Vilken hustyp?

[a81]

Hittade i Hova häradsrätt FII:27 1841-1843 (bild 143/sid 275 och framåt) bouppteckningen efter hemmansägaren Jan Andersson (1780-1841) på Klockaregården i Bråta, Hova socken, norra Västergötland.

En intressant sak där är att husgeråden är uppdelade på respektive rum i huset:

i Stugan
1. Klocka med foder
1. Dito utan foder
1. Skänkskåp medd draglådor under
1. Sängställe med omhänge
1. Bord med ett slag
1. Soffa
1. Sämre Do
1. Bordskifva(?)
4. Styrstolar
1. gammal stol 1. barnstol
1. Beslaget skrin
1. Litet skrin
1. Spegel
1. Do liten
1. Kjerlhylla
1. Låda

i Köket
1. gammalt Bord
1. Kista

På Vinden
2 Kister
3 Skrin

Är det någon som har några idéer om vilken hustyp det kan vara frågan om? Köket verkar knappast innehålla några möbler alls och borde därför vara litet. I vanliga fall var väl köket det största rummet (i en enkelstuga) eller ett av de två stora rummen (i en parstuga)?

Kan det möjligen vara så att "i stugan" betyder huset utom köket? Eller är det bara ett rum som avses?

Gården var på 1/16 mantal. Det var alltså en liten gård (inte mycket större än ett torp), ungefär jämförbar med den "samtida" gården i Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

[Markus Holst]

Det förefaller att bveskriva en enkelstuga, alltså en liten stuga med dels ett stort rum som benämns stuga. Där fanns den öppna spisen, bakugnen med mera och där framlevdes livet.

Stugan var alltdså ena delen av huset. Stugan hade samma bredd som byggnaden. Den andra delen,på andra sidan skorstenen, var uppdelad i två delar. Dels en farstu och dels det som ibland kallas kök och ibland kallas kammare. det var alltså ett rätt litet utrymme. Köket togs ofta till största delen upp av den stora bakugnen och skorstenen, som man eldade och öppnade fråm stugan. Där fanns även en eldstad så man kunde laga mat där.

Oftast användes köket bara under sommaren. Jag gissar att man eldade och lagade mat där under den delen av året som man tyckte det var för varmt att elda i stugan.

http://www.kulturmiljo-vard.se/index.ph ... &Itemid=38

[a81]

Jo, jag tänker mig också någon typ av enkelstuga, som då på 1840-talet bör ha sett ur ungefär så här: http://www.langasjo.eu/bilder/klasatorpet_350.jpg (fast något mindre, huset på bilden är väl en liten parstuga?).

Problemet är dock att enkelstugor vanligen inte hade ett separat kök, utan en kombinerad stuga/kök (som ofta även fungerade som sovrum för barn och tjänstefolk), en kammare (föräldrarnas sovrum) och en farstu. Hur vanligt var det att man så att säga hade köket i kammaren?

[Markus Holst]

Det ser ut som en enkelstuga på bilden. De hade ett fönster på var sida om ingången; ett i stugan och ett i farstun.

Du har rätt i att stugan även var kök. Det var helt enkelt i stugan man levde. "Köket" kallas ibland kök och ibland kammare. Jag har sett flera enkelstugor, bland annat denna där köket är så litet pga den stora murstocken att man inte kan sova där. Men om murstocken så att säga står i stugan blir ju kammaren/köket störr eoch kan användas även att sova i.

Troligen har man haft olika lösningar i olika delar av landet. Jag vet att det i Äskhult ofta nämns att köket inte användes under vintern. Då knödde man ihop sig i stugan trots att man ju hade framkammare, men denna var ju inte heller eldad.

[a81]

Det verkar ju troligt att det handlar om en enkelstuga med en liten vind och ett kök där kammaren normalt finns. Kan man inte tänka sig ungefär den här enkelstugans planlösning, men med spisen inne i "kammaren" (= köket) i stället för i stugan (det stora rummet)?

http://www.stockholmslansmuseum.se/site ... 30017s.jpg

En sak jag fortfarande tycker är konstig, är att man har två klockor i stugan. Varför skulle man ha det i samma rum? Kan det möjligen vara så att stugan syftar på flera rum?

[Vargas]

Sämre Do. Do liten.

Vad är do för något? Och varför skriver dom den med stor bokstav för?
Efter en snabbtrål på google får jag fram att det antingen skulle vara ett bröstharnesk för träning inom Kendo eller diskrimineringsombudsmannen. Bägge känns lite tvivelaktigt att de skulle ha befunnit sig i en svensk stuga under första hälften av 1800-talet.

[Figaro]

Vad är do för något?

Dito?

[Vargas]

Dito?

Ah.. Så långt tänkte jag tyvärr inte. Det skulle förklara en del. Tack!

[a81]

Dito brukar, och framför allt brukade, förkortas do. I äldre dokument förekommer det generellt sett många förkortningar.

Do sämre är alltså en sämre soffa och do liten är en mindre spegel.

[lampros]

I äldre dokument förekommer det generellt sett många förkortningar.

Sant. Man förkortade även egennamn förr: "Aug. Joh:sson" var en vanlig förkortning för "August Johansson" t ex.

