Om Palme inte skjutits

[Martin Lundvall]

Visst det verkar rimligt, var bara nyfiken på hur du tänkte.

/Martin

[Bjernevik]

Vem som tagit över efter Palme är svårt att säga, men jag misstänker att det inte hade blivit Göran Persson, utan snarare någon mer interlektuell Palme-lik person.

Det tråkiga svaret, det beror på när Palme hade avgått. Varför tar du upp Göran Persson och hoppar över Ingvar Carlsson? Räknar du med att Palme hade suttit så länge att det hade gjorts ett hopp över Carlsson?

/Martin

Vill minnas att Ingvar Carlsson i en intervju sagt att han räknade med att gå i pension tillsammans med Palme. Så det troligaste är att de båda hade lämnat politiken samtidigt ifall Palme fått leva.

[Knurd]

men sedan hade han nog fått en liten annan post.

Knappast. Fackministrar som varit statsministrar är inget bra, varken för regeringen eller för dem själva. Palme hade varit pensionär.

Mvh Petter

4 år efter att detta inlägg skrev, blev Carl Bildt utrikesminister.

Återuppväcker tråden apropå diskussionen om Anna Lindh.

[Göstring]

men sedan hade han nog fått en liten annan post.

Knappast. Fackministrar som varit statsministrar är inget bra, varken för regeringen eller för dem själva. Palme hade varit pensionär.

Mvh Petter

4 år efter att detta inlägg skrev, blev Carl Bildt utrikesminister.

Återuppväcker tråden apropå diskussionen om Anna Lindh.

Om nu tråden skall glida så finns det flera före detta statsministrar som blivit fackministrar

Rickard Sandler, statsminister 1925–1926, utrikesminister 1932–1936, 1936–1939.
Arvid Lindman, statsminister 1906–1911, krigsminister 1907, utrikesminister 1917, åter statsminister 1928–1930.
Hjalmar Hammarskjöld, statsminister 1914–1917, krigsminister 1917.
(Östen Undén, statsminister 1946, utrikesminister 1945–1962).

[tyskaorden]

Fast Undén var ju en högst tillfällig tillförordnad statsminister (6-11 oktober 1945) efter Per-Albin Hanssons hastiga frånfälle.

[Knurd]

Det som gav Carlsson statsministerposten, var att han råkade vara vice statsminister vid tillfället. Sedan är han en hedersman som undvikit skandaler.

Carlsson räknas som en vänstersosse, vilket inte stämde överens med tidens anda. Kjell-Olof Feldt, den arketypiske högersossen, hade varit en stark kandidat att ta över efter Palme.

[a81]

Det som gav Carlsson statsministerposten, var att han råkade vara vice statsminister vid tillfället. Sedan är han en hedersman som undvikit skandaler.

Carlsson räknas som en vänstersosse, vilket inte stämde överens med tidens anda. Kjell-Olof Feldt, den arketypiske högersossen, hade varit en stark kandidat att ta över efter Palme.

Har aldrig hört att Carlsson skulle vara vänstersosse, snarare i mitten eller till och med lite till höger i partiet. Däremot tror jag att man hade valt någon med mer karisma om en nya partiledare valts på annat sätt. Feldt har jag dock svårt att tro att vänsterflygeln i partiet skulle ha accepterat. Jag har något minne av att det talades om Lars Engqvist (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Engqvist) som efterträdare till Ingvar Carlsson, troligen efter valförlusten 1991, men jag kan minnas fel.

[Donkeyman]

Vid närmare eftertanke och i historiens ljus (jag har ju egna minnen av händelseförloppen under Palmes tid) så har jag börjat fundera på en helt annan sak. Jag undrar nämligen om Palme egentligen var särdeles intresserad av att i längden vara Statsminister och sköta landets affärer. Personligen tror jag att han var mycket mer intresserad av internationella affärer än av daglig politik på hemmaplan.

Sett i ljuset av att VietNamkriget upphörde, Apartheid försvann, Muren föll och Sovjetunionen kollapsade så tror jag att Palme skulle ha haft stora möjligheter att få en eller annan internationell toppost. Vi skall också minnas att det EU som Sverige med tiden gick med i var ett helt annat EU än det som existerade under Palmes levnad.

Kanske Palme skulle ha avgått som partiledare mellan valen 1988 och 1991. I likhet med Calle Bildt skulle han ha erbjudits diverse internationella uppdrag. Något som han antagligen hellre skulle ha sysslat med än att vara statsminister. Och efter ett par väl genomförda internationella uppdrag skulle nog topposter i EU eller FN stått och väntat på honom en bit in på 90-talet. Åtmindstone tror jag att han skulle ha siktat åt det hållet.

[tryggve]

Vid närmare eftertanke och i historiens ljus (jag har ju egna minnen av händelseförloppen under Palmes tid) så har jag börjat fundera på en helt annan sak. Jag undrar nämligen om Palme egentligen var särdeles intresserad av att i längden vara Statsminister och sköta landets affärer. Personligen tror jag att han var mycket mer intresserad av internationella affärer än av daglig politik på hemmaplan.

Sett i ljuset av att VietNamkriget upphörde, Apartheid försvann, Muren föll och Sovjetunionen kollapsade så tror jag att Palme skulle ha haft stora möjligheter att få en eller annan internationell toppost. Vi skall också minnas att det EU som Sverige med tiden gick med i var ett helt annat EU än det som existerade under Palmes levnad.

Kanske Palme skulle ha avgått som partiledare mellan valen 1988 och 1991. I likhet med Calle Bildt skulle han ha erbjudits diverse internationella uppdrag. Något som han antagligen hellre skulle ha sysslat med än att vara statsminister. Och efter ett par väl genomförda internationella uppdrag skulle nog topposter i EU eller FN stått och väntat på honom en bit in på 90-talet. Åtmindstone tror jag att han skulle ha siktat åt det hållet.

Intressant, jag vill minnas att jag i någon Palmedokumentär hört någon av hans kollegor/vänner (minns inte vem) säga att Palme vid något tillfälle ska ha frågat något i stil med "tror du att jag har någon chans att bli FN:s generalsekreterare?".

Så det kan mycket väl vara något som han hade i tankarna efter pensioneringen från svensk politik.

[Knurd]

Göran Persson blev den förste socialdemokratiske partiledare som lämnade statsminister- och partiledarposten som en förlorare. Politiker vill helst slippa bli ihågkomna på det sättet.

Om Palme överlevt februarinatten 1986, hade han nog insett risken att förlora valet 1988. Kanske hade han sett till att avgå med flaggan i topp?