Jag försöker sammanställa en lista över de mil.reg.nr som varit på Gotland, avseende pansarfordon upp till ~1950. Kan någon hjälpa mig att fylla i med fler uppgifter/foton?
1941:
På våren begär man få över en strv m/21-29 från I 9.
Den är körduglig och skulle användas för att utbilda vpl i att strida
med och mot stridsvagn.
Även förslag om att överföra strv m/31 till I 18, då ej kördugliga och uppställda på I 10.
Detta genomförs ej.
En pbpluton från K 3 samövar med Gutarna sommaren 1941. I plutonen finns såväl pb m/31 som de nya, då hypermoderna pb m/40.
(Detaljredogörelse för denna tjg finns i artikel i tidningen PANSAR)
1943:
Den 1 april organiseras "strvplut G", bestående av 15st strv m/37 från P 3.
Den 1 oktober bestäms att samtliga "pb m/Irland" skall placeras vid I 18.
1944:
1 april omorganiseras strvplut G till 41. strvkomp P 1, t.v. moborg P 3.
Fr.o.m. 1 april ingick 42. pansarbilkompaniet i Gotlands krigsorganisation.
42. pbkomp. genomför sexmånaders beredskapstjänstgöring.
(Detaljer kring denna och även pb historia finns i min artikel i tidningen PANSAR)
Sensommaren 1944 överfördes 4. tunga strvkomp från P 3. Dessa 18st strv m/42 tillfördes P 1 G i november.
1946
Strv m/42 ersätts av strv m/41.
Gotlänningarna hade själva byggt två pansarbilar, med beteckning försökskp m/37 och försökskp m/37-42. Dessa hade smeknamnen "Grilljalk" och "Oskar".
Strv m/37 på Gotland inkluderar bl.a.: 144, 151 och 169.
Pb m/41 hade mil.reg.nr: 946-950
Strv m/42: 552 (övriga bör ha legat i serien 551-600, alltså TM LI vagnar?)
Strv m/41: 80050, 80081?
Kan någon fylla på med mer information/foton!??
P 1 G: Vagnar under dem första åren
Strv m/37 nr 169 körde över en klint vid en nattövning i trakten av Slite 1944 föll ner ett par meter och erhåller så stora skador, sned i chassit mm och föreslås till kassation samma år.
Som synes av rapporten så har efter några år samtliga strv m/37 hamnat på P 1 G utom en nr 169!
Uppgift angående fordonsläget vid I 18 den 30/4 1946
Antal fordon som förbandet disponerar
Strv m/37 47 47
Strv m/41 18 18
Pb m/41 5 5
Summa 70
Visborgsslätt den 7/5 1946
Carl O Pettersson
Motoring
Som synes av rapporten så har efter några år samtliga strv m/37 hamnat på P 1 G utom en nr 169!
Uppgift angående fordonsläget vid I 18 den 30/4 1946
Antal fordon som förbandet disponerar
Strv m/37 47 47
Strv m/41 18 18
Pb m/41 5 5
Summa 70
Visborgsslätt den 7/5 1946
Carl O Pettersson
Motoring
Kan det varit denna rapport som jag skannat in. Den har alltså inget med P 1 G att skaffa som du ser.
Rapport
över undersökning av vådabeskjutning av strv med 7,5 cm slpprj m/40 från annan strv å Ränneslätt den 6/2 1945.
Undersökningen företogs på uppdrag av KATF.
Närvarande:
Från KtrB Major Lennartsson
” FB ” Eriksson
” VaB Bergsingenjör Sieurin
” ” ” Eiserman
Ankomsten till olyckplatsen skedde den 8/2 1945 kl 0800, varvid följande redogörelse för olyckan lämnades av kapten Holmin, P2.
En bat P 2 hade en tid varit förlagd till Ränneslätt (baracklägret) i och för vinterövningar. Bat stod under befäl av kapten Holmin.
Den 6/2 hade man haft fältskjutningar med ksp, varvid även förekommit laddningsövningar med strvkan. Härvid hade skarpladdad am begagnats, men för förebyggande av olycksfall hade mekanismernas slaghammare borttagits ur pjäserna. Efter övningens slut hade omedelbart order givits om visitation av samtliga pjäser och först efter anmälan från resp chefer att visitation verkställts, skedde förflyttning de återstående 300 m till lägret. Vid hemkomsten hade vagnarna ställts upp enligt bif skiss, bild nr 1.
