Snapphanar

Diskussioner kring filmer, böcker (skönlitteratur), tv-program, spel mm som bygger på vår historia.
Skriv svar
Användarvisningsbild
B Hellqvist
Redaktör emeritus
Inlägg: 5627
Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
Ort: Skövde
Kontakt:

Inlägg av B Hellqvist » 30 december 2006, 11:35

Som en kommentar till vilket inflytande starkt emotionella men historiskt oriktiga dramatiserade framställningar kan ha, minns jag en skildring av ett reenactment inför publik i Skottland. Det var strax efter att "Braveheart" hade haft premiär, och man skulle spela upp (om jag minns rätt) slaget vid Prestonpans 1745. Större delen av publiken var skottar, och en del av dem var så uppeldade av patriotsik yra, att de ditresta brittiska "soldaterna" kände en hotfull stämning i luften, olik den vid tidigare tillfällen. Filmer och tv-serier som underblåser nationalistiska myter kan ha nog så mycket sprängkraft hundratals år efter händelsen, och intoleranta grupper är döva för argument. Vi får väl se vad "Snapphanar" gör för Skåneseparatismen.

Användarvisningsbild
Historieläraren
Ny medlem
Inlägg: 2
Blev medlem: 27 december 2006, 22:36
Ort: Lund

Inlägg av Historieläraren » 30 december 2006, 15:17

Vill gärna bifoga en rapp och initierad historikers syn från Sydsvenskan 30/12.

http://sydsvenskan.se/kultur/article206640.ece

Användarvisningsbild
Mackan L
Medlem
Inlägg: 1017
Blev medlem: 26 juli 2004, 04:49
Ort: Yorkshire, U.K.

Inlägg av Mackan L » 30 december 2006, 15:54

mattep74 skrev:
Sgt 83 Pluton skrev:
B Hellqvist skrev:Anblicken av "Svarta Malin" eller vad hon nu hette gjorde att jag bestämde mig för att inte följa serien... Såg ut som en goth/fantasylajvare med flintlåspistoler...
...och svärd på ryggen a la Mr Gibson i kilt...
Du tänker inte på Xena? Hon hade svärdet på ryggen.

Min tanke då jag såg henne var suck och blä! :cry:

En viss glädje kände jag faktiskt när hon blev skjuten, tills jag fattade att hon överlevde. En utelämnande av henne eller inte så Xena-aktig hade varit att föredra. Hon var nog den mest löjliga av karaktärerna. Blev de blivit tvingade att ta med henne enligt något förvirrat genusperspektivkrav?
För att vara politiskt inkorrekt; är hon kvoterad in eller vad? Överdriven fjantig vilja att vara politisk korrekta?


Edit:
Tack för tipset om artikeln Historieläraren.

Användarvisningsbild
Tomas Ibsen
Medlem
Inlägg: 3626
Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
Ort: Gotland.
Kontakt:

Inlägg av Tomas Ibsen » 30 december 2006, 16:48

Att hon var med var väl inte så farligt (att hon var kvinna alltså. Svärdet och allt det där kan man ju invända mot), men det kändes lite 2006 när hon sa "Jag kommer inte att niga" när de svidade om till finkläder. Samma sak när hon/de duade kungen. Vilket jag iof klagat på förut.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 17174
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Inlägg av Markus Holst » 30 december 2006, 18:33

Jag tror, att vi som inlästa på historia, reagerar på felaktigheterna i den historiska framställningen. Som även varandes inläst på hästar, reagerade jag ju i denna produktion, som i alla andra, på alla grova felaktigheter i hästutrustning, hästtyper och ridsätt (min flickvän reagerade på att samma hästar användes av båda sidors ryttare. Billigt.). Sakkunniga är nog varje film-makares ständiga mardröm.

Frågan är emellertid hur man skulle göra, för att få en lätt-tillgänglig beskrivning av den aktuella tiden. Genom användandet av karoliner-uniformer och trekantiga hattar, vinnar man en tydligt igenkännande av de svenska, ett igenkännande som även de historiskt obildade kan ta till sig och känner igen. En man i rundkullig hatt hade "popolus vulgus" haft svårare att identifiera som svenske kungen.

Vilka fel kan man tillåta? Varje roman från tiden blir fiktiv, det är romanens uppgift, ty innehållet i en roman har aldrig inträffat och blir således historieförfalskande!

Det man är nära, ser man lättast brister i. Jag reagerade också över skåningarna pratade "modern" skånska, men det slog mig att jag inte reagera över att "svenskarna" pratade modern svenska. Detta är ett underligt sammanträffande. Om vi kan låta romare prata engelska (Rome), får vi nog låta snapphanar prata modernt de med. Om alla hade prata 1600-talska hade vi allt fått texta hela serien.

Fast armborst, dansk flaggor mm, det hade nog alla kunnat vara utan. Risken är att serien föder en mängd faktoider om hur saker var vid den beskrivna tiden.

