Ålder på drängar och pigor

[a81]

Ofta hör man att människor förr i tiden flyttade hemifrån och blev drängar/pigor väldigt tidigt. Många hävdar att man blev dräng/piga redan vid sådär 10 års ålder. Tittar jag på det som finns om mina släktingar i husförhörslängderna, så tycker jag inte det stämmer. Visst flyttade många hemifrån betydligt tidigare än i dag, kanske vid 16-18 års ålder, men inte extremt tidigt.

Är det någon som vet mer om detta? Kan det till och med vara en faktoid?

[Stefan Lundgren]

Jo, det var drängar och pigor som blev det när de var runt tio år gamla, i mitt lilla tidningsarkiv innan 1940 så finns det iallafall ett fall där en tioårig dräng har varit lite för klåfingrig under 1890-talet någon gång. Titta gärna de husförhörsböcker som finns på internet som pdf-format, man kan avgöra vilken ålder det var under varje tidsperiod. De var ungefär från tio år och uppåt, dom som var unga var också föräldrarlösa, har för mig att flickorna började senare än killarna med olika sysslor.

Om jag hade tid nu, så kan jag söka på exempelvis http://www.utforsk.se men det är lite svårt att komma in på den vägen, lättast är att man googla på "Håtuna socken" och sedan in på den där sidan. Ett annat alternativ är hemsidan för Alingsås släktforskarförbund.

Stefan

[G:son]

Ofta hör man att människor förr i tiden flyttade hemifrån och blev drängar/pigor väldigt tidigt. Många hävdar att man blev dräng/piga redan vid sådär 10 års ålder. Tittar jag på det som finns om mina släktingar i husförhörslängderna, så tycker jag inte det stämmer. Visst flyttade många hemifrån betydligt tidigare än i dag, kanske vid 16-18 års ålder, men inte extremt tidigt.

Är det någon som vet mer om detta? Kan det till och med vara en faktoid?

Att inte dina släktingar flyttade hemifrån så tidigt, kan ju bero på att de hade det ekonomiskt så bra, att de kunde försörja sig, eller försörjas, hemma. Blev man piga eller dräng vid 10-års åldern, så hade man nog inget annat val. Föräldrarna hade förmodligen en drös med ännu mindre barn som de måste skaffa mat åt.

/G:son

[Göstring]

Unga kan ha flyttat hemifrån utan att det syns i husförhörslängderna. I kyrkobokföringen registrerades var man formellt var skriven, inte var man faktiskt bodde. För unga som fortfarande var omyndiga, men som börjat arbeta och bodde på arbetsplatsen, kan föräldrahemmet fortfarande ha varit formellt hemvist.

[a81]

Att inte dina släktingar flyttade hemifrån så tidigt, kan ju bero på att de hade det ekonomiskt så bra, att de kunde försörja sig, eller försörjas, hemma. Blev man piga eller dräng vid 10-års åldern, så hade man nog inget annat val. Föräldrarna hade förmodligen en drös med ännu mindre barn som de måste skaffa mat åt.

Det varierar rätt mycket, från relativt välbärgade bönder i Uppland till riktigt fattiga arbetare i södra Dalarna. Att de bodde på ett annat ställe än de var skrivna skulle möjligen kunna vara en förklaring, men samtidigt är jag lite tveksam till detta. Folkbokföringen, i alla fall från mitten av 1800-talet och framåt, var väldigt noggrann och människor verkar alltid ha folkbokförts där de verkligen bodde, även om de bara bodde på platsen tillfälligt (t ex åkte några månader/år till Stockholm och jobbade).

Det förekom säkert att barn blev pigor och drängar redan i 10-årsåldern, men jag undrar om det verkligen var så vanligt.

[G:son]

Det förekom säkert att barn blev pigor och drängar redan i 10-årsåldern, men jag undrar om det verkligen var så vanligt.

Ja, det är vanskligt att säga hur vanligt det var. Jag känner själv en nu levande människa, som började på en bondgård som 13-åring. Detta hände alltså i Finland på 1930-talet. Därför antog jag, att det inte var särskilt ovanligt ännu tidigare.

