Bästa stridsvagnar under VK2

[Belisarius]

Hur kommer det sig att M4A3(76)W HVSS Sherman vägde så lite som ca 30 ton, trots det tjocka pansaret? Den var ju liten till "växten", men så liten var den ju ändå inte?

/Johan

Beror på vilken version av M4A3 du syftar på. Om vi ska ta den bra versionen, M4A3E8, vägde den snarare runt 37,5 ton och hade då ändå bara 50mm i nosen (76mm på tornet) och 38mm på sidorna.

[skutilsven]

Om jag inte minns fel så hade väl Tiger II:ans 88 mm kanon större genomslagskraft än IS 2:ans 122mm kanon? (Om jag har fel så får ni rätta mig) Kalibern är ju inte allt.

Ja, 88:an hade högre genomslag än 122:an, men samtidigt, om man ska använda vagnen som "sturmpanzer", så är ju en större kaliber bättre, eftersom det medför en större projektil, vilket i sin tur leder till att man kan få plats med mer sprängämnen, vilket i slutänden leder till att kanonen anses mer lämpad i just den situationen.
/Johan

Mängden förstörelse IS-2ans 122:a kunde leverera begränsades av dess låga eldhastighet.

Instämmer, men det spelar inte så stor roll om första skottet har avsedd verkan. Som jämförelse kan jag säga att projektilen från en 8.8 cmKw.K.43 L/71 (Tiger II) väger runt 10 kilo beroende på typ medan 122mm D-25T (JS II) väger runt 25 kilo. Dessutom har D-25T högre pansargenomträngningsförmåga om man använder HEAT ammunition. Sådan ammunition var i och för sig inte tillgänglig förän efter kriget men det är ändå relevant om vi diskuterar olika grundkonstruktioner.

De bästa stridsvagnarna som utvecklades under andra världskriget är annars Centurion och T-44-100 (T-54). De verkar ha varit klart överlägsna tyska panther II som utvecklades ungefär samtidigt.

Jag skulle nog säga att den bästa stridsvagnen som användes under kriget var amerikanska M 26. Den var helt klart överlägsen panthern om vi ser till tillförlitlighet, eldkraft och pansarskydd trots att den vägde några ton mindre. Till dess nackdel kan man lägga lägre hastighet och det faktum att panthern kom ett och ett halvt år tidigare.

[hofors]

Jag tycker nog inte M26ans eldkraft eller pansarskydd är "helt klart överlägset" Pantherns. Kanonerna är jämförbara i pansargenomslag, och det är frontpansarskyddet också. Panthern har lite tunnare pansar, men det är valsat och inte gjutet, och har en större vinkel.

[skutilsven]

Jag tycker nog inte M26ans eldkraft eller pansarskydd är "helt klart överlägset" Pantherns. Kanonerna är jämförbara i pansargenomslag, och det är frontpansarskyddet också. Panthern har lite tunnare pansar, men det är valsat och inte gjutet, och har en större vinkel.

Panther A
Hull 60mm@35°
Superstructure 80mm@35°
Turret 110mm@79°
Mantlet 100mm@round

Kompenserat för sluttning:
Hull 104.4mm
Superstructure 139.2mm
Turret 112mm
Mantlet ~115mm

Persching
Hull 76mm@37°
Superstructure 102mm@44°
Turret 102mm@90°
Mantlet 114mm@90°

Hull 126mm
Superstructure 146.9mm
Turret 102mm
Mantlet 114mm

Här kan man å andra sidan inte se någon klar överlägsenhet även om M-26 har ett övertag. Men tar man bara med et faktum att pansaret på merparten av alla panthervagnar var av usel kvalitet till skillnad från de amerikanska så kan man ändå säga att M-26 hade mycket bättre pansarskydd.

7,5cm KwK.42/ L70 (Panther)
Penetration 174mm på 500m, 149mm på 1000m, 127mm på 1500m

Vikt på granat (APCBC) ~ 6.8 kilo

90-mm Tank Gun M3, (M 26)
Penetration 221mm på 457m, 199mm på 914m, 176mm på 1371m

Vikt på granat (APCBC) ~ 10,9 kilo

Bättre pansargenomslagningsförmåga och kraftigare granater gör M3 an klart överlägsen den tyska 7.5cm kanonen.

