Varför endast förnamnet

[Exilnärking]

Halloj,

Jag följer mina gener baklänges och hamnar hos min ff ff ff ff Patrick i Sköllersta, Närke under andra halvan av 1600-talet och början av 1700-talet. Jag vill passa på att tacka prästen för att han gjorde så utförliga, tydliga och läsbara noteringar i sina kyrkböcker (förutom HFL som är en katastrof), men jag har en fråga till honom. Varför refererar han till min ana, endast med förnamnet - Patrik? Alla andra i samtiden står med för- och efternamn. På ett fåtal ställen (ex. MTL 1684 Sköllersta) står efternamnet med (tror det är Ifwarsson) men vanligtvis står det bara Patrick. Gärna med lite större text och inte så "tyskt". Hans barn fick heta Patriksson och Patriksdotter respektive och jag TROR jag har hittat syskon till Patrik där hela efternamnet står med på alla ställen dessa förekommer (ex. Anders Ifwarsson).
Min fråga är alltså; Varför står inte hela namnet med? Prästen bör ju ha vetat vad han hette. Vad kan det finnas för anledningar? Hade Patrik någon särställning, eller var prästen bara tjenis med Patrik?

Man tackar
Staffan

[a81]

Låneord skrev man ofta med "lite mindre tysk stil", det vill säga mera som vi skriver i dag. Kan det möjligen vara så att prästen uppfattat namnet Patrik som ett inlånat ord?

Patrik lär inte ha varit vanligt i Sverige på 1600-talet; tittar man på Historiska muséets namnsökning Nomina (http://www.historiska.se/misc/gemensam/ ... /?s=Patrik) är det äldsta belägget i Sverige från 1622. Namnet blev väl dock inte vanligt förrän på 1900-talet.

Var förresten Patrik bonde eller hade han något annat yrke?

[Exilnärking]

Tack a81 för en extremt snabb retur.

Spännande att man har en tidig Patrik i släkten... Jag ska fortsätta hålla utkik efter HUR namnet är skrivet. En fråga dock; Kan någon heta ett låneord? Och vad menar du med att prästen skulle "uppfatta" det som ett låneord? Om någon säger att han heter Patrik så heter han väl så? Varför skulle prästen lägga nån värdering eller tolkning i om det var ett låneord eller ej? Många frågetecken, våldsamt intressant, men jag blev lite förvirrad där.

Angående Patriks yrke har jag inte hittat några som helst noteringar, men jag läser alla källor med lupp så för eller senare ska hans sysselsättning avslöjas. Ej gissning (för vad den kan vara värd) är att han var bonde rätt och slätt. Hans barn Lars Patriksson (ff ff ff f) har jag också ganska dålig koll på, men barnbarnet Lars Larsson vet jag var bonde i Gällersta. Därefter följer en skinnskräddartradition och det KAN ju finnas en möjlighet att den härstammar ända från Patrik. Men som sagt - jag måste få återkomma.

Tack sålänge.
Staffan

[a81]

Det där med låneord blev nog lite oklart. Det jag menade var att man ibland skrev inlånade ord från latin (och kanske även franska?) med mera latinska bokstäver (dvs som vi skriver i dag), medan man skrev inhemska ord med tysk stil. Men när det gäller namnet Patrik, kan det ju också vara så att prästen skrev namn extra noggrant och att det därför ser mindre "tyskt" ut?

Jag sak jag kom att tänka på, är om Patrik kan ha haft utländsk bakgrund. Är det någon som vet om Patrik var ett vanligt namn bland valloner? Eller kan det vara så att ha har brittiskt ursprung? Var det inte exempelvis en hel del skottar som flyttade till Sverige som officerare på 1600-talet?

Jag ser inte vad det står som efternamn i mantalslängden (ovan). Måste det vara ett patronymikon?

Det är i alla fall ett väldigt intressant ämne, hoppas några fler kan hjälpa till och försöka lösa detta.

[Exilnärking]

Bäste a81

Tack igen. Jag försöker känna om det svallar skotskt blod i ådrorna och en liten ilning känner jag allt. Spännande.

