SVTs storsatsning på Sveriges historia

[Markus Holst]

Jag tror dumpandet i vatten är extremt enkelt. Himlen speglar sig i vattnet.

Betydligt enklare än att kasta upp byxorna i himmelen, det här du mycket rätt i. De kanske provade det och märkte att de ändå landade i sjön varpå de förenklade processen.

[koroshiya]

...

Men jag tänkte inte på Nerthus som en del av vår mytologi.

Tacitus är ju ändå något väldigt annorlunda jämfört med det som Snorre skriver.

Nerthus lär dock vara besläktad med våra gudar, men det är inte helt säkert.

[Örjan]

...

Men jag tänkte inte på Nerthus som en del av vår mytologi.

Tacitus är ju ändå något väldigt annorlunda jämfört med det som Snorre skriver.

Nerthus lär dock vara besläktad med våra gudar, men det är inte helt säkert.

De stammar som enligt Tacitus dyrkade Nerthus har placerats i Jylland och förutom sueones så är dessa de enda skandinaviska stammar som han nämner. Kartan över religiösa ortnamn helgade åt denna gudom visar dock att kulten av Nerthus/Njärd/Njord var spridd över stora delar av Skandinavien


Bilden tagen från sid 204 i John Krafts bok "Hednagudar och hövdingadömen".

Nerthus/Njärd hör ju till ett äldre skikt av gudar som troligen inte längre dyrkades under vikingatiden. Minnet av dem finns bara kvar i form av biroller i mytologiska berättelser som kristna författare på Island har bevarat. Men i dessa är det de sent tillkomna asagudorna som har huvudrollerna, så dessa lär högst sannolikt ge en mycket förvanskad bild av de äldre gudarnas mytologi.

Eventuellt kan dock Njärd och Njord vara två separata gudar. De religiösa ortnamnen i Norge börjar nämligen på "nar-" istället för "när-" som i Danmark och Sverige. Och med tanke på att det finns stora vita fläckar på kartan behöver det inte nödvändigtvis vara samma gudom. Men då är det Njord som inte är en del av "vår" mytologi (fast för göteborgarna är varken Njord eller Nerthus en del av "deras" mytologi). Men troligen är uttalsskillnaden Njärd/Njord bara dialektal (jämför fjärd/fjord).

[Hans]

Vad är det för gräns markerat öster om Storsjön? Finns en i Norge också.

MVH

Hans

[Örjan]

Vad är det för gräns markerat öster om Storsjön? Finns en i Norge också.

Det verkar vara författarens sätt att markera skillnader i vilka efterleder som används i de religiösa ortnamnen, vilket skulle kunna tyda på kulturella särdrag.

De mindre gränserna är hans rekonstruktioner av de forntida hövdingadömena. Detta enligt logiken att varje hövdingadöme bara hade en kultplats för respektive gud. I vissa hövdingadömen verkar dock kultplatsen ha flyttats, därav mer än en prick i de fallen.

[Hans]

Tack Örjan.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Göteborgarna mytologi bedöms alltså efter ortnamn? Dyrkade vi månne Ull, Tor och Oden allena?

[Örjan]

Göteborgarna mytologi bedöms alltså efter ortnamn? Dyrkade vi månne Ull, Tor och Oden allena?

Glöm inte Freja som sannolikt är den gudinna som döljer sig bakom namnet Västra Frölunda. Det är inte alla göteborgare som har Ullevi som sin kultplats!

Enligt John Krafts bok verkar man på västkusten ha dyrkat Frigg istället för Njärd. Frigg var ju Odens maka och hör till asagudarna som dyrkades i Tyskland när Tacitus skrev sin Germania (fredag är uppkallad efter henne). De kom först senare till Skandinavien, troligen under folkvandringstiden om man går efter ortnamnens ålder. Men göteborgarnas förfäder verkar ha varit tidigt ute med kontinentala influenser.

I större delen av Uppland verkar man också ha ratat Nerthus/Njärd till förmån för en annan gudinna. I detta fall Härn som dock kan ha varit ett alternativt namn för Njärd. Snorre Sturlasson påstår visserligen att det är ett alternativt namn för Freja men det är troligen en isländsk missuppfattning.

