Forbönder med Armfelts armé

FBQ · Inlägg av **FBQ** » 5 augusti 2006, 14:30

Jag råkade när jag gick igenom Våla härads domböcker hitta en rad intressanta uppgifter om några Vålabor som dött på fjället med Armfelts armé, och också andra bönder från kringliggande socknar som varit med om att plundra döda kroppar uppe på fjället. Dommarna innehåll intressanta beskrivningar från återtåget. Enligt uppgift i en av dommarna var det 200 Upplandsbönder som var kommenderade som forbönder till Norra armén, är det någon annan som har hittat några uppgifter om dessa bönder?

Torbjörn Aronsson · Inlägg av **Torbjörn Aronsson** » 5 augusti 2006, 14:47

Detta är säkert Anders Hansson vid Jämtlands läns museum intresserad av att veta. Han har ju skrivit "Armfeldts karoliner" och enligt ett TV-program jag såg för inte allt för länge sedan håller han fortfarande på med att söka uppgifter om "tåget".

Torbjörn Aronsson · Inlägg av **Torbjörn Aronsson** » 5 augusti 2006, 15:04

Jag har förresten hittat liknande uppgifter för Offerdals och Rödöns tingslag i Jämtland. Se under "Källmaterial" på:

http://www.karlxii.se

(Man måste bli medlem för att det ska visas).

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 5 augusti 2006, 15:10

Släktforskare som forskar i Olands härad tar gärna hjälp av domböcker, alltså socknar som Stavby, Morkarla, Alunda, Tuna och Ekeby i nordöstra Uppland. Det är bara att gå in på anlöparforumet på http://www.genealogi.se och sedan landskap, Uppland och valda socknar.

Ett typexempel.

Olands dombok 1671: Sal. Erik Erssons arv. i Botmora har skuld på hus och jord till h Malin, sal. Matts Hanssons i Åby och till Maria Ersdotter i Åby och sal. Johan Erssons arvingar ibm, samt Johan Erssons morsyster, h Brita. Johan Ersson skött systern Maria.
Olands dombok 1666: Johan Erssons änka h Karin i Åby säger att mannens systrar h Malin och Maria inte vill sälja sin jord.
Olands dombok 1655?: Johan Ersson i Olsarby låter De Geer få Olsarby och en utjord i Halföresbyn mot ett hemman i Åby.
Olands dombok 1652: Erik Ersson i Botmora ska betala Johan Ersson i Olsarby och Matts Hansson i Åby för 1 öresland i Botmora.

Eftersom domböcker innehåller alla möjliga uppgifter så blir jag inte heller försvånad över om det finns uppgifter om Olandsbönder i Armfelts armé.

Stefan

Torbjörn Aronsson · Inlägg av **Torbjörn Aronsson** » 5 augusti 2006, 15:38

Nej det är knappast någon nyhet att domböcker innehåller denna typ av uppgifter. Men däremot har jag inte sett någonstans i litteraturen att bönder kommenderades upp till Norra Armén i Jämtland från så pass avlägsna delar av landet som Uppland.

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 5 augusti 2006, 15:47

Torbjörn Aronsson skrev:Nej det är knappast någon nyhet att domböcker innehåller denna typ av uppgifter. Men däremot har jag inte sett någonstans i litteraturen att bönder kommenderades upp till Norra Armén i Jämtland från så pass avlägsna delar av landet som Uppland.

Jaså, är Uppland avlägset.
Jag förmodar också att man kan finna någonting i de dödsböcker som finns på nätet också, yrket bruka stå i sådana längder.

Stefan

Torbjörn Aronsson · Inlägg av **Torbjörn Aronsson** » 5 augusti 2006, 16:06

Det är en tes driven av tex Jan Lindegren att transportfrågan för den Norra Armén löstes med hjälp av forbönder. Jag har inte sett att han någonstans uppger att dessa skulle hämtats från någon annanstans ifrån än längs transportsträckan. I början av 1700-talet kunde det ta ganska många dagar att ta sig från Jämtland till Uppland, så räknat i resdagar var det avlägset.

