stridsvagnar
stridsvagnar
en polare och jag är i har en liten discusion om strids vagnarna i andra världs kriget. vi undrar vilket land som hadde den bästa och vilken det var och så görna en bild om ni har. jag tror på t-34 han på tigern.
- Anton Severin
- Medlem
- Inlägg: 698
- Blev medlem: 30 oktober 2003, 20:49
- Ort: Habo
När man bedömmer hur bra en stridsvagn är, brukar man titta på tre faktorer: skydd, beväpning och rörlighet. Svårigheten med att konstruera en bra tank är att hitta en bra balans mellan de tre faktorerna.
Om man tittar på Tigern så hade den utmärkt skydd och beväpning, rörligheten var dock begränsad.
Med T-34.an lyckades ryssarna hitta en bra balans men jag skulle ändå säga att Panthern var andra världskrigets bästa tank, efter att man hade botat alla "barnsjukdomar". Den var på många sätt väldigt lik T-34 men man hade lyckats förbättra både skyddet och beväpningen. Hur vida rörligheten var bättre vet jag dock inte.
Om man tittar på Tigern så hade den utmärkt skydd och beväpning, rörligheten var dock begränsad.
Med T-34.an lyckades ryssarna hitta en bra balans men jag skulle ändå säga att Panthern var andra världskrigets bästa tank, efter att man hade botat alla "barnsjukdomar". Den var på många sätt väldigt lik T-34 men man hade lyckats förbättra både skyddet och beväpningen. Hur vida rörligheten var bättre vet jag dock inte.
Helt rätt, dessutom får nog produktionskostnaden läggas in. Utöver det, ledningssystem (radio) och optik.... och då är vinnaren naturligtvis Sherman. Hur fräcka stridvagnar tyskarna än gjorde, var de för få (därför att de var för dyra och krångliga att göra) och tillgängligheten var väldigt låg. Tittar man sedan på dusterna med T34/85 och senare varianter av Sherman i Korea så styrker det min tes - även om del kan tillskrivas det som verkligen fäller avgörandet - kvalitén på besättningen.Solitaire skrev:Mekanisk pålitlighet var också en viktigt faktor.
MVH
Hans
edit - stvfel och att naturligtvis skriver jag under på eldkraft, rörlighet och skydd.
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1739
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Östergötland
Ni får utsäkta om jag delvis upprepar vad som tidigare har sagts:
Det finns för det första otaliga faktorer att ta hänsyn till om man ska drista
sig till att bedömma vilken stridsvagn som är bäst:
-Hur tänker man använda sina stridsvagnar?
-Hur välutbildade är besättningarna?
-Hur mycket pengar/resurser har man råd att lägga på stridsvagnar?
-I vilken terräng avser man strida?
-Vad har fienden för pv-materiel?
-Hur är min industri uppbyggd (tung industri, finmekanisk industri, optiktillverkning m.m.)
Vad avser den enskillda vagnen så kan vi grovt dela in vagnens egenskaper i:
-eldkraft
-rörlighet
-skydd
-ledningsförmåga
-användarvänlighet
-pris
Dessa faktorer kan sedan delas in i flera undernivåer:
Eldkraft:
-Eldledningssystem
-Eldkraft - kanon
-Eldkraft - kulsprutor
Även dessa faktorer kan delas in i undernivåer:
Eldkraft - kanon:
-Pansargenomslag
-Mjukmålsförmåga
-Eldhastighet
-Ammunitionstillgång
-Riktbegränsningar
Dessa faktorer kan självfallet också delas in i undernivåer:
Pansargenomslag:
-Pansargenomslag som funktion av avstånd
-Pansargenomslagminskning som funktion av anslagsvinkel
-Risk för avglidning som funktion av anslagsvinkel
-Pansargenomslag som funktion av pansartyp (gjutet, valsat, val av legering)
-Pansargenomslagets påverkan av distanserande pansar
-Variation i pansargenomslag
Så när man då har bestämt alla dessa (hundratals) faktorer
så ska man sedan väga ihop dem med hänsyn taget till
de faktorer jag nämde längst upp.
Vad man då kommer fram till är att det inte går att bestämma
vilken vagn som är "bäst" eftersom man även om man går
oerhört noggrannt till väga måste blanda in en massa tyckande
vid varje viktning av värdet av alla (hundratals) olika egenskaper.
Så vad tycker då jag?
-Jag tycker att T-34 var de bästa grundkonstruktionen.
Genomförandet av denna grundkonstruktion var dock under all kritik.
-Sherman och Pershing var de vagnar som gav mest för satsade resurser.
-Panthern var potentiellt den effektivaste vagnen om man inte tar med kostnaden i ekvationen.
Den drabbades dock av undermålig pansarkvalitet (p.g.a. bristen av legeringsmetaller)
och av att pjäsen var på tok för pv-optimerad.
Det finns för det första otaliga faktorer att ta hänsyn till om man ska drista
sig till att bedömma vilken stridsvagn som är bäst:
-Hur tänker man använda sina stridsvagnar?
-Hur välutbildade är besättningarna?
-Hur mycket pengar/resurser har man råd att lägga på stridsvagnar?
