa ur taktisk synvinkel vor ju att blanda tex 40mm, 20mm och AMOS vagnar,en vagn för direkt understöd, envagn för lv/ antifordons eld och en vagn för indirekt eld. men det är galet av logistisk synvinkel, stackars T2. 40mm kanonen är en lysande kompromis.
Liknande system har varit tillgängliga de senaste 10 åren.......både med och utan stabilisering.Psilander skrev:appropå obemannade kulsprutor mm.
Ett system provas just nu för stridsbåtarna, man kan hänga 12.7an ksp 58, granatspruta? där och sikta genom en TV kamera och styra med joystick. plug and play:)
Ett av problemen med stridsfordon 90 är kanonen. När stridsfordon 90 planerades skulle det framförallt användas i norrland utan samverkan av egna stridsvagnar ( fanns ju några fristående bataljoner med stridsvagn 103). Då använde man den beprövade 40 mm m/48 ( L/70).Psilander skrev:Jag som blåjacka har några påståenden/ undringar om denna förvuxna SUV
1. Bandmatad 40mm ammo. Laddrámen var bofors 40mm kanons styrka, britterna(och även vi) hade stora problem med 2pd pompom dvs vickers bandmatade 40mm kanon som satt på de flesta brittiska örlogsfartyg samt bla på våra ehrenskiöld jagare. Kanonen konkurerades ut under kriget av bofors 40mm M/36 som hade samma typ av laddram som 40/48. Samma pjäs som sitter i CV9040.
2.Är det samma funktioner i arméns som i flottans 3p?
3. Jag kan tänka mig att 40mm eldröret är förlångt i strid i stadsmiljö, kan det vara ide att korta det, avstånden är ju ändå inte så långa. Problemet är fi stridsvagnar(som en 40mm pil ändå kan svårt att slå ut), men du får en kanon som man med lätthet rörjer fientliga förskansningar mm med inne i stan. Dock förlorar man ute på fälten. Det är en fråga om prioriteringar.
4. Min uppfattning om 9040 är att både kanon och vagn är väldigt flexibla, jag skulle kunna tänka mig flera olika beväpningsalternativ i en truppvagn, tex dubbel 20mm akan, viggen 30mm akan(piloterna älskar den), Gripens 27mm mauser. Det bästa ur taktisk synvinkel vor ju att blanda tex 40mm, 20mm och AMOS vagnar,en vagn för direkt understöd, envagn för lv/ antifordons eld och en vagn för indirekt eld. men det är galet av logistisk synvinkel, stackars T2. 40mm kanonen är en lysande kompromis.
Ett problem är att pjäsen inte är bandmatad, efter drygt 24+48 granater måste ny ammunition hämtas från passagerar utrymmet (totalt 232 granater i vagnen).
De första vagnarna hade ingen stabiliserad kanon för att spara pengar, man prioriterade IRV sikte ( jag hade gjort tvärtom - elektronik blir bättre och billigare med tiden).
Däremot är det dyrare att stabilisera en 40 mm kanon jämfört med en 25 mm.....De första fordonen (A) har en enklare stabilisering och (B) har en mer avancerad.
M2 medför drygt 900 st 25 mm garanater ( och 7 st TOW) som under senaste Irak kriget har slagit ut både T-55 och T-72:or med hjälp av DU-ammunition.
Notera att 25'an på Bradleyn inte heller är bandmatad, utan tar två 25-skottskassetter (det finns en lång tråd på Tanknet om just hur 25mm M242'ans mekanism fungerar).KA skrev:
M2 medför drygt 900 st 25 mm garanater ( och 7 st TOW) som under senaste Irak kriget har slagit ut både T-55 och T-72:or med hjälp av DU-ammunition.
Dessutom borde du begrunda under vilka omständigheter dessa vagnar (framförallt T-72) "slogs ut"... de flesta redan obemannade och beskjutna med flankskott på mycket nära håll.
Ja visst finns det svaga punkter på T-55 som man kan slå igenom även fronten med 25mm (övre delen av tornet t ex), men är det hotet du vill bygga på? T-55?
Problemet med pvroboten på Bradleyn är att vagnen måste stanna för att skjuta... det vill du inte göra om även Fi har värmesikten och skjuter pil... pil komer fram före...
Nej det stämmer inte, enligt en ex Amerikans soldat har vagnen två magasin ( det ena på 150 och det andra på 300....det fördelas så att en vagn har mer spräng och den andra vagnen har mer pil ammunition) så att man sprider på vilken ammunition man har redo för strid inom plutonen. ( edit. har visats sig endast vara 230+70 - totalt 300)Backis skrev:Notera att 25'an på Bradleyn inte heller är bandmatad, utan tar två 25-skottskassetter (det finns en lång tråd på Tanknet om just hur 25mm M242'ans mekanism fungerar).KA skrev:
M2 medför drygt 900 st 25 mm granater ( och 7 st TOW) som under senaste Irak kriget har slagit ut både T-55 och T-72:or med hjälp av DU-ammunition.