[Markus Holst]

Göteborgarna mytologi bedöms alltså efter ortnamn? Dyrkade vi månne Ull, Tor och Oden allena?

Glöm inte Freja som sannolikt är den gudinna som döljer sig bakom namnet Västra Frölunda. Det är inte alla göteborgare som har Ullevi som sin kultplats!

Så dumt av mig. Jag bor ju nu nära Östra Frölunda men glömde ändå Frölunda. Dessutom finns ju både Friggagatan och Frejaplan i stan, liksom Hedendomen.

[Palov]

Palov, vi gör ett experiment;

Du har 54 minuter på dig att berätta om 2000år av svensk historia.

Vilka händelser skulle du ta upp och hur mycket tid skulle var och en få?

Sandby Borgs massaker är ett jättebra val och det är fullt rimligt att de valde det. Detta då det är ett relativt nytt fynd och synnerligen brutalt, så flera, inte bara historienördar, känner nog redan till det. Viktigt är dock att nämna att detta är långt ifrån ett isolerat fenomen och att i själva verket är Fornborgar inte unika heller. En extrapolering genom att visa upp en karta över hela Sverige är därför på sin plats. Detta visar hela vidden av det här fenomenet, en karta gör även att man inkluderar större delen av Sverige i den här historien och det kan även uppmuntra folk att själva bege sig ut i "sina" lokala skogar för att upptäcka spår som man nämnt i serien. Detta är enligt mig ett minimum.

På liknande sätt bör andra teman behandlas:
1. Nämna ett specifikt exempel
2. Presentera det med en fin filmatisering som SVT gjort
3. Extrapolera detta över hela/delar av landet. Illustreras genom snygga kartor, infographics mm

I fallet med Fornborgar är detta även viktigt att nämna, då man hade kunnat använda det som en språngbräda för nästa epoks Fornborgar: Rundkyrkorna. Men detta har nu SVT sumpat...

[cats]

Är det någon som har koll på hur vattenvägarna såg ut på medeltiden, eller ännu längre tillbaks, under brons- järnåldern, i Skandinavien?

Om man räknar med landhöjningen torde väl kartornas konturer ha ändrat ganska mycket sedan 50 e.Kr då Nerthus ännu dyrkades.

Jag tycker att t.ex John Krafts karta ser väldigt modern ut

[Schwemppa]

På rak arm kommer jag på kung Valdemars segelled, också känd som det danska itinerariet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kung_Valdemars_segelled

1200-talet ungefär, men säkert i bruk redan under vikingatiden.

[Örjan]

Är det någon som har koll på hur vattenvägarna såg ut på medeltiden, eller ännu längre tillbaks, under brons- järnåldern, i Skandinavien?

Om man räknar med landhöjningen torde väl kartornas konturer ha ändrat ganska mycket sedan 50 e.Kr då Nerthus ännu dyrkades.

Jag tycker att t.ex John Krafts karta ser väldigt modern ut

Jag tror inte att det blir en jättestor skillnad på kartor i den skalan. Landhöjningen har i Stockholmstrakten varit ca en halv meter per sekel och i Skåne bara en tiondel av denna (i allra sydligaste Skåne har det rent av blivit en landsänkning).

När Tacitus skrev Germania (98 e. Kr,) bör därför strandlinjen i Svealand ha legat nio meter högre än idag och knappt en meter i Skåne. Nedanstående karta visar skillnaden mellan dagens strandlinje i Stockholmsområdet och den strandlinje som fanns år 1000 (fem meter högre).



Den här wikpedia-artikeln har annars kartor över Stockholmstrakten för långt tidigare tidsperioder:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3% ... _Stockholm

[Örjan]

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har en karttjänst där man kan se hur strandlinjen såg ut vid olika tidpunkter:
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisa ... odell.html

Bilden till vänster visar strandlinjen år 1900 cal. BP (dvs. år 50 e. Kr.) och den till höger visar "nutiden" (egentligen år 1850 = 100 cal. BP).

[Markus Holst]

Förklara cal. BP