"Jag har släktforskat och kommit ner till antiken"

[Stefan Karlsson]

Inte alls mitt område, men teoretiskt borde vi ju alla härstamma från samma "ur-par" eller hur det nu gick till när människosläktet kom till? En gång var det ett par, "Adam och Eva" och de förökade sig, och barnen i sin tur förökade sig (inavel?) och födde en ny generation som förökade sig osv osv. Idag, några generationer senare är vi något fler på planeten.

Att släktgrenar dör ut är ju inget ovanligt när den siste individen på en gren inte gett någon avkomma, men att någon helt plötsligt skulle uppstå ur ingenting har väl ännu inte inträffat - till och med provrörsbefruktning innebär ju att det finns en fysisk mamma/pappa i bakgrunden och så i alla andra fall också - eller?

Att det är mer eller mindre svårt att spåra sina förfäder däremot är en helt annan sak, och det kan vara mer eller mindre invecklat, men visst borde vi alla (även om det kan vara på väldigt krokiga vägar) härstamma från samma individ där bort i historien för hur många tusen år sedan som nu människosläktet kom till - eller tänker jag fel?

[frodeh]

Det där stämmer ju inte riktigt frodeh. Jag är en Horneman från Reins Kloster i Rissa, Harald Hårfagres gård en gång i tiden. Jag vet precis hur jag är ättad efter Harald. Vet varje mansled, varje kvinnoled. Kvinnor och män som gifte sig inom en snäv krets av människor. En krets så snäv att matematiken du använder inte alls stämmer. Så i princip har du rätt, men inte när vi kommer upp i maktens toppskikt.

Det kunne vel knapt kalles matematikk, men den stemmer i seg selv, i den forstand at alle har to foreldre. Men bakover i slektsleddene så melder det seg en viss grad av innavl (selv om det teknisk sett ikke er den usunne formen for sådan) - som nettopp dette du nevner - og det at man geografisk er isolert mange steder (påfallende enkelte steder her i Norge). Det var grunnen til at jeg tok forbehold om en del overlapp.

Matematikken var kun for å illustrere hvor fort vi får meget store folkemengder med et teoretisk slektskap til hverandre. Adel er helt klart et spesialtilfelle, og det finnes sikkert mye bedre matematiske modeller for hvordan det i realiteten foreligger.

(endret for skrivefeil)

[varjag]

alla antavlor som man kan hitta på nätet eftersom det tyvärr finns alltför många oseriösa släktforskare

Sedan ''släktforskning'' blev en industri på internätet - blev också allting möjligt.
Beroende på hur mycket man vill betala......

''Den Första Flottan'' som koloniserade Australien, landsatte omkring 1030 ''kolonister'' (767 män, 222 kvinnor, 41 barn) i Botany Bay 1788.
Det finaste numera, är att vara släkt i rakt nedstigande led - till en av dessa deporterade kriminella element......

226 år senare, har Australien en befolkning omkring 24 millioner.....

Men - det är rent förunderligt, hur släktforskningsindustrin har lyckats länka närmare en halv miljon villiga ''betalare'' - till detta
tusental av första kolonister -

There's a sucker born - every day

Varjag

[frodeh]

Varjag, jeg er enig i at en halv million virker som en grov overdrivelse.

Setter man opp et regnearkscenario hvor et par i snitt produserer 3 oppvokste barn som igjen finner en make, så vil man etter 10 generasjoner ha 60 000 etterkommere i direkte nedstigende linje - og overstige en million etter 13 generasjoner. Det er åpenbart en rent teoretisk øvelse men jeg tror ikke man skal så mange generasjoner ut i rekken før denne utviklingen blir mindre sårbar for slike ting som barnløshet etc. og dermed følger en enkel matematisk ligning ganske godt under ellers stabile forhold. Spørsmålet er hva korrekte parametre er.

Setter man 2 oppvokste barn per par i eksempelet over får man litt over 1000 etterkommere i 10. generasjon - og 8000 i 13. generasjon. Millionen vil da ikke overstiges før i 17. generasjon.

Min tolkning av dette er at vi er mye mer i slekt enn vi i allmennhet er klar over.

(Et søk på First fleet og descendants ga meg eksempelet William Tunk - en simpel marinesoldat fra First Fleet som i 8. generasjon produserte over 1300 direkte etterkommere, ca midten av 1900-tallet. Dette gir et gjennomsnittelig tall på 2.45 for reproduktive etterkommere per generasjon. Antar jeg at de ca 200+ kvinnene i den første landingen hadde lignende reproduksjonstall, så er summen av antall etterkommere teoretisk 200 x 1300= 260 000. NB!: jeg gjør ikke anspråk på at dette er noe annet enn en teoretisk størrelse)

edit: rettet 2,3 til 2,45

[cats]

Inte alls mitt område, men teoretiskt borde vi ju alla härstamma från samma "ur-par" eller hur det nu gick till när människosläktet kom till? En gång var det ett par, "Adam och Eva" och de förökade sig, och barnen i sin tur förökade sig (inavel?) och födde en ny generation som förökade sig osv osv. Idag, några generationer senare är vi något fler på planeten.