/G:son

[a81]

Det förekom säkert att barn blev pigor och drängar redan i 10-årsåldern, men jag undrar om det verkligen var så vanligt.

Ja, det är vanskligt att säga hur vanligt det var. Jag känner själv en nu levande människa, som började på en bondgård som 13-åring. Detta hände alltså i Finland på 1930-talet. Därför antog jag, att det inte var särskilt ovanligt ännu tidigare.

/G:son

Frågan är om det blev vanligare att bli piga/dräng väldigt tidigare framåt början av 1900-talet, bland den fattigare delen av befolkningen.

Jag har nu tittat på två familjer i södra Dalarna under andra halvan av 1800-talet. Ett par av barnen har jag ingen information om, men för dem jag vet ser det ut så här:

familj 1 - soldatfamilj
dotter 19 år, son 16 år, son 18 år (min mfmf), dotter 16 år

familj 2 - arbetarfamilj
son 25 år (min mfff), dotter 20 år, son 19 år.

Skulle jag gå igenom några till fattiga familjer, skulle nog resultatet bli ungefär detsamma. I lite mer välbärgade familjer kanske de flyttade något senare.

[Djinghis Khan]

Ja det är väl ungefär den bilden jag fått från min släktforskning. Om barnen blivit pigor eller drängar tidigt har det berott på att de blivit föräldrarlösa tidigt. I Dalarna och Halland tycks f.ö. antalet pigor och drängar varit jämföreslevis litet, eftersom ytterst få bönder i de trakterna var rika nog att kunna anställa tjänstefolk.

[Stefan]

De var ungefär från tio år och uppåt, dom som var unga var också föräldrarlösa,

Det är väl det som är lösningen på gåtan... Djingis Khan tror ju också detta.

Jag har alltid tänkt att 13-14 år var ganska vanligt, dvs i samband med konfirmationen. Då försökte man kanske ta en gård i närheten - och kanske rent formellt vart man fortfarande registrerad i föräldrabostaden. Och i 16 års åldern flyttade man för gott...
Detta skulle kunna täcka alla de fynden som vi har diskuterat hittills.

[a81]

De var ungefär från tio år och uppåt, dom som var unga var också föräldrarlösa,

Det är väl det som är lösningen på gåtan... Djingis Khan tror ju också detta.

Jag har alltid tänkt att 13-14 år var ganska vanligt, dvs i samband med konfirmationen. Då försökte man kanske ta en gård i närheten - och kanske rent formellt vart man fortfarande registrerad i föräldrabostaden. Och i 16 års åldern flyttade man för gott...
Detta skulle kunna täcka alla de fynden som vi har diskuterat hittills.

Skulle kunna tänka mig att de i 13-15-årsåldern hjälpte till hemma på gården/torpet och samtidigt hjälpte grannar med diverse extraarbete. När de sedan flyttat hemifrån i 16-20-årsåldern står de alltid i husförhörslängden med den familj de flyttat till. En av personerna i mitt exempel ovan blev t ex dräng hos en skomakare som av allt att döma var granne med familjen. Ändå står han som bosatt hos skomakaren. Det verkar alltså inte ha varit så att man stod kvar som skriven hos föräldrarna om man jobbade/bodde någonstans i närområdet.

Jag tror också att man kan ha blandat ihop detta man dräng/piga och föräldralösa barn. Det kan nog vara lite liknande som diskussionen här på Skalman och dödsfall i barnsäng. Många brukar ju hävda att många av kvinnor dog i bransäng förr i tiden, men tittar man på uppgifter i släktforskningen, så finns det nästan ingen som dött av det. I det fallet tror jag att man av någon anledningen utgått från att hög barnadödlighet också skulle innebära att många kvinnor dog i barnsäng.