Men Tuva är vacker, o så vacker!

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13610
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 31 december 2006, 06:27

Dokumentären var intressant, men de tre avsnitten var mer eller mindre overkliga tycker jag. Undrar vem som var den så kallade "vålnaden" som den där snapphanen talade om i den by som senare blev nerbränt......Han lät ett barn att komma med en lapp till "Svart-Stina?" och Nils Geting som gick ut för att möta upp deras "kamrat". Undrar om vålnaden var Nils fader eller den där "hippien". I det sista avsnittet så dök Getings far upp igen, men enligt det första avsnittet så fick man illustrationen att han hade omkommit i överfallet tillsammans med de andra familjemedlemmarna.

De tre avsnitten som visades 25-27 december hade scener som jag antingen inte förstå riktigt eller inte hängde med på. Dokumentären var iallafall lite bättre, men en sak undrar jag över. I boken "Svenska krig 1520-1814" av Sundberg så stod det att Hård som hade befälet i Kärnan i Helsingborg överlämnade fästet eftersom den danske kungen lurade honom med en list. Medan programmet visade en scen när snapphanarna lyckades överrumpla en svensk trupp och tog ett brev med den svenske kungens sigill.

Stefan

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 31 december 2006, 11:00

Ett falskt brev var involverat, men det finns olika versioner av historien. Hård blev dock inte frikänd av krigsrätten, vilket påstods i programmet, utan dömdes från sin tjänst som överste för Närke-Värmlands regemente. Först 1685 togs han till nåder igen, se t.ex. "Hälsingborgs historia" 4:1, s. 66.

Användarvisningsbild
Marcus
Medlem
Inlägg: 6804
Blev medlem: 22 mars 2002, 21:27
Ort: Sverige

Inlägg av Marcus » 10 januari 2007, 20:32

Peter Englund gillade den inte:
Årets dramasatsning i SVT, "Snapphanar", är ett stycke historisk rappakalja. Att som 1600-talshistoriker pipa över klichéer och lista detaljfel känns som ett överflödigt pedanteri när den stora helheten är en sådan femstjärnors katastrof. Det värsta, och riktigt oförlåtliga, är nämligen den underliggande tankefiguren: att kriget på 1670-talet handlade om de enade skåningarnas kamp för friheten. Inget i detta stämmer: striden handlade inte om frihet i vår mening, de som kämpade mot den svenska armén var inte vidare enade och dessutom är det tveksamt huruvida "skåningar" är en vidare meningsfull kategori i sammanhanget.

Vad gäller det sistnämnda är det, som Hanne Sanders påpekat i denna utmärkta artikel, märkligt att notera att det skånska i serien definieras på ett klassiskt nationalistiskt vis, "det har ett språk, en historia och en kamp, där den etniska gemenskapen är viktigare än interna konflikter". (Och, vill jag gärna tillägga, känslan av att vara ett offer för mörka krafter utifrån.) Kommentarer från ansvarigt håll ger vid handen att man i denna skröna ser en parallell till samtida händelser, som Balkankrigen, och Jesper Högström i Expressen - som vanligt vilse i pannkakan när han lämnat sin fotbollsplan - finner i serien en påminnelse om att "Krajina och Darfur har legat på skandinavisk mark en gång".

Att man över den här historiska verkligheten lägger en anakronistisk schablon är trist men inte vidare förvånande: all historisk fiktion handlar ytterst om samtiden. Dock görs detta till priset av en minst sagt olycklig återmytologisering av det förflutna. För det som är så ironiskt med "Snapphanar", är att serien manar fram just de etniskt-nationalistiska spöken man säger sig besvärja. (8 januari 2006)
http://www.peterenglund.se/blogg.htm

/Marcus

Banan
Ny medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: 26 december 2006, 00:17
Ort: Skaune

Inlägg av Banan » 10 januari 2007, 21:13

Det som de flesta inte verkar veta är var uttrycket "Skåneland" kommer ifrån, de flesta verkar inte veta eller vara medvetna om att Skåne Blekinge Halland och även Bornholm har varit ett eget kungadöme en gång i tiden, iofs gick det i stort under samtidigt som vikingatiden övergick till medeltiden, men fortsatte att vara en relativt självständig del av det Danska riket under en lång tid.
Sen att Sverige är så extremt centraliserat till huvudstaden så att de flesta andra regioner knappt ska få märkas av i det dagliga livet är en annan femma, läste så sent som idag på nätet om att nu skulle snön komma till sydliga sverige, sydliga sverige tog visst slut vid Småland någonstans, än har jag inte sett någon snö iaf, samma som att Skåne gärna räknas till Götaland när det talas om de Skåneländska landskapen, vi här nere har inte det minsta med Götaland att göra!
Vet att jag kom totalt off topic nu, men sådant är livet =)

Roback
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 15 juli 2006, 18:19
Ort: Sverige

Inlägg av Roback » 10 januari 2007, 22:14

Jag vet vad utrycket "Skåneland" kommer ifrån. Det hittades på av lundahistorikern Martin Weibull i slutet av 1800-talet.

