Johan Elisson skrev:
Ja, 88:an hade högre genomslag än 122:an, men samtidigt, om man ska använda vagnen som "sturmpanzer", så är ju en större kaliber bättre, eftersom det medför en större projektil, vilket i sin tur leder till att man kan få plats med mer sprängämnen, vilket i slutänden leder till att kanonen anses mer lämpad i just den situationen.
Appropå Sherman HVSS, var användes den? Med vilket resultat?
En tung stridsvagn (durchbruchwagen?) hade till uppgift att slå sig igenom utan understöd.
En infanterikanonvagn (sturmgeschutz/sturmpanzer) hade till uppgift att ge eldunderstöd åt infanteri.
Den hade i allmänhet chassiemonterad kanon och hade sällan tillräckligt skydd i sidan för att kunna framrycka utan skydd från infanteri.
Alltså något förenklat:
-tung stridsvagn är stor och elak och framrycker manligen(?) själv.
I princip en stor och tjockhudad stridsvagn med grov granatskjutande kanon.
-infanterikanonvagn framrycker tillsammans med infanteri och/eller stridsvagnar och ger eldunderstöd.
I princip bandgående direktriktat artilleri.
Mig veterligen så användes den på västfronten från Normandie och framåt. Den var den enda amerikanska vagn med 76mm kanon som kunde ge sig in i en eldstrid mot Panther/Tiger/Tiger II och ha en hygglig chans att gå vinnande ur striden.
Man försökte dock undvika eldstrid (båda sidor skjuter) och i stället ägna sig åt ett ensidigt skjutande genom kringgång, nummerär överlägsenhet och flankerande eld.