Därefter hade man igångsatt vapenvård. I olycksögonblicket hade situationen på berörda vagnar varit denna:
På vagn nr 440, typ strv m/40 KI hade tre man varit sysselsatta med urdragning och rengöring av ksp. Detta hade skett sittande och stående på luckorna över motorn, se bild 2, tagen i riktning från den skjutande kanonen.
Vid vagn nr 99, typ strv m/39 L 60 S II, hade man sysslat med tankning varvid personalen hade stått uppställd på sätt som framgår av bild 3, tagen i riktning från den skjutande kanonen. En man, vol Håkansson befann sig inne i vagnen.
Framför vagn nr 756, typ strv m/42, hade en mcord passerat och denne hade just fått motorstopp omedelbart framför strv.
På vagn nr 756 hade man sysslat med urdragning av ksp samt isättning av slaghammaren i kan. Vid reglementsenlig kontrollavfyring hade ett skott brunnit av varvid följande inträffat:
Av mynningsflamman hade mcord slungats av cykeln, men icke erhållit andra skador än dövhet på vänster öra. Skadan kvarstod ännu 8/2.
Prj hade träffat vagn nr 99 i sidpansaret över drivbanden omedelbart framför gångjärnen på motorluckan. Se bild 4. Anslagsvinkel 70°. Plåttjocklek 13 mm. Hårdhet c:a 500 Hb.
Pprj hade forsatt genom plåten, krossat motorblocket, trängt igenom bränsletanken, bild 6 och sidpansaret på strv vänstra sida, bild 7. Anslagsvinkel c:a 60°. Den har därefter krossat överhänget, vilket även lossnat i svetsarna.
Nitarna hade skjuvats av och överhänget hade slungats bort c:a 20m.
Efter någon avvikelse från ursprunglig riktning hade prj därefter fortsatt och träffat vagn nr 440 ung på samma ställe som vagn nr 99. Anslagsvinkel 70°.
Troligen hade prj vid riktningsändringen börjat välta. När den först träffat korpen till vagn nr 440, bild 8, hade den brutits itu, bild 10, så att den främre delen studsat i riktning som bild nr 1 visar och fallit ned i en avdelning som varit sysselsatt med skidor c:a 50 m från olycksplatsen. Den bakre delen av prj hade trängt igenom sidpansaret. Tjocklek 18 mm. Prj:s kraft hade därefter icke varit större än att den nätt och jämt orkat slå sönder aluminiumkåpan över ventilerna, bild 9. De svetsar som förekomma runt hålet i detta pansar hade spruckit enligt bild 13 och 14. Pansarplåten hade fläkts upp och spaltats på sätt som framgår av bild 15 och 8a.
De två vol (bild 3) hade träffats av splitter och erhållit smärre skador i hals och ansikte. Vol Håkansson i vagn 99 hade uppfattat olyckan såsom explosion i den egna vagnens motor. För att släcka den eld som uppstått i bränsletanken hade han skyndat upp ur tornet med en kolsyreeldsläckare. Släckningen hade verkställts på några sek.
De vol som befunno sig å vagn 440 (bild 2) hade träffatts av splitter i stort sett över hela kroppen. Svårast skadad blev den vol, vilken fått högra sidan av bröstet uppslitet samt splitter i ben och huvud. Han hade senare avlidit. Samtliga 3 hade slungats c:a 4 m från vagnen. De 2 övriga hade dock icke erhållit svårare skador.
Skadorna å person hade med största sannolikhet uppstått på följande sätt:
De två vol å bild 3 hade träffats av återkastat splitter från prj och pansarplåt, då prj träffade vagn nr 99. Erfarenheten från tidigare provskjutningar visar att detta är fullt naturligt. De tre vol å vagn 440 ha träffats av splitter från pansarplåten å vänstra sidan av vagn 99. Att sannolikheten icke talar för att de träffats av splitter från motorn beror på att detta senare splitter i så fall endast kan ha träffat huvudena å de två stående, enär strv 99 lutade åt höger på sådant sätt att splitter från motorn skulle ha hejdats av det vänstra sidpansaret. Ett faktum som ytterligare talar för att plåtsplitter åstadkommit skadorna är att plåtsplitter härrörande från sidpansaret å vagn nr 99 återfunnits i och mellan baracker c:a 100 m bakom vagnarna (bila 11 och 12).
Att ytterligare skador å person icke anställdes av splitter från pansarplåt eller prj, måste betraktas som en egendomlig omständighet då å hela olycksplatsen vol voro sysselsatta med materielvård och dessutom en avdelning var uppställd i matkö mycket nära skjutriktningen.
