Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Diskussioner om alternativa vägar historien kunde ha tagit.
Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 31 aug 2020 22:49

1958 stod den svenska marinen på topp och kunde rusta 3 kryssareskadrar. Samma år förlorade Marinen 1/3 av sin budget och flera fartygsprojekt fick avbeställas och flera fartyg avvecklas utan ersättare.
1972 kom nästa dråpslag. ”sjöfartsskyddet” dvs ubåtsjakten skulle lösas med andra medel och de stora fartygens saga var slut i den svenska flottan. Sista fartyg att avvecklas var jagarna Halland och Småland.
Detta scenario ändrar på den väg besluten 1858 och 1972 slog in på. Marinen behåller sin budget och fortsätter sköta sjöfartsskydd och bygga stora örlogsfartyg.

Under perioden strax före andra världskriget och under kriget införskaffades sammanlagt 18st jagare. 6st stadsjagare, 4st modifierade stadsjagare, 4st kustjagare och 4st från Italien inköpta jagare. Ungefär 30år senare 1966-76 byggdes 18 torpedbåtar av typen Spica I och II. Som de facto om att ersätta de gamla jagarna inom ytattacken.
Här presenterar jag mitt förslag till ersättare stads/ kustjagare. Fartygen är byggda 30år efterr stadsjagarna togs i bruk och är av ungefär samma storlek, Deras livslängd räknas till 30år med en halvtidsmodifiering.

Fartygen får samma sensorer som de större Hallandjagarna med Arte 67och PS-47, vid uppgradering ges fartygen den nya digitala eldledningen 9LV MK 2 eller Arte 726 med PS-726. Den stora luftspaningsradaren ersätts med PS-860 som samtidigt köps in till flygvapnet och är en 3d långräckviddig spaningsradar. Fartygen förses också med Lv robot RB71 sky flash som modifierats med startbooster för möjlighet att avfyras från tub ombord. Den är semiaktiv och leds mot målet av fartygens egen eldledningsradar. (danska marinen och australiensiska marinen har liknande lösningar med Seasparrow och SAB/ Ericson radar och eldledningssystem)
Den klumpiga Rb08 installationen med de tre tunga torpedtuberna ersätts med 8st av den nyutvecklade RB15 och 40cm ubåtsjakttporpeder. Fartygen ges ny telekrigsutrustning med signalspaningsanläggning och störmatriel.

Bild
Bild

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 05 sep 2020 17:59

I början av 1960-talet är det dags att ersätta flygplanskryssaren HMS Gotland i rollen som långresefartyg och luftvärnsfartyg. Man tar fram en kryssare som förutom luftvärns- och helikopterkapacitet kan tjänstgöra som kadettfartyg på långresor, Fartyget är krigsplacerat som flaggskepp på Västkusten för att kunna tjänstgöra som flaggskepp i sjöfartsskyddet.

Bild
Bild

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2521
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av koroshiya » 10 sep 2020 21:41

Psi, vilka var de tre kryssarna? Hur såg de ut? Fanns det annat än Göta Lejon och Tre Kronor?

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 12 sep 2020 21:26

koroshiya skrev:
10 sep 2020 21:41
Psi, vilka var de tre kryssarna? Hur såg de ut? Fanns det annat än Göta Lejon och Tre Kronor?
HM Kryssare Gotland (1934-58)
HM Kryssare Tre Kronor (1947-64)
HM Kryssare Göta Lejon (1947-71. 71-86 i Chile)

Fb58 Kom emellan, Marinen diskuterade en ersättare till Gotland samt ombestycka de lätta kryssarna med LV robot likt de holländska kusinerna. I krigsarkivet finns lite underlag från gamla Marinstaben, det gick inte längre än så.

Totalt har Flottan haft 9 kryssare, 2 minkryssare och en drös hjälpkryssare.

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 12 sep 2020 21:37

Ritade om Gotlands ersättare. Hon blev lite väl trång med både helikopter och Terrier.

Bild
Bild

Der Löwe
Medlem
Inlägg: 2317
Blev medlem: 07 jun 2010 19:04

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Der Löwe » 13 sep 2020 21:08

Jag undrar bara varför 15,2 cm kanonerna, särskilt på det sista fartyget?

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 14 sep 2020 09:06

Der Löwe skrev:
13 sep 2020 21:08
Jag undrar bara varför 15,2 cm kanonerna, särskilt på det sista fartyget?
Varför inte? Dels så återanvänds de som ersattes med lvrobot på kryssarna, dels så blir dessa fartyg bättre i sjön med tyngden från kanon, barbett etc på backen. Sedan har inte sjömålsrobot utvecklingen kommit så långt så artilleriet kommer behövas i en sjöstrid.

Der Löwe
Medlem
Inlägg: 2317
Blev medlem: 07 jun 2010 19:04

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Der Löwe » 14 sep 2020 10:01

Psilander skrev:
14 sep 2020 09:06
Der Löwe skrev:
13 sep 2020 21:08
Jag undrar bara varför 15,2 cm kanonerna, särskilt på det sista fartyget?
Varför inte? Dels så återanvänds de som ersattes med lvrobot på kryssarna, dels så blir dessa fartyg bättre i sjön med tyngden från kanon, barbett etc på backen. Sedan har inte sjömålsrobot utvecklingen kommit så långt så artilleriet kommer behövas i en sjöstrid.
Vikt, kostnad, personal, tar plats för andra system. Vad jag vet var trenden redan från andra världskriget mindre kaliber och allmålspjäser i kryssarsegmentet. 15,2 cm kan vara allmål, men 1985 torde dess luftvärnsförmåga vara totalt värdelös och dess sjömålsförmåga bättre löst med fler sjömålsrobotar. Kvarstår markmål som inte borde vara en huvuduppgift.