Dessutom borde du begrunda under vilka omständigheter dessa vagnar (framförallt T-72) "slogs ut"... de flesta redan obemannade och beskjutna med flankskott på mycket nära håll.
Ja visst finns det svaga punkter på T-55 som man kan slå igenom även fronten med 25mm (övre delen av tornet t ex), men är det hotet du vill bygga på? T-55?
Problemet med pvroboten på Bradleyn är att vagnen måste stanna för att skjuta... det vill du inte göra om även Fi har värmesikten och skjuter pil... pil komer fram före...
http://www.shellkonto.nu/bluenine/soldf ... ntry163679
Men på andra håll så är magasinen mindre......
http://www.fortunecity.com/meltingpot/m ... /m242.html
Flera T-55:or ( som var bemmanade) har slagits ut i front attityd i senaste Irak kriget med 25 mm kanon.
En M2/3 kan bekämpa tex en stridsvagn på drygt 4000 meter med TOW - större avstånd än många stridsvagnar kan bekämpa M2/3:an på
.Om en M2/3 upptäcker tex ett strf 90 på 2000 meters avstånd kan det bli tråkigt om man avfyrar en TOW som garanterat slår ut hela stridsfordon 90 vid en träff ( vilket stridsfordon 90 inte kan garantera med sin 40 mm kanon).
Edit.
Har hittat en mycket bra sida om M2/3......
Här hävdas det ( finns bilder på magasinen) att det finns ett större magasin ( som normalt laddas med 230 st HE granater) och ett mindre med 70 st AP granater - Givetvis kan man efter hotbild, eller om man vill blanda ammunitionsmängden bland plutonens vagnar ( så att någon/några vagnar har 230 st AP och 70 HE)......
http://afvinteriors.hobbyvista.com/brad ... dley1.html
Hur tror det fungerar när man avfyrar RBS 55 och RBS 56 i Svenska försvaret.....Backis skrev: Problemet med pvroboten på Bradleyn är att vagnen måste stanna för att skjuta... det vill du inte göra om även Fi har värmesikten och skjuter pil... pil komer fram före...
Betydligt högre skyddsnivå i en M2/3 än på tex Bv 2062/2063 eller PvPjTgb 1111 ( eller om man avfyrar från lavett "dold" i terrängen).
Med moderna IRV sikten så syns man även om man har "gömt" sig i stora skogen.
Väntar fortfarande på kommentar till ditt påstående om M242:ans magasin
.
På den tiden (dvs snart 20 år sedan) då vagnen togs fram fanns det endast 40 mm med bedömt tillräcklig utvecklingspotential. På den tiden fanns det inte bandmatad 40 mm .Ett av problemen med stridsfordon 90 är kanonen. När stridsfordon 90 planerades skulle det framförallt användas i norrland utan samverkan av egna stridsvagnar ( fanns ju några fristående bataljoner med stridsvagn 103). Då använde man den beprövade 40 mm m/48 ( L/70).
Alternativet som bedömdes vara alltför klen och med för dåligt utvecklingspotential var 25 mm.
Det stämmer inte riktigt. Skytten och Vc har tillgång till 48 granater från karusellmagasinet som de själva kan fylla på magasinen utan hjälp från personalen i stridsrummet. För det är ingen taxi eller annat allmänt kommunikationsfärdmedel där man fraktar passagerare i något passagerarutrymme...Ett problem är att pjäsen inte är bandmatad, efter drygt 24+48 granater måste ny ammunition hämtas från passagerar utrymmet (totalt 232 granater i vagnen).
Syftet var inte att spara pengar. Syftet var att man skulle köpa många "billiga" vagnar som sedan, när man väl hade dom, skulle kunna uppgraderas vilket har gjorts.De första vagnarna hade ingen stabiliserad kanon för att spara pengar, man prioriterade IRV sikte ( jag hade gjort tvärtom - elektronik blir bättre och billigare med tiden).
Vad bygger Du det påståendet på?Däremot är det dyrare att stabilisera en 40 mm kanon jämfört med en 25 mm.....
Strf 9040A har ett två-axligt gyro emedan strf 9040B har ett tre-axligt gyro.De första fordonen (A) har en enklare stabilisering och (B) har en mer avancerad.
Senast redigerad av 1 MD650, redigerad totalt 29 gånger.
