Visas just nu på SVT, och går att hitta på nätet.
http://www.svtplay.se/video/1028677/ar- ... del-4-av-6
Niall Ferguson beskriver västvärldens framgång med 6 olika sociala idéer, som han kallar "killer apps". I varje avsnitt jämför han två världsdelar, och argumenterar för att det var en ideologisk skillnad som gav Europa och/eller Nordamerika större framgång än andra.
"Är västvärldens storhetstid förbi?" med Niall Ferguson
Re: "Är västvärldens storhetstid förbi?" med Niall Ferguson
Spoiler för den som sett alla avsnitten:
Ferguson för tydliga resonemang i första och andra avsnittet: Kina stagnerar eftersom de inte tillåter politisk och ekonomisk konkurrens, och Osmanska riket stagnerar eftersom de inte följer med i den vetenskapliga revolutionen. De två första "killer-apparna" verkar hålla.
Budskapet i tredje avsnittet är mer oklart; de nordamerikanska kolonier som senare bildar USA, delar ut jord till nybyggare. Det leder på något sätt till att USA blir en demokrati, till skillnad från de flesta länder i Latinamerika. Men Ferguson tydliggör inte sambandet mellan jordägande och demokrati, och det blir ännu mindre tydlig när slaveriet kommer in i bilden. Den som tar sig friheten att tänka själv, kan tolka delat jordägande som ytterligare ett exempel på konkurrens, och kan dra paralleller till England, Sverige och småstaterna i västra Tyskland, som också kännetecknades av en självägande bondeklass; även här skedde stark utveckling under tidigmodern tid.
Fjärde avsnittet handlar inte, som övriga avsnitt, om att västvärlden springer om någon konkurrerande världsdel, eftersom Afrika på 1800-talet redan var en outvecklad världsdel. Sjukvård är en direkt tillämpning av den vetenskapliga revolutionen, och är således överflödig som "killer app". Dock intressant och lärorikt att institutionaliserad rasism inte är äldre än ett drygt århundrade. Ferguson verkar också vara angelägen om att ta avstånd från rasism, kanske påkallat av sin roll som rådgivare till USA:s kristna höger, och sitt äktenskap med anti-islam-aktivisten Ayaan Hirsi Ali.
Femte avsnittet är i princip en upprepning av den första tesen. Det var konkurrens och pluralism (där konsumtion är en direkt följd) som gav västvärlden dominans under tidigmodern tid, liksom under kalla kriget. Ferguson hade kunnat utöka sin tes giltighet genom att berätta om Standard Oil och andra företagskarteller som fick USA:s ekonomi att stranda i slutet på 1800-talet, tills de bröts upp av Theodore Roosevelt. Han hade också kunnat slå hål på myten om Nazitysklands påstått starka ekonomi (som räddades från kollaps genom att fly från skulder, och brandskatta ockuperade länder), och bemöta med Wirtschaftswunder efter kriget.
Sjätte avsnittet konstaterar att USA är mer religiöst i Europa, utan något egentligt sammanhang. Ferguson hade kunnat hänvisa till en ekonomisk klyfta mellan protestantiska och katolska länder i Europa; men USA som helhet har inte haft någon enastående tillväxt de senaste 40 åren; snarare har man tappat sitt försprång. Sambandet mellan protestantismens och ekonomins tillväxt i Ostasien, verkar också vara gripet ur luften; saken är att de flesta religiösa och nyandliga rörelser växer, i och med att repressionen inte är lika stark som den var på Maos tid. Och efter att ha avfärdat konsumism, naturvetenskap, psykoanalys och porr som förklaringsmodeller, ser Ferguson konkurrensen mellan religiösa samfund som vattendelaren mellan USA och Europa.
Listan av killer-appar kan alltså förkortas till konkurrens, och den vetenskapliga revolutionen. Och vad är den vetenskapliga revolutionen, om inte fri konkurrens mellan lärde? För att generalisera: mänskligheten når framgång genom att utforma ett ramverk där politiker, akademiker, företag och religiösa samfund kan konkurrera mot varandra, utan att någon av dem kan skaffa monopol.
I föreläsningar har Ferguson försökt vederlägga några förklaringsmodeller till västvärldens framgång, som andra har åberopat. Men den poängen missade han i TV-serien.