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2521
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av koroshiya » 14 sep 2020 15:15

Psilander skrev:
12 sep 2020 21:26
...
Tack :)

Du måste ha tjänstgjort i flottan.

Många nationers flottor är väl idag inte så stora som de brukade vara, och ibland - vad gäller upprustning - får man uppfattningen att folk, som vanligt, vill bygga en flotta för sina favorituppgifter.

Det här beslutet 1958, vad tycker du om det? Det är en ärligt ställd fråga där du kan filosofera över nyttan med en större och dyrare flotta.

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 15 sep 2020 21:46

1972 var värre, då förlorade vi verkligen förmåga. Visst gillar jag kryssarna men de var för stora. Fler och mindre enheter. Nu börjar vi hitta rätt storlek och förmågor runt 70-100m, 800-2000ton.

152mm har sin fördelar vid kustbeskjutning. Dumt att skrota ett fungerande system. Peru körde liknande torn till ca 2010.

Användarvisningsbild
dc
Medlem
Inlägg: 2130
Blev medlem: 03 feb 2007 23:21
Ort: Nättraby

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av dc » 16 sep 2020 16:59

Sedan måste man ta hänsyn till en jäkla massa saker. Det är ju inte militärt rationella behov som styr anskaffning. Det är mycket politik bakom och mycket begränsad budget.

Och framförallt har teknikutvecklingen efterhand ändrat förutsättningarna. Framförallt måste förmåga anpassas till uppgiften.. Vi ser ju hur jagare och kryssare ersatts med lätta enheter som kunnat leverera hög vapenverkan men saknat defensiv förmåga ( i stort sätt) . Nu svänger det igen då lätta enheter inte överlever med hjälp av klassisk torpedbåtsnostalgisk reträtt efter insats utan behöver ha verksamt egenskydd.. Och vi är inne på lite större enheter igen.

Kustbeskjutning är lite sexigt (så länge du inte är i Kejserliga Japanska Flottan) och kräver lite mer än de vi har för tillfället. Men jag skulle inte tro att behovet av tyngre kustbeskjutning inte motiverar tyngre pjäser på örlogsfartyg än vi har nu. Dock kan man ju alltid hoppas. Några dussin Stridsbåt Ny med modern Grk vore en början...

Vad behöver vi för marina förmågor egentligen?
Mina förslag är ( utan inbördes rankning):

1. Leverera sjömålsrobot ( gärna med markmålsförmåga)och torped i ostlig riktning. Här tycker jag att vi måste ha rejäl volym och många spridda vapenbärare, Ubåt, Övervattensfartyg, Luftburet och en generös mängd KA. Tillräckligt för ett antal kraftsamlade insatser och avskräckande effekt
2. Ubåtsskydd i vid bemärkelse. Skydd både mot konventionella och mindre ubåtar för att upprätthålla vår marina rörlighet och alla sjötransporter
3. Motsvarande skydd mot minkrig och egen förmåga att bedriva minkrig
4. Luftförsvarsförmåga som sträcker sig längre än begränsat självskydd.

Redan där saknar vi volymer och till viss del system...

Ok, vi är långt ifrån kryssare nu ( men fasen vad sexiga de var)
No one can prevent me from raising towers in babylon

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4632
Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
Ort: Sverige

Re: Svenska flottans Kryssareskader 2.0

Inlägg av Psilander » 16 sep 2020 22:13

Dessa fartyg är en tankelek om FB58 och FB72 inte hände utan flottan behöll sin ekonom och sina stora fartyg, krigsbyggena ersattes med motsvarande fartyg efter 30år.
dc skrev:
16 sep 2020 16:59

Vad behöver vi för marina förmågor egentligen?
Mina förslag är ( utan inbördes rankning):

1. Leverera sjömålsrobot ( gärna med markmålsförmåga)och torped i ostlig riktning. Här tycker jag att vi måste ha rejäl volym och många spridda vapenbärare, Ubåt, Övervattensfartyg, Luftburet och en generös mängd KA. Tillräckligt för ett antal kraftsamlade insatser och avskräckande effekt
2. Ubåtsskydd i vid bemärkelse. Skydd både mot konventionella och mindre ubåtar för att upprätthålla vår marina rörlighet och alla sjötransporter
3. Motsvarande skydd mot minkrig och egen förmåga att bedriva minkrig
4. Luftförsvarsförmåga som sträcker sig längre än begränsat självskydd.

Redan där saknar vi volymer och till viss del system...

Ok, vi är långt ifrån kryssare nu ( men fasen vad sexiga de var)
hmm....det vanliga felet, att flottan är nån form av armëförband. Flottans uppgifter är betydligt mer omfattande och det är nog snarare armën som måste inse att de ska ta hand om det som blir över.

Vi behöver en balanserad flotta att verka med i hela konflikskalan och hela vårt närområde inklusive sjöfartsskydd och internationella missioner. Vi får inte glömma att vi måste kunna även hålla Finlands import öppen via norrlandshamnarna. Sjömålsstrid är en del, där vi samverkar med flyget. Flottan behöver uthållighet även efter den Mahanska valkyrieritten mot invasionskakan. Att sänka första omgången överskeppningstonnage är i bästa fall en Pyrrhus seger. Sjöförsvaret är en avgörande del av vår försvar, utan det faller övriga delar. Finska kriget 1808-09 och flottans roll där är en föraning om hur ett krig i Östersjöregionen kan te sig. Läs KÖMS pamflett HÄR



"Näst Gud hwila riksens välfärd på dess flotta" som man säger