Del 12, sanningens stund
Efter sega strider i Frankrike och Belgien så hade tyska krigsmakten fått en välbehövlig vila, fem månader hade gått sedan Frankrikes kapitulation. Men arméledningen hade inte spillt tiden utan hade hela våren och sommaren hade använts att bygga upp Armén med nya rekryter och material. Stora rekryteringar skedde i de tyska kolonierna och de nyerövrade områdena i väst. Stora delarna av armén hade transporterats till östfronten för den kommande offensiven mot Ryssland.
Många generaler och fältmarskalker var dock kritisk till den långa uppehållet och påpekade att ryssarna hade byggt upp en stark defensivförsvarslinje. Ett annat ämne som ledde till stora debatter var den kommande vintern som enbart var några månader bort men Kaiser Willhem trodde bestämt på att vila var viktigare än lite kyla. Samtidigt så hade i princip hela tyska flottan samlats i runt om Danzigs hamn under Tirpitz befäl, det var en mäktig uppvisning som hade stora förhoppningar på sig.
Den 22 augusti sattes operation mars äntligen igång efter ett antal uppskjutningar av datumet, efter en kort men intensiv artillerield mot vissa genombrottsområden på fronten så inleddes anfallet, den tyska krigsmaskinen var äntligen igång. Dock som förfärat möttes samtliga divisioner av hårdnackat motstånd av nedgrävda ryska soldater, men avancerade sakta men säkert. Undertiden som hårda slag på fastlandet utkämpades sig så gjorde flottan sina första offensiver vid östersjön. Den första egentliga striden skedde utanför Riga den tionde september och slutade i totalt rysktnederlag med minimala tyska förluster; ett slagskepp hade blivit lindrigt skadat.
Den 13: de september så intas Kalisz utav 1. Armee, 5. Armee och 6. Armee utan några seriösa förluster dock så hade det tagit längre tid än beräknat att nedkämpa försvaret vid den här sektorn. Flertal ryska infanteridivisioner jämnades med marken under den 22 dagar långa slaget. Den 19: de september så inleds den första stora slaget vid östersjön, även här hade tyska flottan både de numerära siffrorna och teknologin med sig. Stora delar av den ryska flottan hade sänkts men kämpar fanatiskt vidare, detta skulle lite senare avgöra kriget om östersjön.
Tyska flottan vållar stor skada på den ryska flottan
Under tiden som det stora sjöslaget pågick så inleddes det största slaget under kriget rum i den fattiga polska provinsen Lodz. Efter intagandet av Kalisz så såg arméledningen sin chans att krossa den stora styrkesamlingen ryska armén hade gjort i provinsen i Lodz, inte mindre 43 divisioner av alla dess slag hade samlats där för att slå tillbaka alla attacker vid Warszawa. Totalt innehöll armén 500 000 soldater och ett betydande antal artilleripjäser. Warszawas militärdistrikt hade inte tilldelats allt manskap och material bara för att försvara området utan också pressa tillbaka Österriska armén som ockuperade provinsen Radom. Den 20:de september inleds offensiven vid Lodz av fem tyska arméer med totalt 75 divisioner under ledning av Von Tepper.
Förlusterna steg i alarm fart de första dagarna och arméledningen övervägde att retirera och testa anfalla från norr istället, men beslutade att fortsätta offensiven. Alldeles riktigt började ryska försvaret ge vika av det massiva tyska trycket.
Situationen i Lodz, 28:de september
Samtidigt som det enorma slaget om Lodz pågick så hade tyska flottan fått ett stort orosmoment, den brittiska flottan hade börjat anlända i östersjön. I hemlighet att en stor del av den brittiska Medelhavsflottan förflyttats för ge understöd för Ryssland runt östersjön. Höjdpunkten för striderna på östersjön var den 28:de september då inte mindre än 103 brittiska skepp av olika slag anlände till ryssarnas hjälp. Helt klart hade vågen tippat över till fiendens sida. Tirpitz insåg att hela tyska flottan kunde hamna på östersjöns botten om inget gjordes snabbt, han gjorde snabba och taktiska tillbakadragningar som gjorde att flottan minimerade sina förluster. Den Åttonde oktober retirerade de sista skeppen för att läggas i hamn för reparation. Även om Tirpitz hade rädda flottan och faktiskt vållat mycket större förluster än sina egna så såg han slaget om östersjön som ett nederlag, ett fiasko. Operationerna i Östersjön kostade tyska flottan drygt 17 skepp och hela dess transport flotta, medan fienden hade förlorat runt 34 skepp.
Den 14:de oktober kapitulerar de spillror som faktiskt fanns kvar i Lodz området, Arméledningen firade stort med champagne och tilltugg då de faktiskt insåg att nästan att krossat hela Warszawas militärdistrikts tillgängliga resurser i ett enda slag. De ryska förlusterna låg på 430 000 soldater och förlorade flera hundratals artilleripjäser som erövrades av tyska armén, de egna förlusterna låg runt 260 000 soldater.
Von Tepper som förflyttades till Lodz västra flank övergav kommandot till Von Falkenhayn för den kommande offensiven mot Warszawa. Utan någon direkt omorganisering eller vila så fortsatte den stora tyska styrkekoncentrationen sitt avancemang mot Warszawa. Samtidigt så avancerade deras västra flank i provinsen Skierniew. Den 23:de inleds offensiven mot Warszawa som i princip inte hade några resurser kvar efter nederlaget vid Lodz.
Tyska offensiven mot Warszawa
Redan den 26:de så retirerande de återstående styrkorna i Warszawa, men ett oändligt antal motanfall startades. Även om ryssarna var i numerärt underläge i både manskap och eldkraft så fortsatte deras offensiver komma. De orsakade minimal skada men de gjorde så avancemanget gick väldigt trögt och de vann tid för att hinna förbereda sitt försvar längre in i landet.
Ett av många ryska motanfall
Den sjunde november kapitulerar Warszawa och ockuperas totalt av tyska krigsmakten. I norr intas provinsen Plock utan några större svårigheter. Samtidigt så ockuperas Siedlce av Österrike-Ungern som säkrar divisionerna stationerade i Warszawas östra flank. Den åttonde december så drabbas divisionerna i Warszawa av partisaner som vållar relativa stora resursskador i form av material. Den nionde december så kapitulerar Lomza efter Tyskland båda armégrupper mötts i en gigantiskuppvisning. Fas ett var äntligen över…
Partisaner härjar i Warszawa
Fronten den nionde december efter fas ett