FBQ · Inlägg av **FBQ** » 5 augusti 2006, 16:50

Jag skall testa och lägga in en av domarna, delvis förkortad och moderniserad i stavning, om kanske någon är intresserad:

1719 Hustru Kierstin Jönsdotter i Tängesbo, Våla, klagade huruledes hon förlorat sina tvenne söner på sista Norgeskjutsen, Jöns Olsson 21 år gammal, och Per Olsson om 19 år, av den senare hade hon intet hört, men om Jöns skulle Per Persson, dräng hos Anders Larsson i Ettinga ha kunskap, och även vara i någon skuld. Per Persson sade sig varit i följe med Jöns Olsson, allt från Lövängen till en marknadsplats i Norge på andra sidan fjällen, emellan vilke det varit trenne dagars resa innna de kom till fjällen, hade Jöns varit frisk. Erik Ersson, dräng has Anders Olsson hade varit tillbaka att söka Jöns med Per Olsson i Korbo, som ej var närvarande. Med på skjutsen hade även varit Anders Andersson i Hugle, Lars Andersson i Skobbo, Per Persson i Bjurvalla, Lars Ersosn i Ragnarbo, Olof Olsson i Skobbo och Erik Persson i Stärte.
Anders Andersson hade sett Jöns på andra sidan fjällen, 1/4 väg därest Jöns hållit på att lyfta upp en häst, som legat på marken, och då farit om honom. Lars Olsson i Skogbo hade farit om Jöns mitt på släta fjället, men ej sedan sett honom, då Jöns gått och haft alla sina 4 hästar för sig. Han hade frågat Jöns om han ej kunde rida, men fått svar, det var så kalt, att om han satte sig på hästarna, så foro de omkull. Lars hade rått honom övergiva hästarna och gå ifrån dem, men Jöns sagt sig ej haft samvete därtill
Per Persson sade att hela fjället varit fullt med döda kreatur, så att man kunnat gå torrskodd på dem över hela fjällen. De hade ej kunnat gå ett stenkast förrän de stulpit.
Lars Ersson i Ragnilbo hade mist alla sina hästar och måst gå, och funnit Jöns på fjället om aftonen, då han legat på marken och haft inga hästar, dock sagt tvenne hästar vara förut. Lars hade frågat om han ej orkade gå, men han sagt sig vara maktlös av hungern, hade därför tagit upp honom och begynt gå, men Jöns fallit omkull, ty hade han måst övergiva honom och därigenom så när själv satt livet till, efter han ej hinnit fram till de andra innan middagstiden, dock råkat ut förut Olof Persson i Ginka, som han släpat med stort besvär släpat till elden, som ej varit långt därifrån, dock hade han 2 dagar därefter dött. Han hade ropat kamraterna att hjälpa honom, men ej hörts något, som det blåste så mycket. Olof Olsosn i Skobbo hade ej sett Jöns sedan de gått från samma skjuts. Erik Persson i Stärte hade farit främst, och därför ej sett något.
Erik Ersson i Stärte, en annan Olof Olsson i Skobbo och Anders Andersosn i Ettinga sade sig kommit dagen efter, och funnit Jöns ligga död och nedsnöad, så bara rocken synts, som de känt igen, efter han bytt den hemma med en trossgåsse, Anders Gris, som varit gjord som en pajrock. Hustrun mente dessa tagit något av dess son, efter Erik i Stärte haft dess tobakspipa, som han sade legat ett stycke framför honom, och han upptagit, men sade elliest samteliga sig icke rört vid honom. Per Larsson i Svedänge förklarade sig kommit en dag efter och då sett den döde ligga öppen, och byxorna uppknäpta, som rocken och kroppen bar, utom det skjortan kunde skyla, som han mente vara Jöns Olsson, efter de andra sagt sedan, att han varit död när han råkat dem vid Duveds skans, men ej kunnat igenkänna Jöns, efter han varit översnöad i mun och ansikte.
Erik Ersson sade sig med Anders Andersson i Ettinga och sinstnämnda Olof Olsson i Skobbo, Erik Persson i Bjurvalla, Lars Jönsson i Sätra ha varsitt mynttekn, det de framlade like mycket hade Olof Persson i Tolebo, som vore tillstädes, dessa penningar hade en man från Löfstad och Snesholmen tagit från Jöns vid namn Olof Andersson ibid. Snesholmen, och även behållit för sig ett mynttekn som alla legat i en pung. Modern emottog penningarna.
Per Ersson i Stärte hade sett brodern Per, ett stycke och innan de kommit till släta fjället satt sig att äta. Han hade haft ett stycke barkbröd och litet salt, men Per ett stycke kött, som han doppat i saltet. Per sagt sig då vara frisk, men de likväl alla varit maktlösa, dock de blivit efter, och han ej sett honom mera Per Ersson ej kommit till elden som de andra, utan en Leutnant av Jämtlänningarna tagit honom i sin koja.

