Svensk efterkrigsutveckling - en annan vändning

[Psilander]

Efter andra världskriget och Sveriges trevande allians försök med sina grannar tar Sverige en stark ställning som Neutral Nation mellan maktblocken där man istället för att vända sig innåt, visserligen tar en pro NATO(som på riktigt) ställning men väljer samtidigt att ta ett mer globalt ansvar. Lite samma stormakts drömmar som De Gaulle gav frankrike när man utträdde ur NATO. Den svenska utrikespolitiken tar rollen att snabbt kunna kväsa kriser i sin linda, istället för att de skall bli ett makt spel mellan stormakterna.

Detta får störst konsekvenser för försvaret, som i verkligheten blev en tung klump med extremt fokus på invasions hotet. Insikten om att ett krig kan komma plötsligt och för att primärt skall Sverige snabbt kunna slå till mot en angripare och att en stor mobilsering inte kommer fungera. Fokus hamnar således på flyget och flottan. Armén får träda tillbaka numerärt, men skall istället vägas upp av hög kvalite och snabbinsats tid. Fästningarna inom KA och armén moderniseras, men bemannas av hemvärnet.

Flygets utveckling följer i stort det verkliga mönstret, dock så får numeräreren stå tillbaka litet för ordentliga helikopterresuser. Efter tunnan, blir flygets standard flyg Draken och Lansen (ca 150+150st) sedan succesivt Vggen Ett stort antal HKP 4 "Boeing Sea Knight" köpos in och blir under lång tid FMs standard hkp för trupptransport, FN uppdrag och ubåtsjakt) ) totalt ca 70st + ca 70st HKP 3 "Heuy" dominerar flyget under 70-talet.

Med Sveriges ökade internationella åtaganden kommer flottan att stå som en vinnare, Kryssareskadrarna byggs klart och bra LV robot resuser köps in (Sea Dart/ Standard/ Terrier) och kompletteras med en attack korvett/ fregatt typ för Östersjön. Men främnst logisitk fartyg ordnas så att flottan får global räckvidd ordnas.

Arméns stora mobiliseringsnumerär och materiel komer således drabbas av de två andra vapenslagens utbyggnad, den dryga halv miljonen man, skärs ned till ca 150 000, dock i en högre beredskap. MAterielen moderniseras succesivt och få har nånsin nostaligska tillbakablickar på saker som cykelskytte mm, allt är tidigt mekaniserat och sammövat i de stora garnisons områdena Boden/ Östersund, Stockholm, och Revinge/ Skövde.
Dessutom övas armén tidigt i landstigningföretag, medan KA får rollen som "Commandos" och andra special företag.

Insatserna får också en annan karaktär. Första insatsen är Korea kriget där kryssaren Gotland och jagarna Visby och Sundsvall deltar. Visserligen trevande men startskottet. Det stora eldopet är Kongo där Kryssaren Tre Kronor är den svenska stödjepunkten tillsammans med flygförbandet F22. Svenska fartyg och till viss mån flyg skyddar sedan även neutral sjöfart runt Vietnam, har en medlande roll runt Kuba för lätta stämningen embarhot och för att skydda sjöfarten runt afrika och mellanöstern under flera krig som Yom Kippur, Iran - Irak mfl. De rena klassiska FN missionerna är få, Svenska förband sätts in på allvar, med order på att skjuta för att slydda sina skyddsobejkt och hålla isär krigande miliser, innan det blivit storpolitik av det hela. Dock tryter medlen, men genom att Sverige syns och visar sig proffesionella så växer vi snabbt till stor export och import nation. Socialdemokratins nästan merkantilisitiska syn på Sverige är ganska snart bortblåst, och Sverige får ett mycket mer varierande politiskt landskap, i en kamp mellan konservativa, liberaler och sossar i lika delar.

