Strv 103 "staket" och byte
Strv 103 "staket" och byte
Eftersom den andra 103 tråden var mer riktad åt andra håll tar jag mig friheten att starta en ny tråd med två frågor:
1) Staketet/gallret (vad heter det?). Finns det några rapporter om den verkliga effekten mot olika typer av pv-vapen?
2) Finns det några uppgifter om vilka som har fått ett exemplar och vad svenskarna fått i utbyte?
Tackar på förhand
MVH
Hans
1) Staketet/gallret (vad heter det?). Finns det några rapporter om den verkliga effekten mot olika typer av pv-vapen?
2) Finns det några uppgifter om vilka som har fått ett exemplar och vad svenskarna fått i utbyte?
Tackar på förhand
MVH
Hans
Strv 103 försågs 1972 med ett yttre skydd i form av ett galler. Detta fick granater med riktad sprängverkan att utlösas när de träffade gallret. Skyddet mot pansarprojektiler och pilammunition var så kraftigt att dåtida skott ej slog igenom. Nu hade detta dock föga betydelse. Vid skjutningar på Kvarn 1980 framkom det klart att en träff gick genom gallret och slet upp sådana mängder pansarsplitter att båda siktena (chefens och förarens) skulle få flera träff av stora splitter. Båda siktena skulle varit oanvändbara. Med tanke på att det tar omkring en halv timme att byta ut toppdelen på siktena skulle vagnen vara borta från striden under denna tid.
MVH
Olof
MVH
Olof
Tack själv!Luno skrev:Strv 103 försågs 1972 med ett yttre skydd i form av ett galler. Detta fick granater med riktad sprängverkan att utlösas när de träffade gallret. Skyddet mot pansarprojektiler och pilammunition var så kraftigt att dåtida skott ej slog igenom. Nu hade detta dock föga betydelse. Vid skjutningar på Kvarn 1980 framkom det klart att en träff gick genom gallret och slet upp sådana mängder pansarsplitter att båda siktena (chefens och förarens) skulle få flera träff av stora splitter. Båda siktena skulle varit oanvändbara. Med tanke på att det tar omkring en halv timme att byta ut toppdelen på siktena skulle vagnen vara borta från striden under denna tid.
MVH
Olof
Du har inte mer om detta, jag skulle vilja veta detaljer.
MVH
Hans
Självklart har jag det eftersom jag är uppväxt vid P7 Revingehed så kan jag ju inget annat en att älska STRV 103 fast dom brukade köra ner våran brevlåda
titta på
Strv 103 – en hemlig besvikelse
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
det är ingen rolig läsning för en 103 älskare men tyvärr så var vagnen inte så bra som vi trodde
titta på
Strv 103 – en hemlig besvikelse
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
det är ingen rolig läsning för en 103 älskare men tyvärr så var vagnen inte så bra som vi trodde
Tackar igen,Luno skrev:Självklart har jag det eftersom jag är uppväxt vid P7 Revingehed så kan jag ju inget annat en att älska STRV 103 fast dom brukade köra ner våran brevlåda
titta på
Strv 103 – en hemlig besvikelse
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
det är ingen rolig läsning för en 103 älskare men tyvärr så var vagnen inte så bra som vi trodde
Nilssons sågning av vagnen kanske är aningen radikal...men hursomhelst skulle jag fortfarande vilja veta mer detaljer om gallrets verkan. Jag hoppas inte på en allmän diskussion om 103'ans förträfflighet eller brist på förträfflighet.
MVH
Hans
50 talet? Första 103:an levererades 1967... siluetten är fortfarande lägst mig vetande vad gäller regelrätta strv...Ja77 skrev:S-vagnen var bra på 50-70 talet då den bara hadde den lägsta silueten det "bästa" vinklade pansaret och den "bästa" kanonen. Hur många andra använde stridsvangnar från 50-60 talet och trodde att de skulle klara sig mot moderna skapelser.
103-Guru
vad säger du om sågningen av Strv 103? Ingen rolig läsning
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
vad säger du om sågningen av Strv 103? Ingen rolig läsning
http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
50 talet? Första 103:an levererades 1967...103-Guru skrev:Ja77 skrev:S-vagnen var bra på 50-70 talet då den bara hadde den lägsta silueten det "bästa" vinklade pansaret och den "bästa" kanonen. Hur många andra använde stridsvangnar från 50-60 talet och trodde att de skulle klara sig mot moderna skapelser.
Och trots att den kom ut först 1967 så tog det många år innan den blev "bra".
Den var väl som bäst när den togs ur organisationen.
103-Guru skrev:50 talet? Första 103:an levererades 1967... .Ja77 skrev:S-vagnen var bra på 50-70 talet då den bara hadde den lägsta silueten det "bästa" vinklade pansaret och den "bästa" kanonen. Hur många andra använde stridsvangnar från 50-60 talet och trodde att de skulle klara sig mot moderna skapelser.
Och trots att den kom ut först 1967 så tog det många år innan den blev "bra".
Den var väl som bäst när den togs ur organisationen.
