När Sverige halkade in i andra världskriget

[Bernadotte]

Mycket bra skrivet FNP, men jag är rädd att den översta bilden är felaktig.
Kirunagruvan var ett dagbråt fram till 60 talet(?) och den daär bilden är väldigt lik kirunavaara nuförtiden,
men jag kan ha fel.

[Hans]

mm
Luleå Hamn sa Bull
http://www.communigate.co.uk/hants/glarac/page1.phtml


Cheers
/John T.

Tack för länken, saknade dock en del läsning. Hursomhelst skulle urspungslandet för mineringen vara ganska klart



MVH

Hans

[FNP]

Mycket bra skrivet FNP, men jag är rädd att den översta bilden är felaktig.
Kirunagruvan var ett dagbråt fram till 60 talet(?) och den daär bilden är väldigt lik kirunavaara nuförtiden,
men jag kan ha fel.

Bilden är tagen ur Svensk Uppslagsbok, Band 16, tryckt i Malmö 1950.

[Magnus L]

Mycket bra skrivet FNP, men jag är rädd att den översta bilden är felaktig.
Kirunagruvan var ett dagbråt fram till 60 talet(?) och den daär bilden är väldigt lik kirunavaara nuförtiden,
men jag kan ha fel.

Brytningen skedde ju i klyftan som inte syns såvärst väl på bilden. Terasseringarna är väl mest troligt inte rörda sen dess så det säger ju inget.

Nåväl såhär säger LKAB själva på sin hemsida:

1945 Kriget upphör i maj och byggandet av en ny malmhamn påbörjas i Narvik.


1948 påbörjas utbyggnaden av det nya industriområdet Vitåfors i Malmberget.


1950 kan en ny utlastningspir och nya lossningsfickor tas i bruk i Narviks hamn. LKAB köper Bergverksaktiebolaget Freja med verksamhet i Koskullskulle.


1952 tas beslut om övergång till underjordsbrytning i Kiirunavaara.


1954 kommer centraluppfordringen igång i Malmberget.


1955 invigs LKABs första pelletsverk i Malmberget. Riksdagen beslutar att lösa in TGO-aktierna i LKAB till en kostnad av 975 miljoner kronor.


1956 är en ny lageranläggning samt transportband och kranar färdiga i Narvik. Hamnen har efter ombyggnaden en årskapacitet på 12 miljoner ton.


1957 tar staten över LKAB. TGO behåller 4% av aktierna. Den nya kontorsbyggnaden i Narvik står klar.


1958 förbereds övergången till enbart underjordsdrift i Kiirunavaara. Spårvägen i Kiruna läggs ner, men spårvagnarna fortsätter att transportera personal under jord i ytterligare tre år.


1959 är CTC-anläggningen under jord i Kiruna klar liksom Gruvvägen mellan LKAB och Kiruna centrum över sjön Luossajärvi.


1960 är den nya kontorsbyggnaden i Kiruna klar för inflyttning.


1961 är antalet anställda 8.297, vilket är det högsta siffran genom tiderna.


1962 avslutas arbetena i Kiirunavaaras dagbrott för gott. Då har man då tagit ut totalt 209 miljoner ton malm och 140 miljoner ton gråberg.

1964 öppnas Svappavaaragruvan och järnvägen Kiruna-Svappavaara invigs. Produktionen kommer igång i Kirunas första pelletsverk. I Malmberget är Alliansuppfordringsanläggningen klar. I Luleå börjar den nya hamnen på Svartön användas. LKAB levererar under året drygt 20 miljoner ton järnmalmsprodukter.


1965 LKAB firar 75-årsjubileum och kan göra det med att inviga hamnen i Luleå, gruvan i Svappavaara, pelletsverket i Kiruna och den nya huvudfraktnivån på 600 meters avvägning i Malmberget.


1969 tas pelletsverket i Svappavaara i bruk. Den 9 december inleder 35 arbetare i Svappavaara en sittstrejk, som utvecklas till den mest uppmärksammade arbetskonflikten i Sverige genom tiderna. Arbetet i LKABs gruvor kommer att ligga nere i 56 dagar.

källa: LKAB.se

edit:sry kunde inte hålla mig ifrån att ta med lite extra sas. Nåväl, dagbrott enbart under kriget.

[lampros]

Jag fascineras av FNP:s dramatiska inlägg, hans novellartade texter som inte är snutna ur näsan!

Snyggt jobbat.

Lite jobbigt för dig kanske att då mest få detaljanmärkningar, typ "hgf-plan mot markmål är osannolikt" osv.

Men det är förstås smällar man får ta om man publicerar sig på nätforum som dessa. Det är upplagt för kritik.

Keep up the good work. Skriv en bok!

[Stilleben]

jag har också lite svårt med att det används Swordfish torped plan mot
landmål, om nu Engelsmännen förfogar över flygfält i Norge varför inte skicka
in Hampdens eller Wellingtons? Det skulle nog ge större effekt.

I det verkliga kriget använde engelsmännen bl.a. hangarfartyget Glorius, som efter strid med tyska slagkryssare sjönk med män, flygplan och allt på återvägen från Norge den 8 juni 1940. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Glorious_c ... ft_carrier

Det bevisades tillfullo när fyra japanska hangarfartyg omedelbart sattes i brand av amerikanska störtbombsplan vid Midway i juni 1942, att de med sin stora flygplans- och bränslelast är ytterst sårbara för attacker. För ett av hangarfartygen räckte en välriktad bomb om 450 kilo, för de tre övriga 3-4 stycken. Se http://www.history.navy.mil/photos/even ... midway.htm

Swordfishplan o dyl. är nästan försvarslösa mot jaktplan. Därtill kommer risk för bränslebrist med svårigheterna att hitta tillbaka till hangarfartygen.

