Adolf är sur på Sverige och invaderar - resultat?

[koroshiya]

Efter tråden om storleken på det svenska försvaret kunde det vara intressant att se på tre scenarion och hur kriget påverkas.

1. Adolf anfaller också Sverige i april 1940.
2. Tyskland anfaller Sverige under hösten 1940 eller våren 1941.
3. Tyskland anfaller i början av 1943.

Hade det varit Adolfs hemliga segerplan, eller hade han måst skjuta sig tidigare? Och vad hade hänt mer konkret?

[Hans]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Attentate ... C3%B6_skog

MVH

Hans

[Battler]

Efter tråden om storleken på det svenska försvaret kunde det vara intressant att se på tre scenarion och hur kriget påverkas.

1. Adolf anfaller också Sverige i april 1940.
2. Tyskland anfaller Sverige under hösten 1940 eller våren 1941.
3. Tyskland anfaller i början av 1943.

1 & 2 Tyskland var upptagna med stora planer, Operation Danzig/Augsburg, Operation Seelöwe och Operation Barbarossa.
3 Tyskland hade tagit på sig ett väl stort accord, de hade famnen full med arbete, de behövde inte en ny krigsskådeplats.

[von Adler]

Första scenariot beror väldigt mycket på hur annat påverkar. Kriegsmarine och den tyska handelsflottan sträcktes till sin absoluta max under Weserübing, som var ett enormt vågspel som huvudsakligen lyckades för att norrmännen stack huvudet i sanden och både vägrade upprusta ordentligt innan kriget och att lyssna på de många varningar de fick innan den tyska attacken.

Tyskland har inte kapacitet att invadera Sverige och Norge samtidigt. Och man ska vara medveten om att det som sattes in i Norge var C-laget. C:a 100 000 man, varav tre (små) kompanier fallskärmsjägare och sex regementen bergsjägare (alla så gott som helt utan tungt understöd som artilleri m.m.) var de enda toppformationerna, resten var av högre Welle-divisioner som hade som mest 90 dagars värnpliktsträning i bagaget (plus omkring två veckors förberedelser för invasionen).

Så antingen väljer tyskarna att invadera delar av södra Sverige (för resten har de inte kapacitet för) den 9:e april med de styrkor som invaderade Norge och skyfflar in mer via handelsfartyg så fort de tagit en hamn, eller så skickar de in större styrkor från Norge och invaderar Skåne i slutet av april, när Norge-fälttåget i praktiken är avslutat (endast vid Narvik finns det relevant mostånd efter två veckor). I första fallet har jag svårt att se att tyskarna kan lyckas - de kan ta Skåne genom överraskning, men nrä de kommer upp till det mer kuperade och skogiga norra Skåne kommer Sverige ha mobiliserat, och de möter fyra gånger så många soldater som de själva har - som dessutom har betydligt mer (både i absoluta tal och per man) artilleri, pansarvärn och granatkastare än tyskarna har.

I det senare fallet möter tyskarna 400 000 mobiliserade svenska soldater direkt vid gränsen, och de har inget överraskningsmoment. Här är Sverige så pass stort och har en så pass stor armé att tyskarna måste sätta in betydligt mer än de gjorde historiskt mot Norge - och det kommer påverka invasionen av Västeuropa. Om två av tio tyska pansardivisioner och 500 000 man och stora delar av Luftwaffe ägnar maj och juni åt att ta Sverige är jag inte alls lika säker på att fälttåget i väst kommer vara samma framgång.

Innan Frankrike faller har Tyskland helt enkelt inte resurser nog att ta Sverige utan att allvarligt försvaga fälttåget i väst.

Kontentan är att Tyskland kan invadera och erövra Sverige, men inte utan allvarliga konsekvenser på någon annan front.