Det finns exempel på bl.a. från Bosnien -94 där danska Leo 1A5 nedkämpade serbiska T 55 på 5500 m.KA skrev:
En M2/3 kan bekämpa tex en stridsvagn på drygt 4000 meter med TOW - större avstånd än många stridsvagnar kan bekämpa M2/3:an på
Om en M2/3 upptäcker tex ett strf 90 på 2000 meters avstånd kan det bli tråkigt om man avfyrar en TOW som garanterat slår ut hela stridsfordon 90 vid en träff ( vilket stridsfordon 90 inte kan garantera med sin 40 mm kanon).
Dagens moderna strv kan, i princip, nedkämpa en motståndare på vilket avstånd som helst bara man upptäcker målet.
Vad skulle vara problemet för en strf 90 som tar upp strid på 2000 mot ett annat strf ?
Senast redigerad av 1 MD650, redigerad totalt 29 gånger.
-
Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Varför i hela världen skulle det vara problem för Strf 90 att träffa ett stridsfordon på 2000 meter med en kanon som kan bekämpa flygplan på 5000 meter... Vid insats mot landstigningsföretag eller oskyddad marktrupp så kunde vi utan problem ge eld på 2000-2500m med våra Lvakan 48. Utan pilprojektil och ett riktigt sikte utan enbart med en kombination av ringsikte och en målobservationskikare från 30-talet.
/Daniel
/Daniel
Instämmer!Kapten_Gars skrev:Varför i hela världen skulle det vara problem för Strf 90 att träffa ett stridsfordon på 2000 meter med en kanon som kan bekämpa flygplan på 5000 meter... Vid insats mot landstigningsföretag eller oskyddad marktrupp så kunde vi utan problem ge eld på 2000-2500m med våra Lvakan 48. Utan pilprojektil och ett riktigt sikte utan enbart med en kombination av ringsikte och en målobservationskikare från 30-talet.
/Daniel
Iofs så sköt Ni på större mål men som sagt...instämmer.
Duellvärdena mot en M2/M3 som öppnar eld med pvrb mot en strf 90 talar för den senares fördel. Det förutsätter dock att den öppnar eld samtidigt eller att strf 90 är i förhand.
Om M2/M3 öppnar eld på maxavstånd med TOW och strf 90-besättningen upptäcker skottet senast efter halva skottvidden bedömer jag (med egen erfarenhet) att strf 90 kommer att gå segrande ur striden då besättningen torde hinna genomföra HERB (Halt, eld, rök, bakåt dvs åtgärder vid sammanstöt)
En 40 mm kanon är tyngre och har kraftigare rekyl än en med mindre kaliber - därför krävs det fler och dyrare åtgärder för att stabilisera kanonen.
Hur många fler moderna stridsfordon än 9040A har endast stabilisering med tvåaxligt gyro?( den kan väl endast skjuta och träffa i relativt låg hastighet)
2000 meter kanske var att ta i, men med avstånd så minskar farten och därmed verkan med pilprojektil. Det är ändå ett bepansrat fordon man skjuter på, och inget mjukt flygplan med zonrörsammunition.
Själva debatten gällde att M2/3 måste stå still när den skjuter sina TOW-2: or, det måste man även i Svenska försvaret ( men då helt oskyddat).
Och att 25 mm kanonen endast hade magasin med 25+25 skott, när den har 230 (HE) + 70 (AP).
25 mm kanon kanske är i minsta laget - USA har valt Bushmaster II 30 mm ( det är väl den som sitter på bla Norska 9030) till sina nya Amfibiestridsfordon AAAV. Den kommer att ha 150 (HE) + 50 (AP) i magasin, och 300+100 granater i vagnen ( totalt 600).
Nä, nu ska jag åka och bada 8) .
Hur många fler moderna stridsfordon än 9040A har endast stabilisering med tvåaxligt gyro?( den kan väl endast skjuta och träffa i relativt låg hastighet)
2000 meter kanske var att ta i, men med avstånd så minskar farten och därmed verkan med pilprojektil. Det är ändå ett bepansrat fordon man skjuter på, och inget mjukt flygplan med zonrörsammunition.
Själva debatten gällde att M2/3 måste stå still när den skjuter sina TOW-2: or, det måste man även i Svenska försvaret ( men då helt oskyddat).
Och att 25 mm kanonen endast hade magasin med 25+25 skott, när den har 230 (HE) + 70 (AP).
25 mm kanon kanske är i minsta laget - USA har valt Bushmaster II 30 mm ( det är väl den som sitter på bla Norska 9030) till sina nya Amfibiestridsfordon AAAV. Den kommer att ha 150 (HE) + 50 (AP) i magasin, och 300+100 granater i vagnen ( totalt 600).
