Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Diskussioner kring släktforskning.
Skriv svar
vittorioso
Medlem
Inlägg: 75
Blev medlem: 26 juli 2011, 13:39

Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av vittorioso » 18 november 2012, 17:55

Hej. Då jag nyligen gick igenom Mantalslängder för Erska, Långared , Lagmansered, Hålanda & Östads socknar för åren 1642-1645, har jag funnit ett flertal så kallade nybyggare.

Enl vad man hört ifrån muntliga källor i trakterna skall det ha förekommit så kallat Svedjebruk i skogarna, varav de nybyggare som finnes i mantalslängderna skall enl de muntliga berättelserna vara s.k Svedjefinnar som skall ha inkommit under 1600 talet för att bruka nytt landskap i skogarna.

Min fråga är dock om det finns några bevis för om dessa s.k Nybyggare var ifrån Finland. de flesta har patronymikon såsom Larsson, Eriksson, Hansson, Andersson, Mattsson mfl. Det finns också Präster som nämns som nygbyggare i längderna.

Min fråga är om dessa är enbart Svenskar om eller om det rör sig om invandrade Svedjefinnar.

Mvh Vittorioso

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13480
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av Markus Holst » 18 november 2012, 18:47

Vilka delar av Älvsborg skulle dessa nybyggen legat?

vittorioso
Medlem
Inlägg: 75
Blev medlem: 26 juli 2011, 13:39

Re: Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av vittorioso » 18 november 2012, 19:03

Hålanda & Östads soknar ligger i Risveden i närheten utav Göta älv. Karta över området: http://www.risveden.com/

Långared, Erska & Lagmansereds soknar ligger nordväst om Alingsås. Vid Erska socken ligger idag Gräfsnäs ruin. Grannsocknen till Erska är Lagmansered, Hålanda & Långareds socken.

En annan sak jag glömde påpeka är att grannsocknarna Stora Mellby & Magra socknar också innehaft Nybyggare. Båda dessa områden avgränsas till skogsområdena.

Vet någon något mer om den dessa s.k Svedjefinnar i Älvsborgs län?

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3723
Blev medlem: 14 juni 2005, 16:31
Ort: Uppsala

Re: Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av a81 » 19 november 2012, 20:32

vittorioso skrev:Min fråga är dock om det finns några bevis för om dessa s.k Nybyggare var ifrån Finland. de flesta har patronymikon såsom Larsson, Eriksson, Hansson, Andersson, Mattsson mfl. Det finns också Präster som nämns som nygbyggare i längderna.

Min fråga är om dessa är enbart Svenskar om eller om det rör sig om invandrade Svedjefinnar.
Namnen säger tyvärr inte så mycket, man översatte namn på den här tiden (i alla fall förnamn och patronymikon). Dock tycker jag att namnen låter väldigt svenska. Finnar hette ganska ofta sådant som Mårten, Henrik eller mer ovanliga namn som Klemet (när namnen är översatta till svenska). Finns det några lite udda (om än svenska) namn bland nybyggarna? I så fall är sannolikheten större att de var svedjefinnar, än om det bara är Per, Mats och Johan. Samtidigt tror jag att det hade stått finne snarare än nybyggare om det var finnar.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av Stefan Lundgren » 23 november 2012, 17:37