Följaktligen användes det inte av den danska kungamakten före 1658. Se t.ex. "Öppet brev till bönderna i Halland, Skåne, Blekinge, Gotland, Själland og Smaalandene om allmän Matskatt till utrustning av flottan" utärdat av Christian IV den 13 januari 1628. (Källa: Corpus Constitutionum Danicarum vol. IV:251)

Eller varför inte den 23 december 1643 "Till länsmännen i Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm och Gotland att snarast möjligt mönstra bönderna i länen och taksere dem for deret eges gevär i vart härad för sig" (Källa: Danske kancellis brevböger vol 23 s. 659-660)

Och för att återkoppla lite till den här tråden så använde exempelvis friskyttarna/snapphanarna inte heller ordet "Skåneland". I de brev, bla till danske kungen talar de mycket om trohet till Danmark och ibland om längtan till Skåne.

Jag har dock inga som helst problem med att vissa idag använder termen. Själv använder jag det inte. Tycker det är för anakronistiskt. Men "vikingatida", det är det inte.

Jrgen
Medlem
Inlägg: 131
Blev medlem: 24 juli 2006, 12:37
Ort: Högsby/Växjö

Inlägg av Jrgen » 11 januari 2007, 00:01

Roback skrev:Jag vet vad utrycket "Skåneland" kommer ifrån. Det hittades på av lundahistorikern Martin Weibull i slutet av 1800-talet.
Använde inte Magnus Eriksson namnet "Skåneland" i sin titel?

Roback
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 15 juli 2006, 18:19
Ort: Sverige

Inlägg av Roback » 11 januari 2007, 10:48

Jag tror Du har rätt. Weibull inspirerades tydligen av det latinska Terra Scaniae. Danska myndigheter tycks också ibland ha talat om "Skaanelandene" (ursäkta min taskiga danska :) ) Men då alltså i plural dvs. "länderna" eller i modernt tal "landskapen".

Men som sagt, i många brev tilltalade Kungarna landskapen var för sig. Det är möjligt att man då man ibland talar om "Skaane" t.ex. 1566 "Obet brev til bønderna over alt riget, Skaane og den egne undantagen" (CCD I:301) avsåg de fyra landskapen. De tillhörde ju samma kyrkliga och rättsliga område.

Men jag har (ännu) inte stött på en enda källa där Skåningar, Hallänningar, Blekingar och Bornholmare betecknade sig själva som "Skånelänningar". Det gäller alla sociala grupper och friskyttar/snapphanar.

Däremot finns det flera texter där man betecknade sig som "Göing", "Bleging", "Hallending", "Skaaning" och i synnerhet friskyttarna som framställde sig som trogna "danskar".

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 11 januari 2007, 16:55

Jag tittade lite i Svenskt Diplomatarium och tycker inte att saken är solklar. T.ex. i det brev som innehåller försäljningen av Skåne m.fl områden den 18 november 1343 heter det "Terras videlicet totam Skaniam, totam Hallandiam, Blekingiam, Listriam et insulam Huethen" eller "terras Skaningie, Blekingie et Listrie", "terras Skanie, Hallandie, Blekingie" etc. Brevet (3741) åtföljs av en översättning som innehåller fraser som ""skana, alt halland listher blekongh...". De olika delarna separeras alltså konsekvent.

Kungen skriver sig själv "Magnus dei gracia, swecie, Noruegie, et skanie, rex (3877) och varianter på detta.

Nu har jag bara tittat på några brev från 1340-talet och är verkligen inte medeltidsexpert, men är det så säkert att Magnus Eriksson med "Skanie" menar mer än just Skåne?

Roback
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 15 juli 2006, 18:19
Ort: Sverige

Inlägg av Roback » 12 januari 2007, 08:17

Ben skrev:Jag tittade lite i Svenskt Diplomatarium och tycker inte att saken är solklar. T.ex. i det brev som innehåller försäljningen av Skåne m.fl områden den 18 november 1343 heter det "Terras videlicet totam Skaniam, totam Hallandiam, Blekingiam, Listriam et insulam Huethen" eller "terras Skaningie, Blekingie et Listrie", "terras Skanie, Hallandie, Blekingie" etc.
Tur att jag skrev "tror" ang. Terra Scaniae :)

F.ö. talar inte ens samtida danska historiker om "Skåneland". Se t.ex. Claus Lyschanders "Danske Kongers slectebog" (1622) som på s. 54 bla. berättar om "deres forvanter de Skoninger, Bleekingsfar, Hallandsfar"

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 12 januari 2007, 10:01

Ja, nu gick jag inte igenom hela den relevanta perioden utan gjorde bara några stickprov i början. Så jag skulle inte sätta mitt huvud i pant på att andra varianter inte förekommer.

Skriv svar