Nä, nu ska jag åka och bada 8) .
Det kanske det krävs men har du någon källa att hänvisa till?KA skrev:En 40 mm kanon är tyngre och har kraftigare rekyl än en med mindre kaliber - därför krävs det fler och dyrare åtgärder för att stabilisera kanonen.
Ingen aning avseende antalet.Hur många fler moderna stridsfordon än 9040A har endast stabilisering med tvåaxligt gyro?( den kan väl endast skjuta och träffa i relativt låg hastighet)
Vad definerar Du som relativt låg hastighet?
Den fartminskningen på de stridsavstånd som gäller för strf 90 är försumbara.2000 meter kanske var att ta i, men med avstånd så minskar farten och därmed verkan med pilprojektil. Det är ändå ett bepansrat fordon man skjuter på, och inget mjukt flygplan med zonrörsammunition.
Ja det är den som sitter i Cv 9030.25 mm kanon kanske är i minsta laget - USA har valt Bushmaster II 30 mm ( det är väl den som sitter på bla Norska 9030) till sina nya Amfibiestridsfordon AAAV. Den kommer att ha 150 (HE) + 50 (AP) i magasin, och 300+100 granater i vagnen ( totalt 600).
Strf 9025 hade (om jag kommer ihåg rätt) ca 180 + 180 granater i två fack (bandmatat). Det räckte ett tag!
Ha en trevlig badtur!
Angående kanonstabilisering på 9040 så handlade det om det i ett nummer av Arm'enytt ( tror det var 1994, har slängt alla gamla nummer).
Det var i samband med att A och B började införas. Vid anskaffningen av strf 90 projektet ( totalt 509 vagnar - men ett hundratal ska förmodligen säljas till Danmark
) så valde man bort stabilisering ( även pjäsdatorn ?), för att prioritera så många vagnar som möjligt. Man köpte även IRV på samtliga vagnar ( eller om det bara är på de "beväpnade" vagnarna ).
Problemet med att stabilisera kanonen i efterhand (A -versionen), var att pga den relativt tunga 40 mm kanonen fick man byta ut delar av chassiefjädringen mm - det blev dyrare än motsvarande för en lättare kanon.
Har ingen källa - men vad jag har snappat upp från olika håll, så har Adam vagnarna 100% kanonstabilisering upp till 20 km/h. Medans Bertil vagnarna ( och Ceasar??) har motsvarande i 40 km/h.
För mig är det ett mysterium att man inte köpte stabilisering från början ( som dels är integrerat i chassiet), och istället väntade med IRV sikten som hela tiden utvecklas ( som med all elektronik) och faller kraftigt i inköpspris.....
Det svenska förslaget med 9025 var väl ett lågpris allternativ som saknade både IRV sikte och maskinriktning mm. Det skulle användas tillsammans med det mer avancerade 9040.
Sedan när det gäller stridsfordon 90 så skiljer det mycket på de svenska 9040A/B ( även C) om man jämför med exportvarianterna som har bättre bepansring, starkare motorer, annan utväxling mm mm.
Det var i samband med att A och B började införas. Vid anskaffningen av strf 90 projektet ( totalt 509 vagnar - men ett hundratal ska förmodligen säljas till Danmark
) så valde man bort stabilisering ( även pjäsdatorn ?), för att prioritera så många vagnar som möjligt. Man köpte även IRV på samtliga vagnar ( eller om det bara är på de "beväpnade" vagnarna ).Problemet med att stabilisera kanonen i efterhand (A -versionen), var att pga den relativt tunga 40 mm kanonen fick man byta ut delar av chassiefjädringen mm - det blev dyrare än motsvarande för en lättare kanon.
Har ingen källa - men vad jag har snappat upp från olika håll, så har Adam vagnarna 100% kanonstabilisering upp till 20 km/h. Medans Bertil vagnarna ( och Ceasar??) har motsvarande i 40 km/h.
För mig är det ett mysterium att man inte köpte stabilisering från början ( som dels är integrerat i chassiet), och istället väntade med IRV sikten som hela tiden utvecklas ( som med all elektronik) och faller kraftigt i inköpspris.....
Det svenska förslaget med 9025 var väl ett lågpris allternativ som saknade både IRV sikte och maskinriktning mm. Det skulle användas tillsammans med det mer avancerade 9040.
Sedan när det gäller stridsfordon 90 så skiljer det mycket på de svenska 9040A/B ( även C) om man jämför med exportvarianterna som har bättre bepansring, starkare motorer, annan utväxling mm mm.