Imperialism och kolonialism: Det feodala Japan, Mogulriket i Indien, Persien under Timuriddynastin och osmanska riket var teknologiskt jämbördiga med västvärlden fram till 1400-talet, medan Kina utklassade dem allihop. Dessa asiatiska imperier härskade länge över större befolkning och markyta än Europas kolonialmakter, som ändå hann först till industriella revolutionen. De första framgångsrika västerländska imperierna var Spanien och Portugal, men redan på 1700-talet hade de hamnat på efterkälken, medan kolonilösa länder som Schweiz och Bayern, och kolonier som brittiska Nordamerika, var högt utvecklade. Många länder som aldrig varit kolonier, som Liberia, Etiopien och Nepal, är fattiga än idag. Orsakssambandet har snarare varit det omvända; länder med stark ekonomisk utveckling, har kunnat härska över främmande länder. Och kolonialvälden har fallit, förr eller senare.
"Ras" och etnicitet: Exemplen Väst/Östtyskland, Nord/Sydkorea och Botswana/Zimbabwe är exempel på hur landområden som har liknande etnisk och socioekonomisk sammansättning, kan utvecklas mycket olika, när olika ideologier och institutioner råder. Även om det legat nära till hands för rasister att förklara Afrikas och Nya världens ursprungsfolks fattigdom med bristande begåvning, har de motbevisats många gånger om.
Naturresurser: Nationer som är geologiskt barskrapade, som Hong Kong och Singapore, kan nå enorm ekonomisk framgång i den globala ekonomin, medan länder välsignade med naturresurser, som Tanzania och Burma, kan förbli fattiga.
Serien skulle ha varit mer intressant, om Ferguson börjat med att, som han gör inför levande publik, ogiltigförklara dessa förklaringsmodeller. Då skulle den kunna bli en pendang till Jared Diamonds Guns, Germs and Steel, som beskriver världshistorien före 1492, där det går att hitta avgörande faktorer i naturgeografin.
Ferguson för tydliga resonemang i första och andra avsnittet: Kina stagnerar eftersom de inte tillåter politisk och ekonomisk konkurrens, och Osmanska riket stagnerar eftersom de inte följer med i den vetenskapliga revolutionen. De två första "killer-apparna" verkar hålla.
Budskapet i tredje avsnittet är mer oklart; de nordamerikanska kolonier som senare bildar USA, delar ut jord till nybyggare. Det leder på något sätt till att USA blir en demokrati, till skillnad från de flesta länder i Latinamerika. Men Ferguson tydliggör inte sambandet mellan jordägande och demokrati, och det blir ännu mindre tydlig när slaveriet kommer in i bilden. Den som tar sig friheten att tänka själv, kan tolka delat jordägande som ytterligare ett exempel på konkurrens, och kan dra paralleller till England, Sverige och småstaterna i västra Tyskland, som också kännetecknades av en självägande bondeklass; även här skedde stark utveckling under tidigmodern tid.
Fjärde avsnittet handlar inte, som övriga avsnitt, om att västvärlden springer om någon konkurrerande världsdel, eftersom Afrika på 1800-talet redan var en outvecklad världsdel. Sjukvård är en direkt tillämpning av den vetenskapliga revolutionen, och är således överflödig som "killer app". Dock intressant och lärorikt att institutionaliserad rasism inte är äldre än ett drygt århundrade. Ferguson verkar också vara angelägen om att ta avstånd från rasism, kanske påkallat av sin roll som rådgivare till USA:s kristna höger, och sitt äktenskap med anti-islam-aktivisten Ayaan Hirsi Ali.
Femte avsnittet är i princip en upprepning av den första tesen. Det var konkurrens och pluralism (där konsumtion är en direkt följd) som gav västvärlden dominans under tidigmodern tid, liksom under kalla kriget. Ferguson hade kunnat utöka sin tes giltighet genom att berätta om Standard Oil och andra företagskarteller som fick USA:s ekonomi att stranda i slutet på 1800-talet, tills de bröts upp av Theodore Roosevelt. Han hade också kunnat slå hål på myten om Nazitysklands påstått starka ekonomi (som räddades från kollaps genom att fly från skulder, och brandskatta ockuperade länder), och bemöta med Wirtschaftswunder efter kriget.
