Om drottning Kristina aldrig abdikerat

[oilc]

Om drottning Kristina inte hade abdikerat 1654 utan hade regerat till sin död 1689 skulle hon ha suttit på tronen i ett halvt århundrade - från 1632 till 1689.

Vilken betydelse skulle hennes regeringstid ha haft? Skulle det ha gjort någon skillnad för Sverige och Europa?

Hon visade flera gånger ånger över att ha gått miste om en tron, även om hon hellre skulle ha velat regera ett katolskt land än Sverige; vid sitt besök 1660 ska hon ha sagt att hennes abdikation hade varit för Karl X personligen, inte för hans son, och hon försökte även bli vald till monark i både Neapel och Polen.

Jag tror inte att det skulle ha blivit någon skillnad på Sveriges tronföljd i sig. Kristina skulle aldrig ha gift sig, hon var nöjd med en arvinge i Karl av Pfalz. Skillnaden på det området skulle nog bara bli att Karl - eller Karl XI - inte skulle få tillträda förrän 1689.

Vad har ni för hypoteser?

[Markus Holst]

Vad Kristina saknade från tiden som regerande drottning var väl, som jag förstått det, inte regerings-ebstyren, vilka mest verkar ha tråkat ut henne, Snarare tror jag hon saknade en fast inkomst och de öppna dörrarna.

Med Kristina kvar vid tronen hade Karl Xs krig aldrig ägt rum, och Skånelandskapen hade inte blivit svenska, i alla fall inte då. Inte helelr hade vi haft varken Karl XIs förmyndarregering eller hans räfst av densamme och hans reduktion som ju mycket syftade till att återföra till kronan det som Kristina förslösat.

Min hypotes: Kristina hade blivit allt mer omöjlig som regent, om hon fortsatt sitt slösande regerande, varför vi istället för den nu självvalda abdikationen hade sett en militärkupp några år senare, liknande den som avsatte Gustav IV.

Dock kanske det faller på att Sverige inte hade en lika stark armé under Kristina som i början av 1800-talet, men jag är rätt säker på att hon skulle bli avsatt. Frågan är väl då vem som satts i hennes ställe? Det kan såklart ha blivi Karl Gustav då med, men jag gissar att det fanns fler kandidater.

Intressant att fundera över är ju vilken roll Axel Oxenstierna hade kunnat spela under en långvarig Kristina.

[Gavrilo Princip]

Jag tror i likhet med Markus Holst inte heller att Kristinas slösaktiga hovliv hade accepterats i längden. Inkomsterna till statskassan hade ju minskat genom hennes frikostiga nyadlande eftersom ju adeln var befriad från skatt.
Likaså tror jag inte heller det är säkert att Skånelandskapen samt Bohuslän och Trondheims län blivit svenska år 1658.
Någon form av adelsvälde hade istället kanske blivit följden.

Däremot hade nog Sverige fortsatt växa som kulturnation ju längre tid som hon suttit på tronen. Problemet är bara att det hade inte varit möjligt för henne att fortsätta regera Sverige som katolik. Det var just krigsbytena (litteratur) från 30-åriga kriget som öppnade hennes ögon för katolicismen. I sina kontakter med Vatikanen hade hon fått svaret att det inte var möjligt att vara katolik i hemlighet och fortsätta regera Sverige som protestant officiellt. Det hela hade alltså till syvende och sist avgjorts av hennes religiösa övertygelse.

Det är inte heller säkert att blivande Karl XI respektive Karl XII (och därmed Hedvig Sofia) blivit de personligheter de var. Detta stödjer jag på frågan om Karl X Gustvs eget äktenskap. Det är inte troligt att han gift sig med Hedvig Eleonora. Kanske han rentav dött som ungkarl. Det finns mycket som talar för det ifall han aldrig kallats till tronen.

[oilc]

Vad Kristina saknade från tiden som regerande drottning var väl, som jag förstått det, inte regerings-ebstyren, vilka mest verkar ha tråkat ut henne, Snarare tror jag hon saknade en fast inkomst och de öppna dörrarna.

Med Kristina kvar vid tronen hade Karl Xs krig aldrig ägt rum, och Skånelandskapen hade inte blivit svenska, i alla fall inte då. Inte helelr hade vi haft varken Karl XIs förmyndarregering eller hans räfst av densamme och hans reduktion som ju mycket syftade till att återföra till kronan det som Kristina förslösat.

Min hypotes: Kristina hade blivit allt mer omöjlig som regent, om hon fortsatt sitt slösande regerande, varför vi istället för den nu självvalda abdikationen hade sett en militärkupp några år senare, liknande den som avsatte Gustav IV.

Dock kanske det faller på att Sverige inte hade en lika stark armé under Kristina som i början av 1800-talet, men jag är rätt säker på att hon skulle bli avsatt. Frågan är väl då vem som satts i hennes ställe? Det kan såklart ha blivi Karl Gustav då med, men jag gissar att det fanns fler kandidater.

