Elbilar i stället för bensinbilar 1910

[CHJIMS]

Som många numera nog hört talas om så var de ju så att i början av 1900-talet var både bensinbilar och elbilar vanliga, sedan enades man om bensinbilar när T-Forden slog igenom runt 1908, och först från och med 1970-talets miljömedvetenhet och framåt har man börjat hälsa elbilen välkommen tillbaka.

Tänk i stället att en eldriven T-Ford rullar ut från Detroitfabriken 1908 och elbilarna fortsätter växa i antal över stad och land, och konkurrerar nästan helt ut bensinbilarna från 1910 och framåt. Elbussar och trådbussar gör samtidigt spårvagnarna sällskap på städernas gator. Hur skulle det set ut i dag? Jag tror:

*Friskare städer och landsbygd. Färre barn drabbade av cancer och allergier.
*Betydligt mindre bråk om oljan i Mellanöstern.

[Markus Holst]

Nja. Även en elbil kräver energi. Jag är dåligt insatt i skillnaden i el- och förbränningsmotorns energiåtgång, men även om vi bara for med elbilar skall elen produceras någonstans och av någonting. Eftersom kärnkraften inte fanns den gången hade det behövts fossilbränslen för att producera de betydligt större mängder el som hade behövts. Skillnaden i förbrukningen hade nog inte varit så stor.

Och varför hade man satsat på fossila kraftverk? Det är det enda som finns i tillräcklig mängd till tillräckligt lågt pris. En av de saker som fick fart på bilismen var att man kunde använda en billig spillrodukt - bensin - som bränsle.

[Per Andersson]

Med elbilar så är det osäkert om vi fått någon massbilism att tala om. Tidiga elbilar hade knappast tillräcklig räckvidd för att vara värda besväret för många användare.

[Donkeyman]

Nyckeln till att man nu kan konstruera elbilar för allmänt bruk är utvecklingen i batteriteknik. Jämför batteriet i en mobiltelefon år 1980 och i dag. En skillnad på si så där 3-4 kg i vikt. Ändå har dagens mobil längre batteritid tillgängligt. Andra bra jämförelser är en elektrisk rullstol från 1990 med kanske ett par kilometers räckvidd men med ett batteri som man måste vara så kallad "muskelman" för att rubba. Medan dagens rullstol kan köras flera mil utan laddning.

Går vi så tillbaka till 1940-talet så hade dåtidens trådbussar en gigantisk batterpacke. Det var därför som golvet var så högt bortsett från den bakre plattformen. Den tillät bussen att köra ett par kilometer utan att ha ström i tråden. Men var gigantiskt stor och vägde ton. Själv har jag erfarenhet av de ställ med Ni-Fe batterier som Waxholmsbåtarna hade för att kunna hålla belysning när båten låg vid kaj där man saknade landström och man inte ville köra strömaggregatet. Några hundra kilo med ackar kunde hålla si så där 10 glödlampor lysande några timmar. Sedan mörknade det.

Och så vidare ......

Det är den direkta orsaken till att man valde petroleum som drivkälla när väl otto-motorn var utvecklad till praktisk drift. En annan praktikalitet var ju att T-Forden beräknades för de stora massorna i USA. Och en stor del av dessa bodde på små ställen och hade inte tillgång till elström att ladda några batterier med.

[Per Andersson]

I och för sig så går det tänka sig att det ökade utvecklingstrycket från den civila marknaden hade lett till en snabbare batteriutveckling, men jag tror inte det hade räckt.

[Donkeyman]

Men skall vi svara på den kontrafaktiska frågan så förutsätter den att batteritekniken och eldistributionen skulle ha utvecklats långt tidigare än vad som skedde. Kanske man också skulle ha utvecklat system för elektrisk bildrift "under tråd" för de långa sträckorna och batteri för lokal körning. OM så skulle ha skett så tror jag inte att petroleumdriften av fordon skulle ha nått tillnärmelsevis den omfattning som det blev i verkligheten. Som en följd av det skulle antagligen motorutvecklingen ha tagit ett helt annat spår.

Men när väl bilindustrin och oljeindustrin hade blivit så starka som de ganska snart blev så var nog också incitamentet till att utveckla batteritekniken borta. Skulle tro att brytpunkten låg någonstans runt 1930. Gemensamt beskylls ju de två industrierna för att bromsa all utveckling mot alternativa drivsystem till långt in i "modern" tid. Historiskt sett arbetade ju den här industrin också för nedläggning av spårvägsnät i hela USA just för att boosta de egna produkterna.

Men antag att bättre och billigare batterier skulle ha blivit tillgängliga redan för 100 år sedan så skulle det också ha boostat teletekniken långt tidigare. Det kan mycket väl hända att utvecklingen av koppartrådsnät inte hade skett utan den mobila telefonin kanske skulle ha slagit igenom långt tidigare. Men så klart - mobiltelefonin är ju inte bara batterier, det krävs så mycket annan teknik för att få det att funka så det kanske ändå varit orealistiskt.

[Solkungen]

Oljan är en gudagåva och oavsett vilket försprång elbilen hade fått är jag övertygad om att bensinbilen vunnit. Utöver miljöskäl och framtida problem med tillgång på olja så har bensinbilen bara fördelar.

[frodeh]

For at elmotororer i 1910 skulle utkonkurrere forbrenningsmotor på transportkjøretøy, måtte det skjedd noe dramatisk i forhold til infrastrukturen man hadde tilgjengelig.

Fordeler med fossilt drivstoff:
-Man kunne grave oljen opp av jorden, destillere den på en enkel fabrikk og distribuere som en hvilken som helst annen vare.
-En kilo bensin inneholder minst 200 ganger mer spesifikk energi pr kilo enn dagens blysyrebatteri, for ikke å snakke om for hundre år siden.

Jeg tror ikke elektrifisert transport ville ha gjort så mye for helse. Det er overdrevet i dag, i alle fall i media, men innføringen av blyfritt drivstoff var viktig på 70-tallet.

I våre dager tror jeg derimot vi kan klare en overgang til i alle fall elektrifisert persontransport. Jeg tror det er i ferd med å skje her jeg bor i alle fall.