Dessutom kan jag tänka mig att det blev vanligare att bli piga/dräng tidigare i början av 1900-talet, eftersom familjerna blev större. Längre tillbaka i tiden gifte man sig dels lite senare (ofta i 25-30-årsåldern) och dels dog fler barn tidigt. Man kanske fick åtta barn och sex överlevde. Omkring år 1900 gifte sig väl folk lite tidigare och alla barn överlevde ofta. Familjen kanske hade 12 barn, vilket kanske kan ha inneburit att många måste lämna hemmet tidigare.

[Stefan Lundgren]

Nu har jag gått in på Alingsås släktforskarförenings hemsida; jag ville få fram hur gamla vissa pigor och drängar var under en tidsperiod. Några av dem som jag hittade var över 30, sedan var det några som var under 30 också, liksom kring 20 år också.

Stefan

http://www.alingsasslaktforskarforening.se/

Har hittat följande fall:

Långared socken utanför Alingsås

Åren 1871-79(ETT URVAL!!!!)

Jag har bara gått igenom de som var i tjänst inom Arelids rote och dom andra sporadisk, husförhörsboken upptog 229 sidor.

***Arelid, dräng född 1854(kan betraktas som ung)

Deljebo, Arelids rote, dräng född 1849

***Degebo Agerlids rote
Där kan man nog inte påstå att hon är ung, född 1838
Inhysehjon, piga, f 1821

***Humlebo, samma rote
Piga född 1845
Dräng f 1852

***Östads barnhus ägor
Inhysjehjon, piga, f 1822

***Rafvelsbo, Arelids rote
Piga född 1852, få betraktas som ung


-------------------------------------------------------------

***Skogen, Kvarnabo rote
Piga f 1816

NOT: En "torplägenhet bestod en familj av en man m hustru o åtta döttrar födda mellan 1856(trillingar)-71, ett par av dem tjänstgjorde på andra håll i detta socken.

Som sagt vad, det var mycket sidor att gå igenom.

[Olof Trätälja]

I Dalarna och Halland tycks f.ö. antalet pigor och drängar varit jämföreslevis litet, eftersom ytterst få bönder i de trakterna var rika nog att kunna anställa tjänstefolk.

I Dalarna kanske, men Halland? Det var och är fortfarande stora och rika gods där. Inte sällan hade de förr stora statarlängor. Kan det inte, om det är så att du inte hittar benämningarna dräng/piga, vara så att man använder benämningen statare istället?

[Göstring]

Dalarna har så gott som alltid varit ett utvandringslandskap. Det är också något du måste räkna in. De som i andra områden blivit pigor och drängar i närområdet, blev i stället statare/drängar/pigor i Västmanland/Uppland/Södermanland.

[a81]

Kan det inte, om det är så att du inte hittar benämningarna dräng/piga, vara så att man använder benämningen statare istället?

I så fall skulle jag gissa att det står statdräng, som väl var det äldre ordet för statare.

[Djinghis Khan]

I Dalarna kanske, men Halland? Det var och är fortfarande stora och rika gods där. Inte sällan hade de förr stora statarlängor. Kan det inte, om det är så att du inte hittar benämningarna dräng/piga, vara så att man använder benämningen statare istället?

Jag är inte så insatt i statarsystemet i Halland, men jag har för mig att det utvecklas ganska sent där, kring 1800-talets slut/1900-talets början. Innan dess fick godsen arbetskraft från dagsverksskyldiga frälsebönder, torpare och diverse tjänare direkt knutna till godset.
Praktiskt taget alla mina halländska anor var skattbönder och åbor, alltså kronobönder. Fram till 1800-talets andra hälft då man fick bukt med flygsanden var den halländska jordmånen dålig, vilket höll nere ekonomin för bönderna, de flesta fick hanka sig fram på boskapsskötsel och bisysslor som gav små extrainkomster. De hade helt enkelt inte råd att anställa så mycket tjänstefolk. Därför har det varit ovanligt med drängar och pigor bland mina anor därifrån.

Dalarna har så gott som alltid varit ett utvandringslandskap. Det är också något du måste räkna in. De som i andra områden blivit pigor och drängar i närområdet, blev i stället statare/drängar/pigor i Västmanland/Uppland/Södermanland.

Har jag aldrig hört, vilka delar från Dalarna är det du tänker på då?