Intressant att fundera över är ju vilken roll Axel Oxenstierna hade kunnat spela under en långvarig Kristina.

Men G IV avsattes av adeln, och adeln skulle inte ha haft någon anledning att vara missnöjda med Kristina. På 1600-talet var det adelns åsikt som var viktig, och de skulle nog ha varit nöjda.
Dessutom kanske den självständiga Kristina själv skulle ha genomfört en reduktion om hon blev missnöjd med en allt mäktigare adel.

Oxenstierna blev om jag minns rätt fråntagen mycket makt av Kristina, som var en självständig och aktiv regent som inte ville dela makten med någon.

[Jurgen Wullenwever]

Maktpolitiskt så borde hon ha gift sig med sin kusin i Brandenburg. Då hade hon kunnat trygga tronföljden med egna barn, samtidigt som maken inte behöver vistas i Sverige särskilt ofta, då han har ett eget rike att sköta, och därmed inte behöver bli hennes nominelle överordnade genom äktenskapet, vilket kanske skulle vara fallet om hon gifter sig med någon utan rike.

[von Adler]

Det finns ingen som kan tvinga Kristina att gifta sig när hon väl är myndig - så länge det finns en arvinge (vilket Karl X Gustav och hans barn var), med tanke på att hon aldrig gifte sig även sedan hon lämnat svenska tronen, varför skulle hon gifta sig om hon sitter kvar på den?

[Hedmark]

Varför skulle hon inte göra det egentligen? Eftersom det var sed och vana. Alla kvinnor, speciellt drottning Kristina var väntade att gifta sig och skaffa barn.

[oilc]

Varför skulle hon inte göra det egentligen? Eftersom det var sed och vana. Alla kvinnor, speciellt drottning Kristina var väntade att gifta sig och skaffa barn.

Kristina förklarade själv klart och tydligt att hon inte ville gifta sig och vägrade att göra det. Till skillnad från nästan alla andra kvinnor på den tiden kunde man heller inte tvinga henne.

[Hedmark]

Nej klart ingen kan tvinga en drottning. Jag säger bara att det var väntat, speciellt en drotting, och folket ville ha en arvinge.

[von Adler]

Karl X Gustav var ju redan näst i tronföljden, så en arvinge fanns. Ingen tvingade Elizabeth I att gifta sig heller, så att drottningar skiter i giftemålet är inte helt utan motstycke i samtiden.

[Hedmark]

Saken är den att om en kvinna skiter i sin plikt så ogillas det, alltså anser jag det osmart i en position som denna att spotta folket i ansiktet. En son är ju vad folket ville se, även omdet fanns en arvinge.

[oilc]

Saken är den att om en kvinna skiter i sin plikt så ogillas det, alltså anser jag det osmart i en position som denna att spotta folket i ansiktet. En son är ju vad folket ville se, även omdet fanns en arvinge.

Självklart har du helt rätt i den saken. Men det är nog inte troligt att hon hade gett efter på den punkten ändå, och det allmänna ogillandet skulle hon nog sätta sig över och kompensera med annat i modell med andra kvinnliga monarker som vägrat gifta sig, ända tills klimakteriet kom och folk slutade tjata.

[jeger]

Gentlemen
La oss dog huske at Trondheim igjen ble norsk og kampen for Skåne fortsatte
Et fornuftekteskap eller kanskje bedre, et "allianse-ekteskap" skulle både ha endret forholdene i Sverige,Danmark og Norge og man ville kunne hatt muligheten til å utvikle en svensk norden-politikk langs de lange linjer
Jeger

[oilc]

Gentlemen
La oss dog huske at Trondheim igjen ble norsk og kampen for Skåne fortsatte
Et fornuftekteskap eller kanskje bedre, et "allianse-ekteskap" skulle både ha endret forholdene i Sverige,Danmark og Norge og man ville kunne hatt muligheten til å utvikle en svensk norden-politikk langs de lange linjer
Jeger

"Gentlemen?" Det finns inte enbart män här vet du

Det är sant att det talades om ett alliansäktenskap mellan Kristina och en dansk prins. Det var då frågan om en yngre son som inte var arvsberättigad. Hade hon gift sig med Danmarks tronföljare skulle Danmark, Norge och Sverige kanske blivit ett.

Men man måste nog utgå ifrån att hon hade vägrat. Alliansäktenskapen slöts av politiska skäl men det var i realiteten en metod som sällan fungerade.

[jeger]

Først, undskyld mine damer,men jeg syntes bare at argumentasjonen låt så mannhaftig.
Hva angår allianse-ekteskap, tja,-det blir nærmest som våre dagers trafikk-lys, virker, virker ikke etc etc
Så er det, eller var det altså slik, at en prins av blodet er en prins av blodet, arveberettig eller ei.Arverekken kan som kjent endre seg,det har vi sett eksempler på både i Norge og her i Danmark i moderne tid.I den tid vi snakker om var normal levealder kortere samtidig som livet i visse kretser var farligere enn i våre dager, så hvorfor ikke ? Kommentar?
Jeger