Jag tycker att det är viktigt att inflika lite grann om vad som hände med olika områden under 1500-talet eftersom de hämmades ganska mycket på de nybyggar-händelser som var under 1600-talet.
Det var ett projekt som pågick under 1970-talet om att försöka reda ut det s k för ödegårdsprojektet under 1500-talet. Nu har jag bara anteckningar och kopior från dessa böcker som skrevs om ämnet, men jag känner till att det var många gårdar som blev öde under 1500-talets andra hälft och i synnerhet i de dåvarande gränstrakterna. Ole Skarins avhandling "Gränsgårdar i centrum" som trycktes i Surte 1979 så var 24 av 56 hushåll öde i Lerum 1572 (inte så långt ifrån Östad/Hålanda socknar). Alltså bara något år efter Nordiska sjuårskriget medan det var 3 ödegårdar 1600 av totalt 58 hemman.
I Östad socken så var det 33 hemman 1571 och detta antal steg sedan lavinartat eftersom det var 74 stycken 1600.
Eva Österbergs skrev två böcker om samma ämne; dels hur det var i Värmland och dels också en avhandling om ödegårdar i Västergötland, fast lite längre in i dåvarande Älvsborgs län. Det var boken "Gränsbygd under krig" som utkom 1971 som behandlade en del småländska och västgötiska socknar.
I Örsås socken var det drygt hälften av alla hemman 1567 öde av någon anledning och året efter var ytterligare fyra gårdar öde, totalt var det 50 hemman i Örsås under 1560-talet. I sockengruppen (enligt Österbergs kategorisering) Ljushult, Hillared, Dannike samt Tvärred endast två av 122 hemman öde 1565 och tre år sedan så var det 80 av 122 gårdar av någon anledning öde.
Janken Myrdal skrev artikeln "1500-talets bebyggelseexpansion som publicerades i tidskriften Scandia 1987 och där skedde det en del nybyggnation i de trakter där det hade varit en del ödegårdar.

Stefan

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av Stefan » 24 januari 2013, 08:54

Intressant statistik, Stefan L.
Det jag funderar över, är att i denna statistik verkar de använda gård och hemman som synonymer.

Medan det i verkligheten skilde oftast. Det var ganska få bondehushåll som var exakt på ett hemman var, även om det var iofs idealet.
Ett hemman var inte nödvändigtvis synonym till bondehushåll. Det var snarare en skatteenhet, med därmed vissa rättigheter knutna till sig. T.ex. rätt till riksdagsval och säte i sockenstämman.
Oftast var en gård på del av ett hemman, kanske ner till 1/32 del... Några enstaka kunde å andra sidan vara två hela hemman. Och då nämner vi inte ens torpen, som låg arbets- och dagsverkeskyldiga under hemman. Men som väl också kan kallas gårdar, om man så önskar.

De minsta bondgårdarna, dessa 1/32 hemman, var säkert inte större än mången torp, men då var man iaf med och hade rättigheter, som t.ex. plats i sockenstämman. Man var trots allt bonde. Medan torparen inte var det.

Torpen då. Ja de hade inga egentliga rättigheter, och mycket tunga dagsverksskyldigheter. Typiskt var kanske 120 dagar mansdagsverken för fullgod rask karl, och 30-40 kvinnodagsverken. Och dagsverken gick först, det var inget man kunde ta när man råkade ha lite ledigt tid. Dessutom ingick lite annat smått och gått att betala in natura. Så här var det långt in i 1800-talet, det vet vi, det finns bevarade avtal.
Här inser vi, att "månskensbonde" är inte alls något nytt. Torparna måste ofta jobbat med sitt på nätterna och helgerna.
Vidare, för att klara av både ock, kan man misstänka att mången torpare hade drängar och pigor de också. Eller på annat sätt lejt medhjälpare. Annars skulle de ju knappast klara sig under skördetid och dylikt, när det var massvis att göra och bråttom - och de måste skicka fullgod mans- + kvinnokraft till bonden.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Nybyggare i Älvsborgs län under 1600 talet.

Inlägg av Stefan Lundgren » 29 januari 2013, 07:09

Jag använde ett projekt som pågick under 1970-talet och början av 1980-talet inom den akademiska världen som källa, Det som man studerade var hur ödeläggelsen påverkade områdena vid dåvarande gränstrakterna (Alvborgs län är ett sådant exempel) under 1500-talets andra hälft och som fick en del nybyggen fr o m sekelskiftet 16/1700-talen. De som skrev dessa böcker (Jan Brunius, Kåthe Bååth och Eva Österberg bl a) använde jordeböcker som källa samt de längder som uppkom i samband med Älvsborgs lösen såväl under 1570- som 1620-talet. Efter orostiderna på 1500-talet så började folk att bygga i de områden där ödeläggelsen var som mest omfattande.

Stefan

Skriv svar