Om det hade hänt idag

[Stefan Lundgren]

Efter man har studera 1800-tals-händelser och det som inträffade i början av 1900-talet så undrar man hur det hade sett ut idag.

Låt oss ta några exempel och vad tro ni?

Under 1860-talet inträffade giftmorden i Silbodals socken i Värmland och en socken med stor fattigdom under denna tidsperiod. År 1861 installerades Anders Lindbäck som präst i socknen och det var han som utförde giftmorden genom att blanda in arsenik i nattvardsindregienserna. Det var fem personer som dog samt en som klarade sig, denna person som klarade sig fick förgiftningssymtom och han hade aldrig haft problem med magen förut. Det var i samband med detta som man började att misstänka prästen. Han dömdes till döden men Svea hovrätt uppsköt målet och Lindbäck hann begå självmord innan nytt domslut hann verkställas.

IDAG: Lindbäck gjorde det av god gärning enligt han själv, men idag hade han säkert blivit psykiskt undersökt.

I november 1875 inträffade Lagerlundaolyckan som krävde nio människorsliv som antagligen berodde på att en av lokförarna antagligen var färgblind. Hade man vetat om färgseendet idag hade nog denna olycka aldrig inträffat.

I februari 1896 inträffade ett rånöverfall på en posttjänsteman i Östervåla i Uppland, ingen kunde dömas för dådet och det var ett par luffare som var intressanta. Jag antar att ni känner till att det var luffare som drog runt på vägarna under denna tidsperiod. Hade DNA blivit uppfunnit så hade det varit en chans att hitta den skyldige. Det var en person som såg att det var en person som gick ut i samband med det klockslag som mordet med högsta sannolikhet ägde rum.

Fyra år senare inträffade ett dåd som skapade stora rubriker i dåtidens tidningar, nämligen det som inträffade på ångslupen Prins Carl på Mälaren när Johan Filip Nordlund dödade fem personer. Han dömdes till döden, men hade det hänt idag så har han antagligen blivit dömd till livstid eller psykiskt undersökt. Kom ihåg att han kom ifrån ett fungerande hem, hans föräldrar var inte rika direkt, men de var inte heller fattiga. Hans fader sattes sig vid bordet och var då tyst medan hans moder grät öppet, dom förstod direkt att det var sonen p g a att sonen hade någon typ av maktbegär.

Vad tro ni???

Stefan

[Axial]

Jag tycker nog att den kontrafaktiska delen av frågeställningen är lite luddig. Men:

Förutom att man numera ersatt dödsstraff med livstids fängelse som påföljd för mord (generellt sett alltså) så är det väl egentligen inte särskilt mycket som skulle bli annorlunda i de aktuella fallen? DNA-teknik och övrig teknisk bevisning som finns nuförtiden bidrar inte till domsluten på något annat sätt än att själva rättssäkerheten ökar, dvs man dömer rätt person.

Arsenikprästen: Nuförtiden kan det visserligen i vissa fall ses som en förmildrande omständighet om man begår så kallat barmhärtighetsmord, vilket framförallt gäller i de fall en nära anhörig hjälpt någon som är obotligt sjuk att dö. I sådana specifika fall kan rätten döma till ansvar för dråp istället för mord. Men detta kan väl knappast komma att gälla för vår kyrkoherde. Jag är absolut ingen lagfaren person (inte heller lagförd ) så detta blir mina subjektiva spekulationer.
Han hade högst troligt fått undergå rättspsykiatrisk undersökning och beroende på resultatet hade det i min mening blivit antingen vård eller livstids fängelse. Jag tror inte han kommit undan med annan dom eftersom det i mitt tycke finns några försvårande omständigheter:
Han missbrukade sin samhälleliga särställning som präst.
Förutom de som avled, fanns det flera som blev förgiftade men överlevde.
I iallafall ett fall är det konstaterat att det fanns snöd ekonomisk vinning bakom förgiftningen och inte enbart barmhärtighet.
Han erkände självmant (efter överbevisning i form av obduktion) tre mord. Länkar till information om fallet:
http://www.svenskamord.se/index.php?topic=69.msg123
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Lindb%C3%A4ck
http://www.drkurberg.se/farfarminnsmordare.html
(För att kommentera fallet i dåtidens sken så är det högst rimligt att anta att prästen vackert hade fått lägga halsen på huggkubben till sist. Dåtidens tingsrätter utdömde i princip alltid dödsstraff för mord och med tanke på ovan nämnda försvårande omständigheter så har jag svårt att tänka mig att hovrätten hade ändrat domen. Även om prästen hade överklagat en sådan hovrättsdom till kungen så hade utsikterna till benådning varit små. Kung Karl XV, som regerade mellan år 1857 och 1872, var känd för att sällan benåda dödsdömda. Men eftersom prästen tog sitt liv så vet vi ju inte exakt hur det hade gått. Källa: "Döden i skogen" av Göran Lager. Ersatz Förlag, 2006.

Tågolyckan: Dylika olyckor händer ju än idag, om än av andra orsaker än just färgblindhet. Visserligen släpper man nuförtiden inte iväg färgblinda som lokförare men en något så när liknande fall är tågolyckan i Borlänge år 2000.
http://www.sekotidningen.se/2001/nyttv22.htm (scrolla ned till ungefär halvvägs på sidan). Likheten består då närmast i att ingen av förarna uppmärksammade givna signaler, låt vara att "färgblindheten" i det senare fallet orsakades av alkohol. Och i den senare olyckan dog ju ändå ingen. Men det kunde lika gärna gått präktigt på arslet i Borlänge. Precis där tågsetet välte så ligger (de i folkmun benämnda) Dagnyhusen och på andra sidan banvallen ligger själva centrum. Själv har jag den olyckan i gott minne eftersom jag i egenskap av hemvärnsman fick bevaka avspärrningarna i nästan en hel vecka.

Rånöverfallet: Hade man idag fått fast den skyldige så hade det väl varit "going rate" för rån, olaga hot, resande av livsfarligt vapen och vilka övriga rubriceringar man nu kan tänka sig. Jag är mest förvånad över att man då, när det hände, inte halade in de misstänkta luffarna och dömde dem för brottet.

Morden på ångslupen: Ungefär som prästen. Men den här killen hade väl i dagsläget haft rätt stor chans att bli dömd till rättspsykiatrisk vård. Annars livstids fängelse för mord. Han hade näppeligen kommit undan med mindre eftersom han tog flera människor av daga och dessutom skadade ytterligare några. Det som skulle tala för vård istället för fängelse är väl för det första hans uppväxt; även om han aldrig hade annat än gott att säga om sina föräldrar så är det tydligt att han "kom på drift" redan tidigt i livet. Ungefär som dagens "värstingar". För det andra så:

Vid gripandet skall Nordlund ha yttrat fraser som "Detta var min hämnd på mänskligheten" och "Tur för er att jag inte kom med tåget, för då hade många fler dött"

vilket kanske kan antyda att han inte hade alla fåren i hagen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Filip_Nordlund
Å andra sidan kan man kanske dra någon parallell mellan detta fall och fänriken Mattias Flink som sköt 7 människor till döds och sårade ytterligare en i Falun år 1994. Här ansåg rätten att Flink förvisso inte var vid sina sinnens fulla bruk när han begick dådet men att det inte var värre än att han kunde dömas till ansvar för dådet. Jämförelsen haltar visserligen något men även här fanns inslag av personliga problem innan dådet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mattias_Flink

Sammanfattningsvis kan jag på det hela taget inte se att de i tråden givna exemplen skulle ha fått något radikalt annorlunda förlopp än vad de fick då, när de skedde.