Jo kanonen var det väl inte något större fel på och skyddet med ERA var kanske också adekvat, men problemed med 104:an var rörligheten och tillförlitligheten. Så värst snabba var de ju aldrig, däremot törstiga och i slutet av 90-talet var de väldigt slitna och krävde mycket jobb att hålla rullande även i fredstid. Med krigstempo i operationerna hade fler antagligen blivit stående av mekaniska fel än av fientlig verkan.
Däremot är det lite underligt att man inte återanvände de gamla centuriontornen som värnpjäser på lämpliga platser?
Centurion/strv 104 - en nedtystad skandal?
Re: Centurion/strv 104 - en nedtystad skandal?
Hade det varit 10-15 år tidigare men inte på slutet av 90-talet. Den strategiska time-outen (a.k.a. Den stora oredan) kom ju -98 så efter det vill man bara avveckla så mycket som möjligt.Sarvi skrev: Däremot är det lite underligt att man inte återanvände de gamla centuriontornen som värnpjäser på lämpliga platser?
Re: Centurion/strv 104 - en nedtystad skandal?
Naturligvis helt riktigt men jag tänkte mer på de 101/102:or som inte blev uppgraderade till 104, de utrangerades ju redan i början av 90-talet. Men det var nog ute med fasta befästningar då efter Gulfkriget, kan jag tänka.
Re: Centurion/strv 104 - en nedtystad skandal?
Ok då är jag med.Sarvi skrev:Naturligvis helt riktigt men jag tänkte mer på de 101/102:or som inte blev uppgraderade till 104, de utrangerades ju redan i början av 90-talet. Men det var nog ute med fasta befästningar då efter Gulfkriget, kan jag tänka.
Har ingen aning ifall det fanns någon sån tanke.
-
Stefan Karlsson
- Medlem
- Inlägg: 635
- Blev medlem: 28 juli 2008, 22:09
Re: Centurion/strv 104 - en nedtystad skandal?
Historien om Centurion finns att läsa här:
http://sphf.se/Axvall/81-105.htm
Jämfört med Strv 101/102 var 104 rena drömmen - jag vet vad jag pratar om efter att ha åkt åtskilliga mil som förare, vagnchef, plutonchef, kompanichef i 101, 102 och 104.
Största fördelarna med 104 jämfört med 101/102 var tillförlitligheten och rörligheten. I princip inga problem alls med vare sig motor eller växellåda jämfört med bensinmotorn och den manuella lådan i 101/102. Det enda som inte var speciellt bra var batterierna som var svåra att sköta och luftrenarfläktarna som gav upp med jämna mellanrum.
Utbildningen av förare var även den rena drömmen i jämförelse.
Framkomligheten var mycket bättre tack vare starkare motor, men framförallt tack vare växellådan. Snabbare, rörligare och mindre problem med bandkrängningar och fastkörningar.
Visst hade 104 svagheter - och det var glapp i torn och riktsystem beroende på att vagnarna var gamla och slitna.
Jämfört med Strv 121 var 104 däremot en katastrof, men det går inte att jämföra en vagn konstruerad i mitten av 40-talet med en vagn konstruerad på 70-talet.
Med 105 gjorde man en vagn som var riktigt bra, bra fjädring, mörkersikte osv men det var en gammal kaross som hade sina svagheter så det var tur att möjligheten med 121/122 dök upp.
http://sphf.se/Axvall/81-105.htm
Jämfört med Strv 101/102 var 104 rena drömmen - jag vet vad jag pratar om efter att ha åkt åtskilliga mil som förare, vagnchef, plutonchef, kompanichef i 101, 102 och 104.
Största fördelarna med 104 jämfört med 101/102 var tillförlitligheten och rörligheten. I princip inga problem alls med vare sig motor eller växellåda jämfört med bensinmotorn och den manuella lådan i 101/102. Det enda som inte var speciellt bra var batterierna som var svåra att sköta och luftrenarfläktarna som gav upp med jämna mellanrum.
Utbildningen av förare var även den rena drömmen i jämförelse.
Framkomligheten var mycket bättre tack vare starkare motor, men framförallt tack vare växellådan. Snabbare, rörligare och mindre problem med bandkrängningar och fastkörningar.
Visst hade 104 svagheter - och det var glapp i torn och riktsystem beroende på att vagnarna var gamla och slitna.
Jämfört med Strv 121 var 104 däremot en katastrof, men det går inte att jämföra en vagn konstruerad i mitten av 40-talet med en vagn konstruerad på 70-talet.
Med 105 gjorde man en vagn som var riktigt bra, bra fjädring, mörkersikte osv men det var en gammal kaross som hade sina svagheter så det var tur att möjligheten med 121/122 dök upp.
Re: Centurion/strv 104 - en nedtystad skandal?
Sista året som de utbildades var 96-97(kan även varit 97/98.
Systemet avvecklades då.[/quote]
Utb.året 98-99 hade jag min slutövning på Revingehed, Milorep.plut från MekB19 hade förskjuten inryck/muck, från resten av MekB19, så därför fick vi vara med på P/Mek.Övn. Syd i April 1999.
Där och då- fick jag en grå och blåsig förmiddag vara med och understödja lätta repgruppen ute på fältet, och kom då i kontakt med Strv 104, så dom fanns åtminstone i April 1999, men jag tror det var sista sucken för dom också.
Vidare (utan att ha läst hela tråden) så undrar jag vilket av tornen som det skulle ha gällt, jag vet att tornen till Centurion tillverkades av många olika stålverk (åtminstone två olika)
Vidare har jag aldrig hört att själva tornkupolen skulle ha bytts ut vid moderniseringen av Strv 81, bara beväpningen och torndurken.
En svaghet jag hörde talas om var att Teledyne-Continental dieseln (en V 12:a) hade tendens att skära på 10:ans cylinder på grund av gjutfel i en oljekanal.
/ Christopher
Systemet avvecklades då.[/quote]
Utb.året 98-99 hade jag min slutövning på Revingehed, Milorep.plut från MekB19 hade förskjuten inryck/muck, från resten av MekB19, så därför fick vi vara med på P/Mek.Övn. Syd i April 1999.
Där och då- fick jag en grå och blåsig förmiddag vara med och understödja lätta repgruppen ute på fältet, och kom då i kontakt med Strv 104, så dom fanns åtminstone i April 1999, men jag tror det var sista sucken för dom också.
Vidare (utan att ha läst hela tråden) så undrar jag vilket av tornen som det skulle ha gällt, jag vet att tornen till Centurion tillverkades av många olika stålverk (åtminstone två olika)
Vidare har jag aldrig hört att själva tornkupolen skulle ha bytts ut vid moderniseringen av Strv 81, bara beväpningen och torndurken.
En svaghet jag hörde talas om var att Teledyne-Continental dieseln (en V 12:a) hade tendens att skära på 10:ans cylinder på grund av gjutfel i en oljekanal.
/ Christopher