Sveriges ökade internationella deltagnade under kalla kriget gör att vi även blir effektiva medlare mellan blocken, även om Sovjet trilskas rätt mycket och försöker sätta sverige på plats genom att hävda sin rätt i östersjön genom att låta fartyg coh flyg provocera/ kränka svenskt terriorium. Snart efter Kalla Kriget slut så blir Sverige iniativtagare, genom NATO och EU till sammarbetsorganet PFP som en bilateral samförståndspakt och sammarbetsorgan mellan de forna fienderna. Dock hinner verkligheten ikapp och mot början av 2000-talet så tar Sverige steget in i NATOs stabsarbete ( på liknande sätt som Frankrike)

[tryggve]

Insatserna får också en annan karaktär. Första insatsen är Korea kriget där kryssaren Gotland och jagarna Visby och Sundsvall deltar. Visserligen trevande men startskottet. Det stora eldopet är Kongo där Kryssaren Tre Kronor är den svenska stödjepunkten tillsammans med flygförbandet F22.

Vad skulle nyttan vara av att köra en kryssare av Tre Kronor-klassen utanför kusten under Kongo-krisen?

Svenska fartyg och till viss mån flyg skyddar sedan även neutral sjöfart runt Vietnam, har en medlande roll runt Kuba för lätta stämningen embarhot och för att skydda sjöfarten runt afrika och mellanöstern under flera krig som Yom Kippur, Iran - Irak mfl. De rena klassiska FN missionerna är få, Svenska förband sätts in på allvar, med order på att skjuta för att slydda sina skyddsobejkt och hålla isär krigande miliser, innan det blivit storpolitik av det hela. Dock tryter medlen, men genom att Sverige syns och visar sig proffesionella så växer vi snabbt till stor export och import nation. Socialdemokratins nästan merkantilisitiska syn på Sverige är ganska snart bortblåst, och Sverige får ett mycket mer varierande politiskt landskap, i en kamp mellan konservativa, liberaler och sossar i lika delar.

Fanns det någon neutral sjöfart att skydda under Vietnamkriget?
Nåja, problemet med hela resonemanget är ju att de länder som gör detta antingen är kolonialmakter, eller stormakter med intressen att försvara.

[Psilander]

Det är just det som är grejen, Sverige leker lite neutral stormakt mellan blocken, vi var ju trots allt rätttäta på den tiden och i stället för att plöja ner hela kosingen i ett folkhem så tar vi för oss lite mer utomlands och vidgar våra vyer så vi kan tjäna ännu mer pengar.

Kryssaren utanför Kongo är ett exempel, vi hade rätt stora itressen i tex malambrytning i Liberia under 60/ 70-talet. Har inga bra förslag i huvet just nu, men med en växande handel så har vi ju mer intressen att skydda.

[tryggve]

Det är just det som är grejen, Sverige leker lite neutral stormakt mellan blocken, vi var ju trots allt rätttäta på den tiden och i stället för att plöja ner hela kosingen i ett folkhem så tar vi för oss lite mer utomlands och vidgar våra vyer så vi kan tjäna ännu mer pengar.

Det stora problemet är väl: vad anser USA och Sovjetunionen om detta? Accepterar de att Sverige "leker stormakt", anser de inte sina egna interssen hotade?

[Dûrion Annûndil]

Fokus hamnar således på flyget och flottan.
[...]
Ett stort antal HKP 4 "Boeing Sea Knight" köpos in...
[...]
Med Sveriges ökade internationella åtaganden kommer flottan att stå som en vinnare

Känns som det är detta salta drömmar vävs av?

Svenska förband sätts in på allvar, med order på att skjuta för att slydda sina skyddsobejkt och hålla isär krigande miliser, innan det blivit storpolitik av det hela. Dock tryter medlen, men genom att Sverige syns och visar sig proffesionella så växer vi snabbt till stor export och import nation.