Re: Strv 103 "staket" och byte
Fortfarande ingen som har något mer att berätta för mig?Hans skrev:Eftersom den andra 103 tråden var mer riktad åt andra håll tar jag mig friheten att starta en ny tråd med två frågor:
1) Staketet/gallret (vad heter det?). Finns det några rapporter om den verkliga effekten mot olika typer av pv-vapen?
2) Finns det några uppgifter om vilka som har fått ett exemplar och vad svenskarna fått i utbyte?
Tackar på förhand
MVH
Hans
BTT
Hans
Det säger en del om argumentationsnivån att framhålla de sönderslagna prismorna som en stor svaghet för S-vagnen.Luno skrev:Strv 103 försågs 1972 med ett yttre skydd i form av ett galler. Detta fick granater med riktad sprängverkan att utlösas när de träffade gallret. Skyddet mot pansarprojektiler och pilammunition var så kraftigt att dåtida skott ej slog igenom. Nu hade detta dock föga betydelse. Vid skjutningar på Kvarn 1980 framkom det klart att en träff gick genom gallret och slet upp sådana mängder pansarsplitter att båda siktena (chefens och förarens) skulle få flera träff av stora splitter. Båda siktena skulle varit oanvändbara. Med tanke på att det tar omkring en halv timme att byta ut toppdelen på siktena skulle vagnen vara borta från striden under denna tid.
MVH
Olof
Ska man vara objektiv ska man naturligtvis förklara vad som hade hänt med en Leopard I som träffas av samma granat.
Jag tror att det var i senaste numret av fritt militärt forum som någon har svarat på Hans Nilssons artikel från 98 och om jag har fattat det rätt så lägger dom ut det på webben et halvår senare.
CHeers
/John T.
Re: Strv 103 "staket" och byte
1.Hans skrev:Eftersom den andra 103 tråden var mer riktad åt andra håll tar jag mig friheten att starta en ny tråd med två frågor:
1) Staketet/gallret (vad heter det?). Finns det några rapporter om den verkliga effekten mot olika typer av pv-vapen?
2) Finns det några uppgifter om vilka som har fått ett exemplar och vad svenskarna fått i utbyte?
Tackar på förhand
MVH
Hans
Penetrationslära en en vetenskap som kan diskuteras in absurdum, det finns tokiga människor på nätet t ex tanknet.org .
jag kan inga fina formler men så här har jag fattatdet:
Grunden till S-vagnens skydd var pansarets lutning, inte plåttjockleken-
Det är så att alla pansarprojektiler före 1970(sisådär) gled av om projektilen träffade i för stor vinkel mot pansarplåten.
Och om Kalibern inte är större än halva(?) plåttjokleken (riktigt tunn plåt går den igenom i alla fall)
Det kallas avglidning, projektilen lyckas inte borra sig in i plåten utan glider längst ytan.
Ett försök till bild:
.........<xxxxxxxxxProjektilenxxxxxxxxxx
PP...<XXX -mindre motstånd på översidan
PPP<XX <-Projektilens rörelseriktning
PPPP<XXX - mera motstånd på nedersidan
PPPPP<xxxxxxxxxProjektilenxxxxxxxxxx
Om "P-na" i bilden är pansaret så möter den nedre sidan av projektilen på ett större motstånd än den övre sidan och projektilen börjar antingen glida med nosen först uppåt eller rent av tippa över.
(Massacentrum, tyngdpunkt och en massa fysikaliska förklaringar som jag inte kan förklara på ett tillfredställande sätt)
Jag har uppfattat det som att gamla Pansarprojektiler skulle glida/volta över S-vagnens tak.
DOCK så hittade man på "long rod penetrators" - på svenska pilprojektiler. Dessa lyckas bita sig in i pansaret innan de börjar glida, och längden gör att det hinner gräva in spetsen i pansaret innan projektilens tyngdpunkt börjar flyttas.
Effekten blir att S-vagnen tappade sitt främsta skydd och blev något sämre skyddad än en Leopard I'a.
Nu till din fråga:
Staketet var främst tänkt för att stoppa RSV-laddningar genom att få dom att explodera på för stort avstånd. När man sedan testade det med Pilprojektiler så visade det sig att just rör-formen fick pilen att tumla,
det fanns ju inget solidt pansar att sätta spetsen i utan pilen träffade pansaret från sidan.
Fråga 2
SPHF vet - http://www.hobby.se/sphf/forening.html
Hoppas det hjälper
/John T.
Re: Strv 103 "staket" och byte
John T,
Ett stort tack för ditt svar.
Men jag hoppas på lite mer info från verkansproven - vilken var den verkliga effekten mot olika vapen, någonstans måste det ju finnas en rapport och eftersom vagnen inte finns kvar i krigsorganisationen kan den väl inte vara hemlig.
Jag ska också titta på SPHF's sida.
MVH
Hans
Ett stort tack för ditt svar.
Men jag hoppas på lite mer info från verkansproven - vilken var den verkliga effekten mot olika vapen, någonstans måste det ju finnas en rapport och eftersom vagnen inte finns kvar i krigsorganisationen kan den väl inte vara hemlig.
Jag ska också titta på SPHF's sida.
MVH
Hans