Kunskaper i husförhörslängder

[Tomas C]

Försöker fördjupa mig i husförhörslängdernas uppgifter om vilka kunskaper folk hade i katekes, kristendomsförståelse, läsning o.s.v. Det har varit aningen svårt för jag har inte hittat någon bra och samlad beskrivning över vad husförhörslängdernas rubriker och betyg egentligen betyder och står för. Har googlat och läst i en del läroböcker och ordböcker för släktforskare men det är mest bara brottstycken och ytlig kunskap man får. Lite förvånande med tanke på vilken fantastisk källa till kunskap om svunna tiders människor längderna är.
Är det någon som känner till litteratur eller internet-länkar där man kan få veta mer?

Har genom mitt googlande och läsande lyckats lista ut vad de flesta av längdernas rubriker står för och i Luthers lilla katekes förstås hittat Decalogus (buden), Symbolum Apostolicum (trosbekännelsen), Tabula Oeconomica (hustavlan), explicationes (förklaringarna) o.s.v. Men en del vet jag inte vad det är. Vad var exempelvis dicta scripturae sacrae (de heliga skrifterna/bibelspråken) och var återfanns dessa? Skulle man kunna rabbla upp texterna utantill, skulle man kunna läsa dem innantill eller skulle man återge dem med egna ord? Att få gott betyg på Qvaestiones (frågorna), innebar det att man kunde alla uppemot 300 frågor som finns i Luthers utveckling av lilla katekesen. Och vad innebar de olika omdömen som förekommer (skillnaden mellan simplex och explicato t.ex)?

Det är den typen av mer konkret kunskap jag är ute efter. Det lilla jag hunnit lära mig om allt vad 1600-1700-talets barn och vuxna lärde sig och kunde har förändrat min bild av den tidens folk ganska mycket.

[lampros]

Det lilla jag hunnit lära mig om allt vad 1600-1700-talets barn och vuxna lärde sig och kunde har förändrat min bild av den tidens folk ganska mycket.

Samma här.

Den myt man itutades i skolan var: "Före lagen om Allmän folkskola 1842 var svensken illitterat och okunnig. Först på 1800-talet, när Liberalismens Sol steg över landet och folkskolelagen kom, fick folk kunskap för att förstå sin omvärld och tolka intrycken på ett medvetet sätt..."

[Tomas C]

Jo, det är nog ganska okänt bland folk i allmänhet att de flesta svenskarna faktiskt kunde läsa redan 150 år före folkskolan. Och att inte bara katekesen och psalmboken var väl spridda i hemmen utan även ABC-boken!
Sen när det gäller kunskap om sin omvärld är det nog också ganska okänt hur mycket information man fick via allmänna kungörelserna från predikstolen.

[a81]

Människors omvärldskunskaper är en intressant fråga. Generellt sett tror jag att vi i dag överskattar skolans betydelse för människors (ut)bildning. Jag har exempelvis läst en dagbok som en släkting skrev i början av 1900-talet. Han lär inte ha gått mer än tre-fyra år i skolan, men såväl språk som innehåll i dagboken håller en nivå som få människor i dag behärskar, trots mångårig skolgång.

[Stefan Lundgren]

Gösta Lexts böcker kan vara intressanta, dom finns på olika universitetsbibliotek och i viss mån även hos antikvariat/stadsbibliotek.

Här kommer en boklista från Libris efter jag har gjort en sökning.

Eller gå direkt till www.libris.kb.se och sök efter vilka bibliotek(endast bibliotek som tillhör högskolor och universitet).

Stefan

1.
Från arkiv och forskningsfält : studier tillägnade landsarkivarien, fil. dr Gösta Lext 1977 / red. av Per Clemensson och Bengt O. T. Sjögren
1977
Bok
14 bibliotek
2.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946 = [Studies in the keeping of parish registers in Sweden 1600-1946] / av Gösta Lext
1985
Bok
42 bibliotek
3.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 / av Gösta Lext
1979[1968]. - Omtr.
Bok
29 bibliotek
4.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Studier rörande svensk emigration till Nordamerika 1850-1880 : registrering, propaganda, agenter, transporter och resvägar / Gösta Lext
1977
Bok
30 bibliotek
5.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Bok och samhälle i Göteborg 1720-1809 / av Gösta Lext
1950
BokAvhandling
20 bibliotek
6.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 / av Gösta Lext
1968
Bok
27 bibliotek
7.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Svenskt arkivväsen : en översikt / av Gösta Lext
1980
Bok
3 bibliotek
8.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Inventering av enskilda arkiv i Västsverige : preliminär översiktsförteckning / [Gösta Lext]
1962
Bok
1 bibliotek
9.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Våra svenska kyrkoarkiv.
1957
Bok
12 bibliotek
10.
Lext, Gösta, 1912-1988 (författare)
Befolkningsstatistik 1749-1859.
1977
Ingår i: Värmländsk historia i arkivens belysning. - Karlstad. - (Värmland förr och nu, 0349-036X ; 75(1977)). ; S. 84-87
Artikel/kapitel

[Tomas C]

Tack för läslistan! Den bok som på förhand verkar mest lovande är ju "Studier i svensk kyrkobokföring" vilket också visade sig stämma när jag lånade hem den. Särskilt sidorna 193-197 ger bra upplysningar.

Har även själv en del tips att ge.
Det finns några artikelsamlingar av Egil Johansson som kan hjälpa till att ge en bild av vad förhörslängdernas kunskaper innebar.
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script10.pdf
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script38.pdf

Det är också bra att gå direkt till källorna, det vill säga de skrifter där de texter finns som folk förväntades kunna. Den viktigaste är förstås Luthers lilla katekes.
Till den hörde även en förklaring, vilken bytts ut vid olika tidpunkter. Under 1700-talet (fram till 1810) var det Svebilii förklaring från 1689 som gällde (av Olov Svebilius). Luthers lilla katekes med förklaring av Svebilius finns här:
http://books.google.se/books?id=OLoCAAA ... 20&f=false

Luthers lilla katekes finns här i modern, mer lättläst form: http://www.logosmappen.net/bekskrifter/lillakat/

[Stefan Lundgren]

Särskilt Gösta Lexts böcker är sevärda om man vill veta bakgrunden till sådana källor och trots att han var igång för 40-50 år sedan så är hans böcker användbara än idag.

Stefan