-I vilken terräng avser man strida?
-Vad har fienden för pv-materiel?
-Hur är min industri uppbyggd (tung industri, finmekanisk industri, optiktillverkning m.m.)
Vad avser den enskillda vagnen så kan vi grovt dela in vagnens egenskaper i:
-eldkraft
-rörlighet
-skydd
-ledningsförmåga
-användarvänlighet
-pris
Dessa faktorer kan sedan delas in i flera undernivåer:
Eldkraft:
-Eldledningssystem
-Eldkraft - kanon
-Eldkraft - kulsprutor
Även dessa faktorer kan delas in i undernivåer:
Eldkraft - kanon:
-Pansargenomslag
-Mjukmålsförmåga
-Eldhastighet
-Ammunitionstillgång
-Riktbegränsningar
Dessa faktorer kan självfallet också delas in i undernivåer:
Pansargenomslag:
-Pansargenomslag som funktion av avstånd
-Pansargenomslagminskning som funktion av anslagsvinkel
-Risk för avglidning som funktion av anslagsvinkel
-Pansargenomslag som funktion av pansartyp (gjutet, valsat, val av legering)
-Pansargenomslagets påverkan av distanserande pansar
-Variation i pansargenomslag
Så när man då har bestämt alla dessa (hundratals) faktorer
så ska man sedan väga ihop dem med hänsyn taget till
de faktorer jag nämde längst upp.
Vad man då kommer fram till är att det inte går att bestämma
vilken vagn som är "bäst" eftersom man även om man går
oerhört noggrannt till väga måste blanda in en massa tyckande
vid varje viktning av värdet av alla (hundratals) olika egenskaper.
Så vad tycker då jag?
-Jag tycker att T-34 var de bästa grundkonstruktionen.
Genomförandet av denna grundkonstruktion var dock under all kritik.
-Sherman och Pershing var de vagnar som gav mest för satsade resurser.
-Panthern var potentiellt den effektivaste vagnen om man inte tar med kostnaden i ekvationen.
Den drabbades dock av undermålig pansarkvalitet (p.g.a. bristen av legeringsmetaller)
och av att pjäsen var på tok för pv-optimerad.
- Andreas #1
- Medlem
- Inlägg: 839
- Blev medlem: 26 november 2003, 18:31
- Ort: Göteborg
- Panzerschreck
- Medlem
- Inlägg: 1021
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 14:52
- Ort: Stockholm
han syftar på att dom hade tjänat mer på att sätta in en större kanon med tyngre granat för användning mot bla mjuka mål.MD650 skrev:Hur menar du då?Larsson skrev: och av att pjäsen var på tok för pv-optimerad.
som tex: 8.8cm KwK L/56. För att citera Larsson själv
Jag tror att panthern var effektivaste vagnen, men att sherman och t-34 var ett vinnande koncept i längden. Även om min personliga favorit är IS-II, och inte var den fy skam heller i sin roll (genombrott/infanteri understöd) för den delen.Larsson skrev:Personligen tror jag att 8.8cm KwK L/56 hade varit bättre än den valda pjäsen.
Detta av flera skäl:
-Bättre restverkan mot hårdmål.
-Bättre förmåga till normalisering, d.v.s. att granaten vinklar av neråt
in i plåten vid träff mot sluttande pansar.
-Konsekventare genomslag.
-Bättre verkan mot mjukmål (40% tyngre granat)
-Mindre diameter på patronen vilket troligtvis skulle leda till
större mängd medförd ammunition.
-En redan etablerad kaliber, vilket skulle ge underhålls och produktionsfördelar.
Men som det gamla talesättet säger (som stämmer så fruktansvärt bra):
Inget svärd är starkare än armen som svingar det
Panzershreck skrev:han syftar på att dom hade tjänat mer på att sätta in en större kanon med tyngre granat för användning mot bla mjuka mål.MD650 skrev:Hur menar du då?Larsson skrev: och av att pjäsen var på tok för pv-optimerad.
som tex: 8.8cm KwK L/56. För att citera Larsson själv
Jag tror att panthern var effektivaste vagnen, men att sherman och t-34 var ett vinnande koncept i längden. Även om min personliga favorit är IS-II, och inte var den fy skam heller i sin roll (genombrott/infanteri understöd) för den delen.Larsson skrev:Personligen tror jag att 8.8cm KwK L/56 hade varit bättre än den valda pjäsen.
Detta av flera skäl:
-Bättre restverkan mot hårdmål.
-Bättre förmåga till normalisering, d.v.s. att granaten vinklar av neråt
in i plåten vid träff mot sluttande pansar.
-Konsekventare genomslag.
-Bättre verkan mot mjukmål (40% tyngre granat)
-Mindre diameter på patronen vilket troligtvis skulle leda till
större mängd medförd ammunition.
-En redan etablerad kaliber, vilket skulle ge underhålls och produktionsfördelar.
Men som det gamla talesättet säger (som stämmer så fruktansvärt bra):
Inget svärd är starkare än armen som svingar det
Förvisso! Det är ju alltid bättre att ha större kaliber = större effekt.
Men en 7.5 cm spränggranat räcker ju långt.