Sammanfattning.
Enligt ovanstående kunna följande slutsatser dragas av det inträffade, nämligen:
att något amfel icke förorsakat skottlossningen,
att skadorna å person förorsakats av splitter från pansarplåten,
att detta splitter icke erhållits därest plåten varit segare samt
att en prj av tillräcklig tyngd kan krossa pansarplåten även vid relativ låg hastighet, därest plåten är tillräckligt spröd, varvid den vid anslaget även har benägenhet att spricka i svetsarna.
Stockholm den 27. februari 1945.
Gert Eiserman
Gert Eiserman
Bergsingenjör
Rapport
över undersökning av vådabeskjutning av strv med 7,5 cm slpprj m/40 från annan strv å Ränneslätt den 6/2 1945.
Undersökningen företogs på uppdrag av KATF.
Närvarande:
Från KtrB Major Lennartsson
” FB ” Eriksson
” VaB Bergsingenjör Sieurin
” ” ” Eiserman
Ankomsten till olyckplatsen skedde den 8/2 1945 kl 0800, varvid följande redogörelse för olyckan lämnades av kapten Holmin, P2.
En bat P 2 hade en tid varit förlagd till Ränneslätt (baracklägret) i och för vinterövningar. Bat stod under befäl av kapten Holmin.
Den 6/2 hade man haft fältskjutningar med ksp, varvid även förekommit laddningsövningar med strvkan. Härvid hade skarpladdad am begagnats, men för förebyggande av olycksfall hade mekanismernas slaghammare borttagits ur pjäserna. Efter övningens slut hade omedelbart order givits om visitation av samtliga pjäser och först efter anmälan från resp chefer att visitation verkställts, skedde förflyttning de återstående 300 m till lägret. Vid hemkomsten hade vagnarna ställts upp enligt bif skiss, bild nr 1.
Därefter hade man igångsatt vapenvård. I olycksögonblicket hade situationen på berörda vagnar varit denna:
På vagn nr 440, typ strv m/40 KI hade tre man varit sysselsatta med urdragning och rengöring av ksp. Detta hade skett sittande och stående på luckorna över motorn, se bild 2, tagen i riktning från den skjutande kanonen.
Vid vagn nr 99, typ strv m/39 L 60 S II, hade man sysslat med tankning varvid personalen hade stått uppställd på sätt som framgår av bild 3, tagen i riktning från den skjutande kanonen. En man, vol Håkansson befann sig inne i vagnen.
Framför vagn nr 756, typ strv m/42, hade en mcord passerat och denne hade just fått motorstopp omedelbart framför strv.
På vagn nr 756 hade man sysslat med urdragning av ksp samt isättning av slaghammaren i kan. Vid reglementsenlig kontrollavfyring hade ett skott brunnit av varvid följande inträffat:
Av mynningsflamman hade mcord slungats av cykeln, men icke erhållit andra skador än dövhet på vänster öra. Skadan kvarstod ännu 8/2.
Prj hade träffat vagn nr 99 i sidpansaret över drivbanden omedelbart framför gångjärnen på motorluckan. Se bild 4. Anslagsvinkel 70°. Plåttjocklek 13 mm. Hårdhet c:a 500 Hb.
Pprj hade forsatt genom plåten, krossat motorblocket, trängt igenom bränsletanken, bild 6 och sidpansaret på strv vänstra sida, bild 7. Anslagsvinkel c:a 60°. Den har därefter krossat överhänget, vilket även lossnat i svetsarna.
Nitarna hade skjuvats av och överhänget hade slungats bort c:a 20m.
Efter någon avvikelse från ursprunglig riktning hade prj därefter fortsatt och träffat vagn nr 440 ung på samma ställe som vagn nr 99. Anslagsvinkel 70°.
Troligen hade prj vid riktningsändringen börjat välta. När den först träffat korpen till vagn nr 440, bild 8, hade den brutits itu, bild 10, så att den främre delen studsat i riktning som bild nr 1 visar och fallit ned i en avdelning som varit sysselsatt med skidor c:a 50 m från olycksplatsen. Den bakre delen av prj hade trängt igenom sidpansaret. Tjocklek 18 mm. Prj:s kraft hade därefter icke varit större än att den nätt och jämt orkat slå sönder aluminiumkåpan över ventilerna, bild 9. De svetsar som förekomma runt hålet i detta pansar hade spruckit enligt bild 13 och 14. Pansarplåten hade fläkts upp och spaltats på sätt som framgår av bild 15 och 8a.
