Hur hade det gått om sverige gjort slag i saken och givit finland direkt militär hjälp d v s sänt reguljära förband till fronten och till finlands hjälp. De facto gått med i kriget på finlands sida mot sovjetunionen, hörsammat och svarat på de finska förfrågningarna om hjälp i februari 1940.
Det hade inneburit en välbehövlig förstärkning av den finska fronten på land, i luften och till sjöss och hade kunnat stoppa upp den sovjetiska offensiven. Fredsförhandlingarna kunde ha påskyndats och villkoren blivit mer gynnsamma för finland, kanske tillräckligt för att finland inte skulle vilja ha en revanch med sovjet 1941 t o m?!
Finlands sak är vår sak
Det var en tanke som får det sig att knottra sig på armen.
Vet inte ens om slutresultatet hade varit helt lyckat.
Hjälpen kanske inte hade gjort att vinterkriget slutat vid den tiden den gjorde, utan istället utlöst ett tyskt anfall mot sovjet tidigare än det i verkligheten kom.
Hitler var ju hela tiden inställd på att huvudfienden var att söka i öster. I händelse av stora framgångar för finsk-svenska armén, kunde vinterkriget plötsligt ha fortsatt som en del av operation Barbarossa, bara lite tidigarelagd, utan mellanfredsperiod för skandinavisk del.
Hur skulle ett sådant Tyskt anfall påverkat Sverige, eller Finland?
Beror på hur starka den falang av Tyskorienterade officerare om fanns i den finska armén egentlligen varit och hur stor aptiten var på att krossa ryssarna var, och hur stor tyskvänlligheten i Sverige var.
Finska armén var i alla fall splittrad i två delar under kriget. De officerare som hade sina rötter i den gamla tsararmén, t.ex Mannerheim, och de som hade sina rötter i jägar rörelsen under inbördeskriget, och som var mycket Tyskorienterade. Båda enades av önskan om ett självständigt Finland, men var oense om hur långt man var villig att gå i sina närmanden eller sammarbetet med Tyskland.
Hur som helst, intressant tanke, slutet går att skriva på många olika sätt. Kanske det till och med kunde ha slutat med Tysk seger i 2VK Huadå
Vet inte ens om slutresultatet hade varit helt lyckat.
Hjälpen kanske inte hade gjort att vinterkriget slutat vid den tiden den gjorde, utan istället utlöst ett tyskt anfall mot sovjet tidigare än det i verkligheten kom.
Hitler var ju hela tiden inställd på att huvudfienden var att söka i öster. I händelse av stora framgångar för finsk-svenska armén, kunde vinterkriget plötsligt ha fortsatt som en del av operation Barbarossa, bara lite tidigarelagd, utan mellanfredsperiod för skandinavisk del.
Hur skulle ett sådant Tyskt anfall påverkat Sverige, eller Finland?
Beror på hur starka den falang av Tyskorienterade officerare om fanns i den finska armén egentlligen varit och hur stor aptiten var på att krossa ryssarna var, och hur stor tyskvänlligheten i Sverige var.
Finska armén var i alla fall splittrad i två delar under kriget. De officerare som hade sina rötter i den gamla tsararmén, t.ex Mannerheim, och de som hade sina rötter i jägar rörelsen under inbördeskriget, och som var mycket Tyskorienterade. Båda enades av önskan om ett självständigt Finland, men var oense om hur långt man var villig att gå i sina närmanden eller sammarbetet med Tyskland.
Hur som helst, intressant tanke, slutet går att skriva på många olika sätt. Kanske det till och med kunde ha slutat med Tysk seger i 2VK Huadå
Flygvapnet blir inte så mycket starkare - vid den tiden hade Finnarna redan 1/3 av vårt jaktflyg. Visst kan vi sätta in 20-30 dubbeldäckade jaktplan och 50 föråldrade bombplan, men så mycket skillnad tror jag inte vi gör i luften.
Vi kan sätta in 2:a Armékåren och dess två divisioner och understödstrupper, inalles kanske 50 000 man. Mer har vi inte resurser att underhålla och förse med ammunition, vapen o.s.v. Det är två toppade divisioner, men det är fortfarande inte den massiva förstärkning Finnarna behöver vid den här tidpunkten - finnarna behöver dessutom desperat ammunition och vi har inga lager eller någon produktionskapacitet på deras kalibrar.
Vi kan sätta in 2:a Armékåren och dess två divisioner och understödstrupper, inalles kanske 50 000 man. Mer har vi inte resurser att underhålla och förse med ammunition, vapen o.s.v. Det är två toppade divisioner, men det är fortfarande inte den massiva förstärkning Finnarna behöver vid den här tidpunkten - finnarna behöver dessutom desperat ammunition och vi har inga lager eller någon produktionskapacitet på deras kalibrar.