Britterna borde ha insett ovanstående och valt ett annat tillvägagångssätt om de måste bomba malmfälten.

[Bernadotte]

Mycket bra skrivet FNP, men jag är rädd att den översta bilden är felaktig.
Kirunagruvan var ett dagbråt fram till 60 talet(?) och den daär bilden är väldigt lik kirunavaara nuförtiden,
men jag kan ha fel.

Bilden är tagen ur Svensk Uppslagsbok, Band 16, tryckt i Malmö 1950.

Sorry (jag skäms värkligen)

[JohnT]

jag har också lite svårt med att det används Swordfish torped plan mot
landmål, om nu Engelsmännen förfogar över flygfält i Norge varför inte skicka
in Hampdens eller Wellingtons? Det skulle nog ge större effekt.

I det verkliga kriget använde engelsmännen bl.a. hangarfartyget Glorius, som efter strid med tyska slagkryssare sjönk med män, flygplan och allt på återvägen från Norge den 8 juni 1940. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Glorious_c ... ft_carrier

Britterna borde ha insett ovanstående och valt ett annat tillvägagångssätt om de måste bomba malmfälten.

Jag är med FNP i detta med hangarfartygen, RAF var usla på att ombasera och rörlig klargöring var inte ens påtänkt.
RAF byggde ett flygfält först och därefter började man flyga. Dessutom var det problem med tjällossnig osv i Nordnorge

Dock kan jag inte låta bli att kommentera 20mm troppen, den väntar naturligtvis på 7,5 cm batteriet eftersom det knappast fanns några 20'or som inte var närskydd åt kanonbatterierna. (fast juni 40 finns det kanske något enstaka självständig tropp)

det var allt
/John

[von Adler]

Fanns det inte 20:or som skyddade frlygfält utan att 7,5:or var inblandade?

[JohnT]

Fanns det inte 20:or som skyddade frlygfält utan att 7,5:or var inblandade?

Senare, 1941 och framåt absolut.
Men Juni 40 fanns det knappt några Bofors 20, utan mest Tyska 20/38
Och om jag har fattat det rätt så var dom flesta närskydd åt kanonerna.

Men luftvärnet var ju i sådan expansion att det var lite rörigt. kunde ju vara ett utbildningsförband också.

Go Natt
/John T

[von Adler]

Vad jag vet fanns det rätt mycket dubbla 8mm Lv-Ksp och 56st 20mm Lvakan m/39 (Rheimetall Flak 30) som levererades tillsammans med Pvkan m/39 och annan utrustning redan innan invasionen av Norge?

[stenen]

Både intressant och välskriven historia detta. Ända fram till anfallet på Kiruna tycker jag allt de facto skulle kunna ha hänt. Men inte detta flyganfall, mest av "politiska skäl", vid denna tidpunkt kan inte Churchill ha en sådan stark position att han skulle våga ett anfall på ett neutralt land. Som First Lord of the Navy kunde han föreslå vad som helst, det vet vi, men nu var han premiärminister. Han kom dessutom till denna position bl a genom labours stöd. Labour skulle inte uppskatta ett anfall på ett neutralt land som leddes av partikamrater, dvs Per Albin och Sverige. Krig är inte bara en militär fråga, det finns också en politisk dimension.

Om vi ändå fortsätter på den inslagna vägen; Vad skulle hända i UK efter denna misslyckade atack. Finns det någon chans att Churchill skulle överleva detta som PM?

[Stilleben]

Både intressant och välskriven historia detta. Ända fram till anfallet på Kiruna tycker jag allt de facto skulle kunna ha hänt. Men inte detta flyganfall, mest av "politiska skäl", vid denna tidpunkt kan inte Churchill ha en sådan stark position att han skulle våga ett anfall på ett neutralt land. Som First Lord of the Navy kunde han föreslå vad som helst, det vet vi, men nu var han premiärminister. Han kom dessutom till denna position bl a genom labours stöd. Labour skulle inte uppskatta ett anfall på ett neutralt land som leddes av partikamrater, dvs Per Albin och Sverige. Krig är inte bara en militär fråga, det finns också en politisk dimension.

Om vi ändå fortsätter på den inslagna vägen; Vad skulle hända i UK efter denna misslyckade atack. Finns det någon chans att Churchill skulle överleva detta som PM?

Tråden är så välskriven och intressant att jag aktualiserar den på nytt! Med förhoppningen om ytterligare inlägg!

[gunship]

jag har också lite svårt med att det används Swordfish torped plan mot
landmål, om nu Engelsmännen förfogar över flygfält i Norge varför inte skicka
in Hampdens eller Wellingtons? Det skulle nog ge större effekt.

I det verkliga kriget använde engelsmännen bl.a. hangarfartyget Glorius, som efter strid med tyska slagkryssare sjönk med män, flygplan och allt på återvägen från Norge den 8 juni 1940. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Glorious_c ... ft_carrier

Det bevisades tillfullo när fyra japanska hangarfartyg omedelbart sattes i brand av amerikanska störtbombsplan vid Midway i juni 1942, att de med sin stora flygplans- och bränslelast är ytterst sårbara för attacker. För ett av hangarfartygen räckte en välriktad bomb om 450 kilo, för de tre övriga 3-4 stycken. Se http://www.history.navy.mil/photos/even ... midway.htm

Swordfishplan o dyl. är nästan försvarslösa mot jaktplan. Därtill kommer risk för bränslebrist med svårigheterna att hitta tillbaka till hangarfartygen.

Britterna borde ha insett ovanstående och valt ett annat tillvägagångssätt om de måste bomba malmfälten.

Nja, det just britterna var bra på var att skydda sina hangarfartyg. De var praktiskt taget immuna mot till och med ganska tunga bomber.

Vill höra mer av historien!