[Markus Holst]

Det verkar ju troligt att det handlar om en enkelstuga med en liten vind och ett kök där kammaren normalt finns. Kan man inte tänka sig ungefär den här enkelstugans planlösning, men med spisen inne i "kammaren" (= köket) i stället för i stugan (det stora rummet)?

http://www.stockholmslansmuseum.se/site ... 30017s.jpg

En sak jag fortfarande tycker är konstig, är att man har två klockor i stugan. Varför skulle man ha det i samma rum? Kan det möjligen vara så att stugan syftar på flera rum?

Det tror jag man kan. I den länk jag skickade med ovan ser man samma styp av planlösning men där benämns köket kammare. Jag skulle tro, fortfarande alltså, att benämning och användande av det lilla rummet varierar mellan landsändarna. För mig känns det naturligt att kalla det kök, men så är jag även västgöte.

Nästa intressanta fråga, som väl fortfarande står obesvarad, är hur köket användes i förhållande till stugan.

[a81]

Jag skulle tro, fortfarande alltså, att benämning och användande av det lilla rummet varierar mellan landsändarna. För mig känns det naturligt att kalla det kök, men så är jag även västgöte.

Nästa intressanta fråga, som väl fortfarande står obesvarad, är hur köket användes i förhållande till stugan.

I och med att köket verkar så sparsamt möblerat, gissar jag att en stor del av köket upptogs av spisen. Stugan bör i så fall ha varit ett slags sov- och vardagsrum. Den här länken beskriver en stuga kanske liknar Jan Anderssons:

http://solakra.blogg.se/category/historia-1.html

...och då framför allt den här ritningen:

http://solakra.blogg.se/images/2009/enk ... 685671.jpg

Det konstiga på ritningen är att köket verkar ha en mindre spis är stugan.

En sak man tänker på när man "rekonstruerar" det här huset, är hur extremt stora skillnader i standard det fanns inom bondeståndet vid den här tiden (mitten av 1800-talet). Medan vissa bönder, exempelvis Jan Andersson, lär ha bott ungefär så här:

http://www.langasjo.eu/bilder/klasatorpet_350.jpg (eller kanske ännu mindre och ålderdomligare, alltså i stil med det här soldattorpet (fast med torvtak): http://solakra.blogg.se/images/2009/sol ... 685687.jpg)

...bodde andra bönder i mangårdsbyggnader på flera hundra kvadratmeter:

http://www.halsingland.com/aktor/bilder ... anders.jpg

[Markus Holst]

Jag skulle gissa att det gamla fotot från Solåkra är ett torp, inte en bondgård. Jag tycker dessutom jag känner igen den bilden, Får leta vidare. Torpen var ofta ryggåsstugor långt in på 1900-talet, även om det såklart förekom en del med innertak och vind av den modell som klasatorpet visar. Ungefär en sådan stuga bor jag i.

[cats]

Jag skulle gissa att det gamla fotot från Solåkra är ett torp, inte en bondgård. Jag tycker dessutom jag känner igen den bilden, Får leta vidare. Torpen var ofta ryggåsstugor långt in på 1900-talet, även om det såklart förekom en del med innertak och vind av den modell som klasatorpet visar. Ungefär en sådan stuga bor jag i.

Fast med två klockor... det tyder på någon som haft en viss status och inkomst. Inte en torpare utan en bonde. Som har det rätt välbeställt dessutom.
Eller jämför jag för mycket med 1600 då t.o.m fristående bord i ett borgarhem många gånger var en nymodighet och för de rika?

[a81]

Jag skulle gissa att det gamla fotot från Solåkra är ett torp, inte en bondgård. Jag tycker dessutom jag känner igen den bilden, Får leta vidare. Torpen var ofta ryggåsstugor långt in på 1900-talet, även om det såklart förekom en del med innertak och vind av den modell som klasatorpet visar. Ungefär en sådan stuga bor jag i.

Fast med två klockor... det tyder på någon som haft en viss status och inkomst. Inte en torpare utan en bonde. Som har det rätt välbeställt dessutom.
Eller jämför jag för mycket med 1600 då t.o.m fristående bord i ett borgarhem många gånger var en nymodighet och för de rika?

1841 var nog inte vägg- eller golvur längre någon statusprodukt. Och kanske var den ena klockan av en typ som blivit omodern? Man kanske kan drar paralleller till våra dagars ackumulering av TV-apparater och annan hemelektronik? Eller så kanske man hade en extra klocka som en investering?

Även om gården var mycket liten (1/16 mantal) och bostaden troligen var enkel och liten, verkar Jan Anderssons ekonomi ha varit förhållandevis god. Förmögenheten (tillgångar minus skulder) var drygt 1 892 riksdaler banco, vilket motsvarar ungefär 200 000 kr i dagens penningvärde. Själva gårdens (fastighetens) värde uppgick till drygt 1 333 riksdaler banco eller cirka 140 000 kr i dag. Klockorna värderades till 3 respektive 4 riksdaler banco, alltså i dag något mer än 300-400 kr styck.

Med tanke på gårdens storlek och att bostaden verkar ha varit liten, kan man kanske tänka sig att det såg ut som husen/miljöerna i länkarna nedan. Det är bilder på ålderdomliga mindre hus i början av 1900-talet:

http://www.hjle.se/webbsidor/bk_bostaden.htm - Flera olika hus och beskrivningar
http://www.hjle.se/images/egenfarg/2torp_person.jpg - Ett av husen som jag kan tänka mig påminner om Jan Anderssons bostad, även om huset på bilden är ett soldattorp. Skillnaden mellan en liten bondgård och ett torp bör väl inte ha varit så stor i mitten av 1800-talet?