Vi kunde nog bidragit med mer än så, artilleri, pv-resurser, lv-resurser. Även om det "bara" blivit en fördubbling av vapen mot ryssen så hade det ju inneburit en hel del, du såg ju hur bra finnarna klarade sig utan svensk hjälp. Det skulle ju inte handla om att underhålla finnarna med vapen utan de egna styrkorna dessutom så hade engelsmännens och fransmännens bidrag till finland knappast avtagit i detta fall utan tvärtom.von Adler skrev:Flygvapnet blir inte så mycket starkare - vid den tiden hade Finnarna redan 1/3 av vårt jaktflyg. Visst kan vi sätta in 20-30 dubbeldäckade jaktplan och 50 föråldrade bombplan, men så mycket skillnad tror jag inte vi gör i luften.
Vi kan sätta in 2:a Armékåren och dess två divisioner och understödstrupper, inalles kanske 50 000 man. Mer har vi inte resurser att underhålla och förse med ammunition, vapen o.s.v. Det är två toppade divisioner, men det är fortfarande inte den massiva förstärkning Finnarna behöver vid den här tidpunkten - finnarna behöver dessutom desperat ammunition och vi har inga lager eller någon produktionskapacitet på deras kalibrar.
cocteau skrev:Frågan finns ju också om inte Frankrike och England hade försökt sig på att via Narvik ockupera Kiruna och Gällivare om stora delar av Svenska krigsmakten var i Finland.
Varför skulle de ha gjort det när man slogs mot en gemensam fiende? Nu var det ju så att dessa nationer var på finlands sida och om sverige slutit sig dit så hade dom ju knappast ockuperat en "allierads" område!
Edit: stavning
Senast redigerad av 2 steben, redigerad totalt 28 gång.
von Adler skrev:Problemet är att vi inte har så mycket av de resurserna sjlva - vi har edan gett bort eller låtit vår industrikapacitet producera för finnarna mycket av vår AT och LV-kapacitet, stor amängder handeldvapen och ammunition och en hel del av vårt tyngre artilleri.
Du har ju hela svenska försvaret att ta det av, hela norra sveriges försvar i princip, dessutom så sattes industrin på krigsfot vid denna tid och fransmänn och engelsmänn hade nog gärna bidragit med utrustning. Förvisso hade det inneburit en tillfällig försvagning av försvaret, framför allt gällande ammunition men detta hade på sikt kunnat ersättas, så länge viljan funnits där så.
Var inte deras stöd till Finland som dom ville transitera via malmbanan bara ett svepsjäl till att ockupera Kiruna och Gällivare/Malmberget? Trodde det var klarlagt, men jag ska villigt erkänna att jag kan ha missuppfattat detta.steben skrev:Varför skulle de ha gjort det när man slogs mot en gemensam fiende? Nu var det ju så att dessa nationer var på finlands sida och om sverige slutit sig dit så hade dom ju knappast ockuperat en allierads område!
Men om vi tänker oss att de verkligen ville hjälpa Finland med den styrkan så fanns det ju ingen risk att bli anfallen i ryggen för Sverige. Då är ju frågan hur mycket svagare Röda Armen var vid Murmansk och Salla respektive på Näset om man jämför vid tiden av vinterkriget jämfört med dess styrka vid fortsättningskriget.
Så länge sverige var neutralt ja men jag kan inte se dom göra det om sverige gått med i kriget, det hade ju verkligen varit en dolkstöt i ryggen och bäddat för ett svenskt närmande till tyskland.cocteau skrev:Var inte deras stöd till Finland som dom ville transitera via malmbanan bara ett svepsjäl till att ockupera Kiruna och Gällivare/Malmberget? Trodde det var klarlagt, men jag ska villigt erkänna att jag kan ha missuppfattat detta.steben skrev:Varför skulle de ha gjort det när man slogs mot en gemensam fiende? Nu var det ju så att dessa nationer var på finlands sida och om sverige slutit sig dit så hade dom ju knappast ockuperat en allierads område!
Man hade i princip redan tagit av hela svenska försvaret för hjlpen till Finland, Frivilligkåren och 2:a Armékåren.Vid mobiliseringen i april 1940 blottades stora brister, mycket därför att mycket slitits ut och använts för att "toppa" 2:a Armékåren och att mycket skickats till Finland som hjälp eller med Frivilligkåren. Den svenska krigsindustrin kom egentligen inte helt igång förrän 1943 så jag betvivlar att den på en månad kan leverera utrustning för att kunna få något mer än 2:a Armékåren på fältfot.steben skrev:von Adler skrev:Problemet är att vi inte har så mycket av de resurserna sjlva - vi har edan gett bort eller låtit vår industrikapacitet producera för finnarna mycket av vår AT och LV-kapacitet, stor amängder handeldvapen och ammunition och en hel del av vårt tyngre artilleri.