FBQ · Inlägg av **FBQ** » 5 augusti 2006, 17:07

Ur Harbo kyrkoräkenskaper 1718, vet ej om alla dessa forbönder reste med Norra armén
:

11/6 Jöns Larssons son Olof betalade 3.16 Daler till kyrkan för att han kommit med hälsan från Norge 29/9 Johan Persson i Guttorp betalade 2.32 Daler till kyrkan för att Gud hjälpt honom väl hem från långskjuten till Norige. 12/10 Erik Månsson i Björken betalade 3.16 Daler till kyrkan för Gud hjälpt honom från Norige. 19/10 Olov Olsson i Sjöholmen betalade 3.16 Daler till kyrkan för Gud hjälpte honom lyckligen från Norige 2/11 Erik Ersson i Berg betalade 3.16 Daler till kyrkan för lycklig hemkomst från Norge 2/11 Per Larsson i Brattberg betalade 3.16 Daler till kyrkan för han kom lyckligen från Norge.9/11 Jöns Abramsson i Qvarsta betalade 3 Daler till kyrkan i testamente efter sonen som dog på långskjutsen (till Norge). 2/11 Anders Persson i Marbäck betalde 3.16 Daler till kyrkan för han lyckligen hemkommit från långskjuts till Norge. 16/11 Erik Hansson i Gåsvreten betalade 3.32 Daler i testamente efter sin son Hans som blev död på långskjutsen till Norge.

ur dödboken:

9/11 begravdes Jöns Abrahamsson i Kvarstas son Erik, född 30/4-1694 och död på långskjutsen i Norige 5/10, 23 år och 5 månader gammal.16/11 begravdes Erik Hansson i Gåsvretens son Hans, född 15/9-1696 i Gåsvreten, och död på långskjutsen som var i Norge 5/10, 22 år och 2 månader gammal..

Där finns också några soldater som betalat pengar för lycklig hemkomst från Norge, men Västmanlands regemente var ju med södra armén.

FBQ · Inlägg av **FBQ** » 5 augusti 2006, 17:09

Jag vet att jag hade fler domar, men jag har lite oordning bland mina papper, och jag har inte hunnit lagt in allt på data än.

Torbjörn Aronsson · Inlägg av **Torbjörn Aronsson** » 5 augusti 2006, 17:50

Intressant, lägg gärna in mer. Det framgår inte klart att de som tydligen varit uppe i de jämtländska/norska fjällen hade så mycket med den Norra Armén att göra, de kan ha varit på en "vanlig" marknadsresa. Men handeln låg nere vid denna tid, så det återstår en del frågetecken. Det kanske framkommer mer information i ett annat ärende.

Moderatorer: jag föreslår att denna tråd flyttas till "Enväldets tid".

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 5 augusti 2006, 18:34

Låg inte denna tråd tidigare på Enväldets tid?

Intressanta dokument som FBQ har publicerat, har också lite källmaterial om detta kom jag på, men måste söka lite grann först.