De två vol (bild 3) hade träffats av splitter och erhållit smärre skador i hals och ansikte. Vol Håkansson i vagn 99 hade uppfattat olyckan såsom explosion i den egna vagnens motor. För att släcka den eld som uppstått i bränsletanken hade han skyndat upp ur tornet med en kolsyreeldsläckare. Släckningen hade verkställts på några sek.
De vol som befunno sig å vagn 440 (bild 2) hade träffatts av splitter i stort sett över hela kroppen. Svårast skadad blev den vol, vilken fått högra sidan av bröstet uppslitet samt splitter i ben och huvud. Han hade senare avlidit. Samtliga 3 hade slungats c:a 4 m från vagnen. De 2 övriga hade dock icke erhållit svårare skador.
Skadorna å person hade med största sannolikhet uppstått på följande sätt:
De två vol å bild 3 hade träffats av återkastat splitter från prj och pansarplåt, då prj träffade vagn nr 99. Erfarenheten från tidigare provskjutningar visar att detta är fullt naturligt. De tre vol å vagn 440 ha träffats av splitter från pansarplåten å vänstra sidan av vagn 99. Att sannolikheten icke talar för att de träffats av splitter från motorn beror på att detta senare splitter i så fall endast kan ha träffat huvudena å de två stående, enär strv 99 lutade åt höger på sådant sätt att splitter från motorn skulle ha hejdats av det vänstra sidpansaret. Ett faktum som ytterligare talar för att plåtsplitter åstadkommit skadorna är att plåtsplitter härrörande från sidpansaret å vagn nr 99 återfunnits i och mellan baracker c:a 100 m bakom vagnarna (bila 11 och 12).
Att ytterligare skador å person icke anställdes av splitter från pansarplåt eller prj, måste betraktas som en egendomlig omständighet då å hela olycksplatsen vol voro sysselsatta med materielvård och dessutom en avdelning var uppställd i matkö mycket nära skjutriktningen.
Sammanfattning.
Enligt ovanstående kunna följande slutsatser dragas av det inträffade, nämligen:
att något amfel icke förorsakat skottlossningen,
att skadorna å person förorsakats av splitter från pansarplåten,
att detta splitter icke erhållits därest plåten varit segare samt
att en prj av tillräcklig tyngd kan krossa pansarplåten även vid relativ låg hastighet, därest plåten är tillräckligt spröd, varvid den vid anslaget även har benägenhet att spricka i svetsarna.
Stockholm den 27. februari 1945.
Gert Eiserman
Gert Eiserman
Bergsingenjör
Re: P 1 G: Vagnar under dem första åren
Hej!
Har nu haft möjlighet att se några fler foton från Slite 1944, som visar incidenten med strv m/37 nr 169.
Finns det en rapport, eller ens en källhänvisning till någon rapport, vore jag mycket tacksam över att ta del av denna information.
Vagnen hamnade upp och ner och brand uppstod.
Tack på förhand!
Har nu haft möjlighet att se några fler foton från Slite 1944, som visar incidenten med strv m/37 nr 169.
Finns det en rapport, eller ens en källhänvisning till någon rapport, vore jag mycket tacksam över att ta del av denna information.
Vagnen hamnade upp och ner och brand uppstod.
Tack på förhand!
Re: P 1 G: Vagnar under dem första åren
Jag har nu, via en god vän, lyckats få tag sonen till vagnchefen på just nr 169. Han var med vid själva incidenten, och jag har fått återberättat vad som hände före, under och efter. Därtill lite fler bilder på spektaklet.
Dock har jag inte funnit någon rapport om incidenten. Av "strv" tidigare inlägg så verkar det som att du läst en rapport om detta då du gick igenom pärmar och scannade handlingar? Kan du erinra dig om du stött på något kring det hela?
Dock har jag inte funnit någon rapport om incidenten. Av "strv" tidigare inlägg så verkar det som att du läst en rapport om detta då du gick igenom pärmar och scannade handlingar? Kan du erinra dig om du stött på något kring det hela?
Re: P 1 G: Vagnar under dem första åren
Intressant, hade ingen aning om detta.Lynx_39 skrev:Gotlänningarna hade själva byggt två pansarbilar, med beteckning försökskp m/37 och försökskp m/37-42. Dessa hade smeknamnen "Grilljalk" och "Oskar".
http://www.tjelvar.se/vapen/76.htm
MVH
Hans