Om Operation Garbo: En reflektion.

[Herman Hedning]

1992 när denna bok utspelar sig så var jag 16 år, och medlem i nordöstra ungdomskompaniet i Danderyd. Någon riktig instruktion om vad vi skulle göra i händelse av krig hade vi inte. Skulle jag ha tagit på mig uniformen och begivit mig, och var? Någon mobiliseringsplats hade vi inte, så var skulle jag ha begivit mig? OM jag hade hittat någon beredskapsplats hade dom låtit mig få ett vapen och skickat iväg mig med resten av dom som mobiliserade, eller hade dom skrattat åt mig och sagt åt mig att gå hem? Vad skulle ni andra ha gjort?

[Lasse O]

Du skulle nog ha ansetts som barnsoldat och skickats hem även om gränsen ligger vid 15 år. Att du skulle få ingå i ett fältförband är nog uteslutet men kanske hade närmaste HvO (hemvärnsområde) bruk för dig?.
Kanske kan en av författarna till Operation Garbo, skalmaniten Stellan Bojerud, utveckla det?

[erep]

Först allmän filosofi och i slutet lite saklig text...

.........


Du har rätt, enligt konventionerna är gränsen 15 år.

UNICEF definierar emellertid barnsoldater som soldater under 18 år. I tiden då jag gjorde lumpen, kunde man i Finland starta som 17-årig frivillig. Det försvann sedermera.

Runebergs Soldatgosse fyller ju ännu konventionerna

Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann,
Vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man.
Hans hela värld var ärans fält,
Där stod han glad, var han sig ställt,
I eld, i blod, i frost, i svält;
Han var min fader, han.

Jag var ett barn, när han drog bort, sen fridens dag var slut,
Dock minns jag än hans stolta gång, jag minns den var minut,
Hans hatt, hans plym, den bruna hyn
Och skuggan från hans ögonbryn:
Nej, aldrig går det ur min syn,
Hur härlig han såg ut.

Det hördes snart från höga nord, när hären ryckte ned,
Hur han var käck, hur han var stark, hur i var strid han stred.
Så sads, han fått medalj också.
Det spordes snart, att han fått två;
Ack, tänkte jag i hjärtat då,
Den som fick vara med!

Och vintern gick, och drivan smalt, och det var lust och vår,
Då kom ett bud: Din fader dött, han dog för ädla sår.
Jag tänkte då, jag vet ej vad,
Var stundom ängslig, stundom glad;
Men mor, hon grät tre dar å rad,
Så blev hon lagd på bår.

Min fader slöt på Lappos slätt, sin fana närmst invid:
Det sägs, det var den första gång han blekna setts i strid!
På Uttis malm, för Gustavs land,
Min farfar dog med svärd i hand;
Hans fader föll vid Villmanstrand,
Han var från Carols tid.

Så var med dem, så blödde de, så har det ständigt gått;
Ett härligt liv de levat dock, en härlig död de fått.
Ack, vem vill stappla trög och tung?
Nej, gå i fält helt varm och ung
Och dö för ära, land och kung,
Se, det är annan lott!

Jag är fattig gosse jag, som äter andras bröd,
Jag har ej huld, jag har ej hem allt sen min faders död;
Men klaga är ej mitt behag,
Jag växer högre dag för dag,
Jag är en krigargosse jag,
För mig finns ingen nöd.

Och lever jag tills jag blir stor och fyller femton år,
Till samma svält, till samma kamp, till samma död jag går.
Där kulor vina tätast då,
Där skall man finna mig också,
Där vill ock jag försöka på
I mina fäders spår.

Vi tar musiken med:

En över 100 gammal prestation
http://www.loc.gov/jukebox/recordings/detail/id/1086/

Och här sjunger en kommunistkäring dikten i slutet av 70-talet, riktigt fint förövrigt. Om du inte lyssnar på alla, så lyssna i alla fall på denna!
http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkeli ... edia=62530

Denna version går på finska från början av 70-talet och har samma melodi, men lite annat arrangemang. Denna passar inte för rekrytering. (Jag har den som originalvinyl från första utgåvan)





Borde svenska FM ta denna text med bra melodi istället för post-it lappar i sin reklam? Mindre rekryter som hoppar av i GMU?