[Olof Larsson]

De bästa stridsvagnarna som utvecklades under andra världskriget är annars Centurion och T-44-100 (T-54). De verkar ha varit klart överlägsna tyska panther II som utvecklades ungefär samtidigt.

Nja. T-54:an var inte en T-44:a
T-44-100 var precis som T-44-85 och T-44-122 olika prototyper av T-44:an.
T-54:an hade jämfört med T-44:an (ur minnet) en annan pjäs, transmission, andra kulsprutor, tjockare pansar.

7,5cm KwK.42/ L70 (Panther)
Penetration 174mm på 500m, 149mm på 1000m, 127mm på 1500m

Vikt på granat (APCBC) ~ 6.8 kilo

90-mm Tank Gun M3, (M 26)
Penetration 221mm på 457m, 199mm på 914m, 176mm på 1371m

Vikt på granat (APCBC) ~ 10,9 kilo

Siffrorna för APCBC-projektilerna (APC M82) är alldeles för höga.
Vilket stämmer, men penetrationsvärdena är för HVAP M304 (APCR)
och den projektiltypen för vinnande ovanlig även i de pvförband som skulle ha dem
(ur minnet ensiffrigt antal projektiler per vagn och månad).

Samma fel infinner sig för den tyska ammunitionen.
Vikten för Pzgr.39 (ABCBC) och penetrationsdata för den icke existerande Pzgr. 40 (APCR).

Rimligare är då att jämföra tidiga APC M82 (APCBC) med Pzgr.39 (APCBC) eftersom det var den ammunition som faktiskt användes.

APC M82 (tidig) - vikt 10,94kg - V0 808m/s
120mm@457m@30 grader
112mm@914m@30 grader
104mm@1371m@30 grader
96mm@1828m@30 grader

Pzgr.39/42 - vikt 6,80kgkg - V0 935m/s
124mm@500m@30 grader
111mm@1000m@30 grader
99mm@1500m@30 grader
89mmm@2000m@30 grader

Ingen märkbar skillnad direkt och förelåg det någon, så var det till 7,5cm L/70 fördel.
Då ska vi också minnas att US Army hade kvalitetsproblem med sina pansarbrytande projektiler
(till skillnad från US Navy som var värdsledande på att utveckla, tillverka och kvalitetskontrollera pansarbrytande projektiler)

Andra faktorer att ta i beaktande är ammunitionsförvaringen,
där M26:ans ammunition torde ha varit bättre skyddat,
medans Pantherns ammunition (åtminstone förstahandsbehovet)
var lättare att komma åt, vilket gav högre eldhastighet.
Panthern hade vidare överlägsen optik, medans Pershing å sin sida hade ett snabbare riktsystem.

[hofors]

Här kan man å andra sidan inte se någon klar överlägsenhet även om M-26 har ett övertag. Men tar man bara med et faktum att pansaret på merparten av alla panthervagnar var av usel kvalitet till skillnad från de amerikanska så kan man ändå säga att M-26 hade mycket bättre pansarskydd.

Alla Panther-varianter i serieproduktion hade officiellt 80mm frontpansar, förutom lilla nedre plåten, som var 60mm. I praktiken var ofta 80mm-pansaret i själva verket 85mm.

De brister som fanns i senare produktionsserier av Panther var främst ett problem när pansaret träffades av en grovkalibrig projektil, som t ex en rysk 122 mm-projektil. I fallet 90mm betyder det troligen bara att det uppstår sprickor, som förvisso kan ställa till problem vid nästa träff. Testskjutningar med en brittisk 17-punds-projektil och 152mm APBC visade att Panther-pansaret var 5% sämre än förväntat i fallet 17-pundare, och 17,5% sämre i fallet 152 mm APBC.

Jag tror gjutet pansar brukar vara ca 10% sämre än valsat dito.