[von Adler]

Andrta scenariot är det allvarligaste för Sverige. Tyskland har ingen annan front aktiv och kan mobilisera betydande resurser för en invasion av Sverige. De har också positioner i Norge och Danmark de kan invadera ifrån. Tyskarna är mästare på att snabbt flytta resurser, särskilt flyg, från en punkt till en annan, och de är riktigt bra på det.

Sverige kan kanske hålla ut en månad eller två, särskilt i skogarna, men man kommer inte kunna underhålla eller flytta trupperna i längden - Luftwaffe kommer hoppa på varje försök, så i längden isoleras de svenska förbanden, kringsgås, kringränns och tvingas kapitulera.

Tyskarna kunde ta hand om Jugoslavien och Grekland genom att snabbt omprioritera resurser i april 1941, de kan göra samma sak med Sverige.

Det här är också tidsperioden när Sverige är som mest samarbetsvilliga inför de tyska kraven, av en god anledning.

[von Adler]

Sista scenariet är våren 1943. Och nu har vi ett scenario där vad Sovjet och de Allierade gör faktiskt påverkar det hela.

De tyska trupperna i Norge består av 14 divisioner, varav inga är veteraner, utan formationer uppsatta i Norge. Om man tillför förstärkningar och kannibaliserar övriga divisioner är kanske 9 användbara, inklusive 25. Panzer-division. De flesta tyska divisionerna saknar fordon att flytta sitt artilleri och saknar generellt mobilitet - de är avsedda att hålla Westwall:s fortifikationer längs kusten, inte att manövrera i skogarna i västra Sverige.

Sverige har 10 divisioner, 2 pansarbrigader (som gör sin slututbildning som nya formationer under sommaren) och 1 motoriserad brigad, plus lokalförsvar, hemvärn, driftvärn, Bodens och Gotlands trupper (ungefär motsvarande en brigad var) m.m. Totalt c:a 600 000 man i armén och 100 000 i hemvärnet. Det svenska artilleriet är större och tyngre än det tyska i Norge, och en svensk bataljon är tyngre beväpnad en än tysk infanteribataljon i Norge vid den här tidpunkten.

Sverige har haft gott om tid att fortifiera gränsen, utveckla sin doktrin och utbildning och förbättra beväpning och förbereda trupperna för ett krig. Det svenska luftvärnet är ett av världens starkaste per man och flygvapnet är välutbildat och ungefär lika stort som Luftwaffe i Finland och Norge tillsammans.

När det gäller stridsvagnar har 25. Panzer-division i april 1943 kring 150 stridsvagnar, varav 57 är erövrade franska, mestadels Hotchkiss H35. I juli har det ökat till 154 plus de 57 franska om man vill använda dem också. Den tyngsta tyska stridsvagnen i Norge är ett fåtal (26st i juli) Pz IV med kort 75mm kanon.

De två svenska pansarbrigaderna som är så gott som redo för strid våren 1943 har i juli sammanlagt 281 stridsvagnar, varav 68 är Strv m/42, vilken är på par med eller överlägsen samtliga tyska stridsvagnar i Norge.

Svenska försvaret har vid det här laget doktrinen "det fria kriget", där förband som trycks bort från vägar eller andra positioner förväntas gå över till "det fria kriget" och antingen genom skogen återansluta till andra förband eller fortsätta motståndet därifrån - inklusive att attackera fiendens försörjningsleder.

Sverige har också underhåll baserat på små tvåhjula vagnar som dras av en häst och som kan manövreras på och av en järnvägsvagn av ett par man - betydligt bättre anpassat för förhållandena i Sverige och Norge än de tunga fyrhjuliga vagnar dragna av två hästar som tyskarna använder.

Det svenska underrättelseläget är helt överlägset det tyska - tyskarna (förutom militärattachén, som inte konsulterades när von Schell under våren 1943 gjorde sin operativa studie) har ingen aning om att Sverige nu har större pansarförband. Sverige däremot vet dag från dag var tyska 25. Panzer-division befinner sig och får löpande rapporter från norska tullklarera och andra tjänstemän vad tyskarna lastar av i de norska hamnarna.