Som en liten parentes, syskonäktenskap är inte speciellt sällsynt fenomen i historien. Tänker spontant på de egyptiska faraodynastierna där det var viktigt att det gudomliga blodet inte beblandades med vanliga dödligas. Kanske det finns flera exempel?

[Markus Holst]

Inte alls mitt område, men teoretiskt borde vi ju alla härstamma från samma "ur-par" eller hur det nu gick till när människosläktet kom till? En gång var det ett par, "Adam och Eva" och de förökade sig, och barnen i sin tur förökade sig (inavel?) och födde en ny generation som förökade sig osv osv. Idag, några generationer senare är vi något fler på planeten.

Som en liten parentes, syskonäktenskap är inte speciellt sällsynt fenomen i historien. Tänker spontant på de egyptiska faraodynastierna där det var viktigt att det gudomliga blodet inte beblandades med vanliga dödligas. Kanske det finns flera exempel?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mitokondrie-Eva
http://sv.wikipedia.org/wiki/Y-kromosoms-Adam

[Valdemar Sappi]

Varför fascinerar släktforskning så många? Varför finns det så många "suckers" där ute? Inte besvaras då den frågan med matematiska modeller eller genetiskt biologiska funderingar. Antar att vi alla har lite olika svar på den här frågan...

För mig som historieintresserad lärare funderade jag mycket på hur och varför jag lyckades tända mina elever under den tid jag jobbade på mellanstadiet. Själv tändes mitt historieintresse av antropologin en gång i tiden. Läste in tre betyg.
En bokserie tände mina elever mer än något annan. Helmer Linderholms bokserie om den vita indianen. Första boken hette Fredstigens röda, på danska Den hvide indianer (ett bättre namn).
Bokserien har sin utgångpunkt i en dagbok om verkliga händelse. En vit baby adopteras av familjens indianska vänner när föräldrarna dör i någon farsot. Boken börjar med att pojken upptäcker att han är en voapsit, en sådan där som ljuger och äter salt mat. Han har insett att han har vitare armhålor än sina kompisar.
Bokserien går vidare och beskriver suveränt krigen mellan de röda. Beskriver hur striderna startar mellan röda och vita. Beskriver de misslyckade försöken att förslava de röda, osv... Ca tio böcker i serien.
Böckerna är totalt sönderlästa och finns knappast att få tag på längre.

Det var när jag lyckades få mina elever att ana att livet kan vara helt annorlunda. Att de vardagliga svaret, sanningarna, kan vara helt andra som jag fick mina elever intresserade. Ett intresse som inte försvann! Något som öppnade upp verkligheten, inte minst mot den egna tidens fördommar.

Själv så växte jag upp med fantastiska släkthistorier som jag och mina bröder vägrade lyssna på. Det ändrades först då min mor låg för döden. En långsam utdragen död. Då insåg jag att det mesta skulle försvinna om jag inte började lyssna, började ta ställning. Men det var samma sak som fascinerade mig som förut. De verkliga levande människorna, de som det gick att veta en hel del om. Den hvide indianer...

Idag när nutiden inte längre har några drömmar, utom nyfixade kök och häftigare bilar. I en tid när politiker är visionslösa karriärister. En tid då många upplever att undergången ligger runt hörnet. Då vänder sig många mot andra tider. Medeltidsveckan t.ex. för en del. Där någonstans finns drivkraften i släktforskningen för några.
Den superelitistiska tid vi lever i där det mesta verkar handla om att ge de som redan har mer än de kan gör av med, ännu mer. Då är det där med anor, adel viktigt för en del.
Fast det är inte där de flesta finner sin näring när de börjar forska om sin släkt.
Nej, som jag ser det så är det mest Den hvide indianer det handlar om. Fantasin, drömmarna, verklighetsflykten in i en 'behagligare' verklighet än vår egen.

Så snälla, kom inte med matematiska modeller som fattar så lite.
Jag har hitta min nisch där jag får utlopp för min fantasi. Fiktionen, men en fiktion som ligger så nära den verklighet som var så gott som jag förmår förstå den.

Som forskare reagerar jag dessutom starkt på dessa ständigt framtagna matematiska modeller. