Svenska efternamn som slutar med "in"

Diskussioner kring släktforskning.
Kronocide
Ny medlem
Inlägg: 5
Blev medlem: 10 oktober 2007, 12:08
Ort: Stockholm

Svenska efternamn som slutar med "in"

Inlägg av Kronocide » 10 oktober 2007, 12:14

Hej!

Jag har sett i några andra trådar att här finns folk som vet en hel del om svenska efternamn. Jag undrar om någon känner till det etymologiska ursprunget till namn som slutar med "in", som Lundin, Sandin, Brundin, etc. Är det en variant på naturnamn och har de tillkommit vid samma period, eller har de en annan historia? Vad kan "in" betyda? Det finns väl namn som låter som naturnamn men slutar med "en" också?

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 10 oktober 2007, 13:34

Jag har frågat om namnet Norén en gång angående om en diskussion förr i tiden, kanske är lämplig att göra det själv. Det är lite kinkig med efternamn, det kan vara någonting som är "dold". Om du vill så kan jag skicka en liten förfrågan om det och publicera svaret på Skalman.

Stefan

Wavy Gravy
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 11 oktober 2007, 17:29

Inlägg av Wavy Gravy » 11 oktober 2007, 17:42

Suffixet är definitivt ett inflytande från franskan. :) Tyvärr kan jag väldigt lite franska. Men namnen skall likna franska. 1700-talet. Innan hade vi lärdomsnamn som slutade på -ius.
Ett exempel som brukar anföras är Linnaeus som blir förfranskat till von Linné. Det är samma utveckling bakom detta namn. Från latin eller svenska namnformer till franska.
Har jag svarat på din fråga?

mvh Jens
Senast redigerad av 1 Wavy Gravy, redigerad totalt 12 gånger.

Kronocide
Ny medlem
Inlägg: 5
Blev medlem: 10 oktober 2007, 12:08
Ort: Stockholm

Inlägg av Kronocide » 11 oktober 2007, 18:52

Stefan Lundgren skrev:Jag har frågat om namnet Norén en gång angående om en diskussion förr i tiden, kanske är lämplig att göra det själv. Det är lite kinkig med efternamn, det kan vara någonting som är "dold".
Tack, Stefan. Jag måste dock erkänna att jag inte begriper ett ord av ovanstående. :-)

Kronocide
Ny medlem
Inlägg: 5
Blev medlem: 10 oktober 2007, 12:08
Ort: Stockholm

Inlägg av Kronocide » 11 oktober 2007, 18:54

Wavy Gravy skrev:Suffixet är definitivt ett inflytande från franskan. :) Tyvärr kan jag väldigt lite franska. Men namnen skall likna franska. 1700-talet. Innan hade vi lärdomsnamn som slutade på -ius.
Ett exempel som brukar anföras är von Linnaeus som blir förfranskat till von Linné. Det är samma utveckling bakom detta namn. Från latin eller svenska namnformer till franska.
Har jag svarat på din fråga?
Om detta gäller "in" (och inte bara "én") har du definitivt gjort det, tack! Det skulle betyda att de är aningen tidigare än "naturdubbelnamnen" alltså, om jag tror rätt i att de tillkommer när patronymika fasas ut i slutet av 1800-talet?

Användarvisningsbild
Blixten
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 2074
Blev medlem: 7 februari 2007, 21:02

Inlägg av Blixten » 11 oktober 2007, 19:42

Exempel på franskt namn som slutar på -in är ju den gamle SAF-bossens: Nicolin. Bodin är ett vanligt franskt efternamn. Kan se lite märkligt ut för en svensk :-)

(-in på franska uttalas -äääng)

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 12 oktober 2007, 14:28

Kronocide

Får jag använda ditt första inlägg med att fråga på namnforskningen på sofi-institutionen.

Du kan också skriva till dem på följande epost.

registrator@sofi.se

Eller välj följande personer.

http://www.sofi.se/servlet/GetDoc?meta_id=1527

Om du vill, vilket jag tror att det kommer att uppskattas även publicera svaret på Skalman.

Stefan

Wavy Gravy
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 11 oktober 2007, 17:29

Inlägg av Wavy Gravy » 12 oktober 2007, 18:30

Bodin är ett vanligt franskt efternamn
Ja. Se:
http://www.sv.wikipedia.org/wiki/Jean_Bodin

Användarvisningsbild
Blixten
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 2074
Blev medlem: 7 februari 2007, 21:02

Inlägg av Blixten » 12 oktober 2007, 19:56

Och visst ser namnet Stendhal ut att höra till en *svensk* författare. Det är nog iofs inget vanligt franskt namn.

Kronocide
Ny medlem
Inlägg: 5
Blev medlem: 10 oktober 2007, 12:08
Ort: Stockholm

Inlägg av Kronocide » 13 oktober 2007, 12:50

Stefan Lundgren skrev:Kronocide

Får jag använda ditt första inlägg med att fråga på namnforskningen på sofi-institutionen.
Givetvis, tack!

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 16 oktober 2007, 12:31

Nu har jag fått svaret och det verkar som att denna slutändelse har bara blivit ändå.
-in i släktnamn som Lundin och Sandin betyder inget speciellt utan är enändelse som infördes på 1700-talet när de latiniserade namnformerna avtypen Benzelius och Hörstadius började kännas föråldrade. Med nya ändelsersom -án, -ell, -én, -ér, -in, -lin fick namnen en fransk klang, något somvar på modet.Namnen med de nya ändelserna föll också in i det inhemska mönstret avtvåstaviga borgerliga släktnamn.

Vänliga hälsningar Christina Allard
En liten influens från franskan som var på modet under detta sekel.

Stefan

Wavy Gravy
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 11 oktober 2007, 17:29

Inlägg av Wavy Gravy » 16 oktober 2007, 18:30

Har inte riktigt med ämnet att göra. Men namn som slutar på -ander, såsom Fontander (nu vet jag inte precis hur gammalt just detta namn är) mm. är väl ung. lika gamla som lärdomsnamn som slutar på -ius. Jag menar att klassiska språk som grekiska och latin var ju på modet att använda i sina släktnamn på 1600-talet, såsom franska var på modet på 1700-talet? -ander lär betyda "flod" på grekiska.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 16 oktober 2007, 18:40

Nä, du tänker på meander, det är efter en flod Maiandros med känd form och känt uttal. -ander efter andros betyder "man", som när Neumann blev Neander (som omsider fick en dal uppkallad efter sig).

Wavy Gravy
Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: 11 oktober 2007, 17:29

Inlägg av Wavy Gravy » 16 oktober 2007, 18:44

Man tackar för korrigeringen. :)

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 22 oktober 2007, 13:36

Tog friheten att fråga om det senaste också.
Hej!Tack för din förfrågan ang. personnamnet Menader, jag antar dock att dumenar Menander. Menander är den latinska formen av det grekiska namnetMenandros som bl.a. bars av en atensk dramatiker under slutet av 300-taletf.Kr. Släktnamnet Menander har i Sverige burits av arbetardiktaren ochtidningsmannen Henrik Menander (1857-1917). Det -ander som ingår därinnehåller aner (genitiv andrós) som betyder man, precis som nämns i någotde inlägg som finns i ditt mail. Det var mycket valigt att använda ändelsenunder 1600-talet när man antog släktnamn och som exempel kan nämnasFalander, Nylander och Selander. Meander är det ord som har anknytning tillfloder och vattendrag, vilket också nämndes i ett inlägg. Med vänlig hälsning Agneta Sundström
Stefan

Skriv svar