Du har ju hela svenska försvaret att ta det av, hela norra sveriges försvar i princip, dessutom så sattes industrin på krigsfot vid denna tid och fransmänn och engelsmänn hade nog gärna bidragit med utrustning. Förvisso hade det inneburit en tillfällig försvagning av försvaret, framför allt gällande ammunition men detta hade på sikt kunnat ersättas, så länge viljan funnits där så.
Jag tror det behövs misnt 6 månader för att få fram mer förband kapabla till kontinuerlig strid så långt från sina depåer - och till en stor kostnad för försvaret hemmavid. Den armé vi mobiliserade i april 1940 var kapabel til försvar, men knappast kapabel att projicera ett storskaligt motanfall eller kontinuerlig strid långt ifrån sina depåer - 2:a Armékåren är det enda vi hår då som är kapabelt att strida i Finland och inte bara äta och skjutas ned.
Jag håller med dig till viss del, men det är ju knappast så att vi kommit och skyulle bege oss till Moskva direkt, det enda som behövts var att förstärka det finska försvaret och stoppa upp den röda armén. I februari 1940 så var i princip alla trötta på kriget och ryssen hade knappast mäktat med en fjärde andning heller...von Adler skrev:Man hade i princip redan tagit av hela svenska försvaret för hjlpen till Finland, Frivilligkåren och 2:a Armékåren.Vid mobiliseringen i april 1940 blottades stora brister, mycket därför att mycket slitits ut och använts för att "toppa" 2:a Armékåren och att mycket skickats till Finland som hjälp eller med Frivilligkåren. Den svenska krigsindustrin kom egentligen inte helt igång förrän 1943 så jag betvivlar att den på en månad kan leverera utrustning för att kunna få något mer än 2:a Armékåren på fältfot.steben skrev:von Adler skrev:Problemet är att vi inte har så mycket av de resurserna sjlva - vi har edan gett bort eller låtit vår industrikapacitet producera för finnarna mycket av vår AT och LV-kapacitet, stor amängder handeldvapen och ammunition och en hel del av vårt tyngre artilleri.
Du har ju hela svenska försvaret att ta det av, hela norra sveriges försvar i princip, dessutom så sattes industrin på krigsfot vid denna tid och fransmänn och engelsmänn hade nog gärna bidragit med utrustning. Förvisso hade det inneburit en tillfällig försvagning av försvaret, framför allt gällande ammunition men detta hade på sikt kunnat ersättas, så länge viljan funnits där så.
Jag tror det behövs misnt 6 månader för att få fram mer förband kapabla till kontinuerlig strid så långt från sina depåer - och till en stor kostnad för försvaret hemmavid. Den armé vi mobiliserade i april 1940 var kapabel til försvar, men knappast kapabel att projicera ett storskaligt motanfall eller kontinuerlig strid långt ifrån sina depåer - 2:a Armékåren är det enda vi hår då som är kapabelt att strida i Finland och inte bara äta och skjutas ned.
Ett ev. motanfall hade ju låtit vänta på sig tills man i godan ro lyckats kraftsamla trupper och vid det laget hade nog fred redan tecknats skulle jag tro.
Finland fick 84000 gevär, 575 maskingevär, 85 pansarvärnskanoner, 104 luftvärnspjäser, 112 haubitsar och fältkanoner, 25 flygmaskiner, 30000 artilleriprojektiler och 50.000.000 patroner. från Sverige. Inget skräp som britter och fransmän skickar utan riktigt prima vara.
Vilka är de politiska vilkoren för att Sverige också skulle skicka manskap?
Vilka är de politiska vilkoren för att Sverige också skulle skicka manskap?
cats skrev:Finland fick 84000 gevär, 575 maskingevär, 85 pansarvärnskanoner, 104 luftvärnspjäser, 112 haubitsar och fältkanoner, 25 flygmaskiner, 30000 artilleriprojektiler och 50.000.000 patroner. från Sverige. Inget skräp som britter och fransmän skickar utan riktigt prima vara.
Vilka är de politiska vilkoren för att Sverige också skulle skicka manskap?
Gustav V verkar ha haft en roll i det så kanske är något för Psilanders "Tennismatchen".
http://en.wikipedia.org/wiki/Sweden_and_the_Winter_War