Svenska flygvapnet är också väl medveten om hur dess motpart i Norge är baserad. Våren 1943 "felnavigerar" en J 9 in över Vaernes flygpbas utanför Trondheim och undgår att upptäckas av den tyska radarn genom att flyga i trädtoppshöjd och tar tyskarna helt på sängen. Uppenbarligen kunde och testade Sverige om vi kunde göra attacker på tyska flygbaser.

Enligt en skröna ska Mannerheim under von Schells planering ha fått en fråga hur finnarna ställde sig till att låta tyskarna använda finska hamnar för att göra avledande landstigningar längs norrlandskusten. Han ställde sig helt avvisande och ska också ha sagt "Ett varningens ord när det gäller svenskarna. De är lika goda soldater som finnarna, men dubbelt så många och långt mycket tyngre beväpnade."

Liksom i det första scenariot måste tyskarna föra fram betydande förstärkningar till Norge för att kunna invadera Sverige framgångsrikt. Det är trupper som behövs på Sicilien och inför slaget om Kursk. Här har vi också ett scenario där vad Sovjet och de Allierade gör allvarligt kan påverka scenariet. Sovjet hade betydande reserver som de satte in efter slaget om Kursk och fullständigt körde över de tyska styrkorna med (tyskarna förlorade enorma mängder stridsvagnar i fältverkstäderna, sådana som skadats vid Kursk och skulle repareras). Kanske sätter Sovjet in sin offensiv tidigt om tyskarna inte själva anfaller vid Kursk, vilket skulle skapa problen för tyskarna.

De Allierade hade två divisioner plus de fria norska styrkorna öronmärkta för operationer i Skandiavien (60. Light Division och 52. Lowland Division) och om dessa på något vis sätts in i en invasion eller stödjande operation blir tyskarnas situation värre. De Allierade står också redo att invadera Sicilien, men har också commando-trupper som skulle kunna infiltreras in i Norge och stora mängder flyg som eventuellt skulle kunna baseras delvis i Sverige för att stödja anfallet, eller bomba de tyska försörjningslederna.

Slutkontentan är att tyskarna möjligen kan ta Sverige, men att de måste sätta in så mycket resurser att de katastrofalt försvagar en annan vital krigsskådeplats (Sicilien eller östfronten) och det är fullt möjligt att de måste avbryta sin invasion av Sverige för att flytta resurserna till en annan krigsskådeplats beroende på hur Sovjet och de Allierade agerar.

[koroshiya]

...
Tyskarna kunde ta hand om Jugoslavien och Grekland genom att snabbt omprioritera resurser i april 1941, de kan göra samma sak med Sverige.

Det här är också tidsperioden när Sverige är som mest samarbetsvilliga inför de tyska kraven, av en god anledning.

Ja, men liksom i det första måste det väl åtminstone ha inneburit att förberedelser för invasioner i Jugoslavien och Grekland hade blivit svårare?

Kanske hade Sveriges försvarsvilja dock varit betydligt sämre efter Danmark, Norges och Frankrikes fall. Jag tror åtminstone att det hade varit lättare för oss att ge upp då, än i april.

[Hans]

Instämmer helt med von Adler.

Mellan avslutningen av Fall Gelb och starten av Unternehmen Barbarossa (varför bytte man från Fall till Unternehmen?) låg vi lite pyrt till om det smällt.

1943 var vi mer förberedda och Tyskland hade liiiite annat att pyssla med.

1940 var Weserübung en sideshow innan Gelb och det var inga jätteresurser inblandade (Kriegsmarine håller inte med mig), hade knappast räckt till Sverige också.

MVH

Hans

[koroshiya]

...
När det gäller stridsvagnar har 25. Panzer-division i april 1943 kring 150 stridsvagnar, varav 57 är erövrade franska, mestadels Hotchkiss H35. I juli har det ökat till 154 plus de 57 franska om man vill använda dem också. Den tyngsta tyska stridsvagnen i Norge är ett fåtal (26st i juli) Pz IV med kort 75mm kanon.
...