Stefan

FBQ · Inlägg av **FBQ** » 5 augusti 2006, 19:58

HIttade mera nu, jag hoppas att det någonstans skall framgå att det är forskjuts det gäller, annars var Vålaborna inte på några marknader i Norge vad jag kan finna i något material, så det vore konstigt om de plötsligt började resa dit under brinnande krig: Gävle, Uppsala, Sala och Stockholm, samt markaden vid Älvkarleby, någon gång Västerås; sedan levererade man sin kronotiondesäd i Falun så man passade på att göra affärer där också - men åter till dokumenten, jag har inte hunnit se över det hela än, så syftning och staving är som den är:

Anders Larsson i Hårstad, Norby socken begärde rannsakning om dess svåger Erik Larsson i Kylingeby (?) som förkommit på skjutsen till Jämtland, varom Alexander Antonson i Söder Kärrbäck och Anders Matsson i Issätra, Norby socken med Daniel Andersson i Klinta, Möcklinta socken berättade.
Det befanns drängarna i Nora Lars Larsson i Stalbo, Jöns Olsson i Gäddesjö, Michel Johansson i Skärsjö varit i följe med Erik Larsson. Det varit 200 personer på skjutsen med hästar 800 st. Begivit sig Jakobsmässotiden förledne. De skulle tag foran vid Hjerpe skans, det de ej fått, utan måst begiva sig till Duveds skans 3 1/2 mil norröver, varifrån de sedan gått över in i Norge, med mat ammunition och annat, och följt de sammtliga efter de blivit indelte på, det länsman Erik Erisson i Harbo som uppbådat skjutsarna intygade, och berättade Anderns Larsson sett vidare att dess såger och varit in i Norge, över inemot Trondheim, till Sjördalsälven, fått lov att vända om med de andra igen, och kommit tillbaka över fjällen, och på Svänska sidan varest de sedan --- (avbrott i texten)
Alexander Antonson vänt om efter honom, hittat endast en garnpåse med ett par kvinnfolksskor, tillhörig Erik Larsson, när de kom till Hälsingland uppätit någon mat, som Erik Larsson insatt på uppresan, vilken han sade sig vilja eg igen åt Erik Larssons hustru. Varit 3 dagr på fjället, fjärde dagen Erik Larsson börjat komma efter och bett de andra gå i förväg att göra upp eld. De frågat honom om han var sjuk, svarat nej. Fått en barkkaka och 1/4 ost. De tyska kvinnfolkskorna (alltså med lädersula, ej svenskskor med näversula) hade de hittat i en lada i Norge, de hade kastat de skinnrester som funnit i påsen, som de ej orkat bära den då de varit så svultna. De fått mat med sig från Duveds skan, men ej kunnat köpa något i Norge, som Norrbaggarna ej velat taga mynttekn för halvören en gång. De hade kommit till Jämtland där eld varit. Anders Danielsson som var tremmäing, sökt efter Erik Larsson och funnit hans käpp, dagen efter rest tillbaka ca en fjärdingsväg från Duved, där de fått köpa en kanna, funnit den döda och tagit 16 öresstycken, ett myntekn, en fällkniv och tobak. Erik Larsson hade skurit tennknapparna ur rocken på den döde. De hade med 2 officerare och 2 meniga funnit kroppen, och burit ned den till elden. Tillsammans med dem hade varit JÖns Olsson i Gäddesjö, en dräng om 17 år, Mickhe Jönsson i Skärsjö, 18 år.

Ben · Inlägg av **Ben** » 5 augusti 2006, 21:02

Det skickades spannmål från Stockholm till armén, hästar kom t.o.m. från Västmanland. Det framgår t.ex. av Petris bok "Armfeldts karoliner 1718-1719".

Torbjörn Aronsson · Inlägg av **Torbjörn Aronsson** » 5 augusti 2006, 21:20

Jo visserligen, men det är en annan sak med den transportapparat som byggdes upp från kusten till Duved. Där har i alla fall inte jag tidigare sett uppgifter om att andra än de som bodde i området längs transportvägen deltog.