Patronymikon: Bifogade bilder är klipp från 1696, dels från MTL och dels från dopboken där Patrik med h: Ingebor uppträder som dopvittne (Patrik är gift med Ingeborg Ambjörnsdotter sedan 1671 så sannolikt är det "min" Patrik). Han flyttade runt en del inom socknen. I detta fall tycks ha bo i Ossebo(da) i Sköllersta. Man kan ju aldrig vara säker på att det är samma Patrik som dyker upp överallt, men allt handlar ju om sannolikhet och väldigt många pilar pekar på att han faktiskt heter Patrik Ifwarsson. Men jag kan ha fel.

/Staffan

[a81]

Det ser ju verkligen ut att stå Patrik Ivarsson (Patrick Ifwarsson).

Dessutom hittar jag en Patrik Ivarsson född omkring 1645, död 18 april 1733, på http://www.familysearch.org. Det är en rätt otillförlitlig källa, men eftersom det är rätt namn och rätt plats, så kan man nog ändå dra slutsatsen att han hette Patrik Ivarsson och alltså bör ha varit svensk. Det framgår också att han var gift med med Ingeborg Ambjörnsdotter.

Jag kan ställa en fråga på http://www.genealogi.se och se om det är någon som känner till mera om Patrik Ivarsson.

Tittade också i Genline på Sköllersta C:4 1703-1739 (GID: 359.38.12600). Hustrun dog bara ett par veckor före Patrik:

1733
d. 24. Martii hustru Ingeborg Ambiörnsdotter ifrån Osebo, begrafven d. 1. Apr 80[eller står det 90?] åhr gamal.
d 18 Aprilis Patrik Ivarson i Osebo lefwat 89 åhr.

[Exilnärking]

En olöst fråga kvar då; Varför hette han något så ovanligt som Patrik? Om pappan hette Ivar, vilket är tämligen ursvenskt. Jag fortsätter att gräva och konstaterar att ilningen i det skotska blodet förmodligen berodde på skotsk whisky. Får se vad fortsatta grävningar kan ge...

En "tråd" kan vara teorierna/forskningen/slutsatserna enligt http://web.telia.com/~u40107259/timan/index.htm där "ursprungspatrik" kan vara en avliden (kanske skotsk) ana till den Patrik vi avhandlar här.

Tack a81 för alla uppslag så långt.

/Staffan

[a81]

Det skulle ju vara intressant att veta lite mer om hur nya namn började användas på den tiden. Eftersom namngivningen var så bunden, lär det inte ha varit vanligt att man plockade upp nya namn. Det skulle alltså kunna finnas någon äldre Patrik, t ex farfar eller morfar till Patrik Ivarsson. Ivar är å andra sidan ett väldigt svenskt namn, så Patriks far lär väl knappast ha haft utländsk bakgrund.

Sökte på Svenska namn och där står det följande om namnet Patrik:

Mansnamnet Patrik eller Patrick är av skotskt ursprung och kom till Sverige på 1600-talet med invandrande skotska släkter. Namnet kommer av det latinska ordet patricius och betyder "adelsman". Namnet kom in i den svenska almanackan på 1700-talet för att hedra Irlands apostel Patrick Sankt Patrick. Den feminina formen av namnet är Patricia som delar namnsdag med Patrik.Patrik hade en popularitetstopp under 1970- och 1980-talet, men har sedan dess avtagit i popularitet. 31 december 2005 fanns det totalt 40 668 personer i Sverige med namnet Patrik varav 27 991 med det som tilltalsnamn.År 2003 fick 356 pojkar namnet, varav 66 fick det som tilltalsnamn.Namnsdag: 16 april.

Se: http://www.alltforforaldrar.se/svenskan ... 747/patrik.

Kanske finns det en koppling mellan Patrik Ivarsson och Skottland trots allt? Kan exempelvis hans morfar ha varit skotte?

Se också http://aforum.genealogi.se/discus/messa ... 13383.html, där det står en del om Skottland. Där (under "Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-03") tipsar de om en bok: Scots in Sweden av Jonas Berg och Bo Lagercrantz (utgiven av Nordiska museet, Stockholm 1962).

[Göstring]

Att Patrik bara nämns vid förnamn, där andra också ges patronymikon, kan bero på att Patrik var så ovanligt. Det behövdes inte mer för att identifiera honom.

Även andra forskar på din Patrik. Sökning i Disby ger träff på både på Patrik Ivarsson och flera Patriks-söner/-döttrar och Ivars-söner/-döttrar.
Ett tips är att se vilka lokala representanter som undertecknat mantalslängderna. Patrik finns med där, först som sexman och sedan som nämndeman.