Det ska ju finnas divisionsdagbok, eller vad det heter, där den divisionen själv inte tyckte att den alls var redo för någon strid i juli 1943.

Men i ett scenario med ett anfall hade det förstås sett annorlunda ut. Med det du skriver om vad vi kände till, borde Sverige inte ha varit väldigt oroliga under våren, sommaren 1943, eller?

[koroshiya]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Attentate ... C3%B6_skog

MVH

Hans

Någonstans i hjärnvindlingarna har jag fått för mig att det var ett riktigt attentat.

Ett omöjligt scenario är det väl inte. Tyskland hade kunnat komma med krav som inte hade accepterats: lite som efter skotten i Sarajevo.

[Hans]

Nu är det så länge sedan jag läste den så jag kommer inte ihåg alla detaljer. Men en viss fröken Braun dödas och någon blir inte så jätteglad.
https://literature-connoisseur.blogspot ... -skog.html

MVH

Hans

[von Adler]

...
Tyskarna kunde ta hand om Jugoslavien och Grekland genom att snabbt omprioritera resurser i april 1941, de kan göra samma sak med Sverige.

Det här är också tidsperioden när Sverige är som mest samarbetsvilliga inför de tyska kraven, av en god anledning.

Ja, men liksom i det första måste det väl åtminstone ha inneburit att förberedelser för invasioner i Jugoslavien och Grekland hade blivit svårare?

Kanske hade Sveriges försvarsvilja dock varit betydligt sämre efter Danmark, Norges och Frankrikes fall. Jag tror åtminstone att det hade varit lättare för oss att ge upp då, än i april.

Det som satte sin i Jugoslavien och Grekland var mycket de mekaniserade styrkorna, som snabbt kunde omgrupperas igen eller reserverna som ändå inte skulle sättas in i början av Barbarossa. Flyget var väldigt bra på att snabbt omgruppera. En tysk invasion av Sverige i säg februari 1941 kan mycket väl göras utan att det påverkar varken fälttåget på Balkan eller Barbarossa.

[von Adler]

...
När det gäller stridsvagnar har 25. Panzer-division i april 1943 kring 150 stridsvagnar, varav 57 är erövrade franska, mestadels Hotchkiss H35. I juli har det ökat till 154 plus de 57 franska om man vill använda dem också. Den tyngsta tyska stridsvagnen i Norge är ett fåtal (26st i juli) Pz IV med kort 75mm kanon.
...

Det ska ju finnas divisionsdagbok, eller vad det heter, där den divisionen själv inte tyckte att den alls var redo för någon strid i juli 1943.

Men i ett scenario med ett anfall hade det förstås sett annorlunda ut. Med det du skriver om vad vi kände till, borde Sverige inte ha varit väldigt oroliga under våren, sommaren 1943, eller?

Huvudsakligen för att divisionen saknade luftvärn och hade ganska lite stridsvagnar. I övrigt var den så gott som klar.

Sveirge VAR oroliga inför uppsägningen av transiteringsavtalet - sommaren 1943 låg 300 000 man inkallade, och man forcerade utbildningen av 9:e och 10:e pansarbrigaderna för att de skulle kunna vara tillgängliga som reserv frö att göra ett motangrepp mot ett eventuellt tyskt angrepp med 25. Panzer-division. Det var bara i april 1940 vi hade fler soldater inkallade samtidigt.

[Markus Holst]

Man kan väl förvänta sig att Adolf flyttar fler trupper till Norge om han vill invadera oss så vad som fanns där och då är en dålig prognos. Vad vi skall fråga oss är vad han hade kunnat flytta dit.

[Hans]

Ja, öppningen fanns efter Gelb och innan senvåren 41.

Ok, säg oktober 40 - vad hade hänt då?

MVH

Hans

Edit: Sluta att skriva när jag håller på.