----------------------------

Och så till sak:

En militär är inte en hord av personer som uppenbarar sig vid problem. OM TS inte var krigsplacerad var TS inte krigsplacerad.

Att rusta en soldat och få honom in i ett krigsförband kräver att han är utbildad, att det finns utrustning för honom och att det finns ett förband för honom. Så TS, du skulle inte ha en uppgift vid höjande av beredskap eller ens vid full mobilisering. Efter att du senare gjort din grundläggande värnpliktsutbildning, skulle du eventuellt vara placerad i ett krigsförband. Krigsförbandet har utrustning, skolat manskap och planerade uppgifter, Det hade du inte haft i ett "ungdomskompani".

Nu har jag inte varit i en militär organisation i Sverige, men de grundläggande principerna är lika oavsett vilket land vi pratar om.

[Kapten_Gars]

Hemvärnsungdomar äldre än 17 år var krigsplacerade i skyttegrupper eller i kulspruteplutonen. De yngre var ordonnanser och biträden i staber och motsvarande.

Så var fallet iaf på 50 och 60-tal enligt viewtopic.php?f=54&t=30930&p=450285&hil ... om#p450285

Men det kan mycket väl ha varierat beroende på tid och plats, Vad gäller sent 80-tal och tidigt 90-tal så vet jag via bekanta att det fanns stor spridning i hur det såg ut i Hemvärnet i och runt Göteborg. I åtminstone vissa kompanier så fick ungdomarna en omfattande militärutbildning om de kom på möten och övningar och det fanns även vapen liggande i förråd som kunde användas för att beväpna de som var gamla nog. Vid ofred så rekomenderades att man samlades vid hemvärnsgården/motsv om föräldrarna tillät. Däremot så var de inte integrerade i samma förband som de äldre (som ovan) utan övade enbart i egna grupper. Tittar man inne i Göteborg så vet jag av egen erfarenhet att FBUs ungdomsverksamhet hade egna vapen som inte var i anspråkstagna av ordinarie krigsförband så det hade i teorin gått att beväpna eventuella ungdomar som anmälde sig som frivilliga. Däremot så saknades det helt instruktioner för hur man skulle agera i krigstid.

[Herman Hedning]

Om vi börjar med krigsplacering: Givetvis var jag inte krigsplacerad som 16-åring, å andra sidan är jag inte krigsplacerad idag heller, och har aldrig varit det, trots att jag gjort militärtjänst. Sen vad det gäller vapenutbildning så fick vi börja med att skjuta mauser när vi var 15 och fick utbildning på k-pist och ak4 från det att vi fyllt 17 (så länge stannade inte jag), så en viss vapenutbildning fick vi, och även utföra enklare stridsövningar... Vapen hämtades för övrigt från det anrika (och ack så nedlagda) K1.

[Dalmas]

Först allmän filosofi och i slutet lite saklig text...

.........


Du har rätt, enligt konventionerna är gränsen 15 år.

UNICEF definierar emellertid barnsoldater som soldater under 18 år. I tiden då jag gjorde lumpen, kunde man i Finland starta som 17-årig frivillig. Det försvann sedermera.

Detsamma gällde även Sverige. När jag gjorde lumpen i slutet av 80- talet var en av gruppbefälen 17 när han ryckte in.

[Axial]

Jag gick med i FBU-ungdom 1991 som 15-åring. På baksidan av mtrl-kortet stod det att utrustningen skulle återlämnas vid mobilisering.
1994 gick jag även med som Hv-ungdom. Då skedde samma prövning som för vuxna hv-män, dvs kommunen fick yttra sig och kontrasignera kontraktet tillsammans med hemvärnschefen. På baksidan av det kontraktet stod att hv-ungdomar inte skulle beväpnas utan i första hand användas som ordonnanser och bårbärare.

[Stellan Bojerud]

Enligt 1941 års värnpliktslag kunde en person genom förtidsinskrivning bli volontär vid 16 års ålder. Detta upphävdes 1988.

[Herman Hedning]

Okej, men vad hade då hänt 1992 om lagen avskaffades 1988?