Sveriges ökade internationella deltagnade under kalla kriget gör att vi även blir effektiva medlare mellan blocken, även om Sovjet trilskas rätt mycket och försöker sätta sverige på plats genom att hävda sin rätt i östersjön genom att låta fartyg coh flyg provocera/ kränka svenskt terriorium.

Det här scenariot har jag svårt att se. Ett Sverige som bedriver utrikespolitik på detta sättet skulle snarare ses som en tredje part i en sörja av egenintressen, av eventuella neutrala intressenter. Svensk militär skulle dra på sig ovilja ute i världen genom detta agerande, och Sverige skulle alltså förlora sin egenskap av neutral medlare som vi åtnjöt tack vare våran "fredlighet". Därmed skulle detta militära engagemang kosta enorma summor, och försämra Sveriges handelsställning.

De två blocken skulle även de vara fientligt inställda till ett Sverige som agerar i deras intressesfärer utan att ha uppbackning av den andra sidan - alltså blir Sverige utan allierade, utsatt för eventuella Sovjetiska påtryckningar utan USA som garant i bakgrunden...

Mvh -Dan

[Gutekrigaren]

Att användande av sjöstridskrafter lite varstans i världen skulle leda till ökade statsinkomster saknar ju grund. "När vi vidgar våra vyer" (snygg allitteration) behöver väl det inte ske med hjälp av militären? Vilket ju bevisas av verkligheten...

Och vad menas med "ta för oss lite mer utomlands"? Plundring?

Socialdemokratins nästan merkantilisitiska syn på Sverige är ganska snart bortblåst

Du får gärna förklara vad du menar med det här...

Mvh Petter

[steben]

Att användande av sjöstridskrafter lite varstans i världen skulle leda till ökade statsinkomster saknar ju grund. "När vi vidgar våra vyer" (snygg allitteration) behöver väl det inte ske med hjälp av militären? Vilket ju bevisas av verkligheten...

Och vad menas med "ta för oss lite mer utomlands"? Plundring?

...samt lite våldtäkter kanske, fina koreanskor och läppnegrer från Kongo..

Socialdemokratins nästan merkantilisitiska syn på Sverige är ganska snart bortblåst

Du får gärna förklara vad du menar med det här...

Mvh Petter

Något som jag tycker saknas i detta är ett incitament...varför ?? Vad skulle sverige få ut av detta förutom en anledning att behålla en ytflotta modell stor ?

Ghandi släng dig i väggen här kommer den svenska tigern och skiljer barnen åt i sandlådskriget, den hjälpsamme bättre vetande samariten eller ?

"Globalt ansvar" i efterkrigstidens sverige ? Varför ? Good Will då eller ?

[tryggve]

Ett annat problem är ju baser. Vi har ju inte samma nätverk av baser som stormakterna har, därför blir det väl redan där svårt att bedriva "power projection" politik.
Dessutom har ju Dûrion Annûndil onekeligen en poäng i resonemanget att Sverige i detta fall förmodligen skulle irritera båda supermakterna rätt ordentligt.

Framgångsrik handel får man inte genom att åka runt och köra kanonbåtsdiplomati, i alla fall om man är liett litet land. Då är det bättre att ha bra produkter.

Om vi skulle ha genomfört detta enligt Psilanders förslag så undrar man snarare hur länge det håller innan kombinationen av båda supermakternas irritation och stora kostnader gör att det spricker. Förmodligen 20 år, max.
Skattebetalarna lär bli mer och mer ovilliga att stödja en sådan policy, dessutom...

[a81]

Socialdemokratins nästan merkantilisitiska syn på Sverige är ganska snart bortblåst, och Sverige får ett mycket mer varierande politiskt landskap, i en kamp mellan konservativa, liberaler och sossar i lika delar.

Håller med Gutekrigaren. Jag undrar också hur du menar att socialdemokraterna skulle vara nästan merkantilisitiska. Sverige har alltid (under 1900- och 2000-talet i alla fall) fört en marknadsliberal exportinriktad politik oavsett regering.