Sjätte avsnittet konstaterar att USA är mer religiöst i Europa, utan något egentligt sammanhang. Ferguson hade kunnat hänvisa till en ekonomisk klyfta mellan protestantiska och katolska länder i Europa; men USA som helhet har inte haft någon enastående tillväxt de senaste 40 åren; snarare har man tappat sitt försprång. Sambandet mellan protestantismens och ekonomins tillväxt i Ostasien, verkar också vara gripet ur luften; saken är att de flesta religiösa och nyandliga rörelser växer, i och med att repressionen inte är lika stark som den var på Maos tid. Och efter att ha avfärdat konsumism, naturvetenskap, psykoanalys och porr som förklaringsmodeller, ser Ferguson konkurrensen mellan religiösa samfund som vattendelaren mellan USA och Europa.
Listan av killer-appar kan alltså förkortas till konkurrens, och den vetenskapliga revolutionen. Och vad är den vetenskapliga revolutionen, om inte fri konkurrens mellan lärde? För att generalisera: mänskligheten når framgång genom att utforma ett ramverk där politiker, akademiker, företag och religiösa samfund kan konkurrera mot varandra, utan att någon av dem kan skaffa monopol.
I föreläsningar har Ferguson försökt vederlägga några förklaringsmodeller till västvärldens framgång, som andra har åberopat. Men den poängen missade han i TV-serien.
Imperialism och kolonialism: Det feodala Japan, Mogulriket i Indien, Persien under Timuriddynastin och osmanska riket var teknologiskt jämbördiga med västvärlden fram till 1400-talet, medan Kina utklassade dem allihop. Dessa asiatiska imperier härskade länge över större befolkning och markyta än Europas kolonialmakter, som ändå hann först till industriella revolutionen. De första framgångsrika västerländska imperierna var Spanien och Portugal, men redan på 1700-talet hade de hamnat på efterkälken, medan kolonilösa länder som Schweiz och Bayern, och kolonier som brittiska Nordamerika, var högt utvecklade. Många länder som aldrig varit kolonier, som Liberia, Etiopien och Nepal, är fattiga än idag. Orsakssambandet har snarare varit det omvända; länder med stark ekonomisk utveckling, har kunnat härska över främmande länder. Och kolonialvälden har fallit, förr eller senare.
"Ras" och etnicitet: Exemplen Väst/Östtyskland, Nord/Sydkorea och Botswana/Zimbabwe är exempel på hur landområden som har liknande etnisk och socioekonomisk sammansättning, kan utvecklas mycket olika, när olika ideologier och institutioner råder. Även om det legat nära till hands för rasister att förklara Afrikas och Nya världens ursprungsfolks fattigdom med bristande begåvning, har de motbevisats många gånger om.
Naturresurser: Nationer som är geologiskt barskrapade, som Hong Kong och Singapore, kan nå enorm ekonomisk framgång i den globala ekonomin, medan länder välsignade med naturresurser, som Tanzania och Burma, kan förbli fattiga.
Serien skulle ha varit mer intressant, om Ferguson börjat med att, som han gör inför levande publik, ogiltigförklara dessa förklaringsmodeller. Då skulle den kunna bli en pendang till Jared Diamonds Guns, Germs and Steel, som beskriver världshistorien före 1492, där det går att hitta avgörande faktorer i naturgeografin.
Re: "Är västvärldens storhetstid förbi?" med Niall Ferguson
Visas på SVT Play igen. Avsnitt 1 ligger ute t o m imorgon.
http://www.svtplay.se/video/980528/ar-v ... /avsnitt-1
http://www.svtplay.se/video/980528/ar-v ... /avsnitt-1
Re: "Är västvärldens storhetstid förbi?" med Niall Ferguson
Fantastiskt referat med analys. Tack Knurd!
Re: "Är västvärldens storhetstid förbi?" med Niall Ferguson
Verkar som att TV-serien bygger på hans bok Civilization: The West and the Rest från 2012.
Är antagligen mer givande att läsa den. Om man bara har tid.
http://www.amazon.com/Civilization-West ... vilization
Är antagligen mer givande att läsa den. Om man bara har tid.
http://www.amazon.com/Civilization-West ... vilization
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Re: "Är västvärldens storhetstid förbi?" med Niall Ferguson
Tagit bort två inlägg som inte höll sig till ämnet.
/martin
/martin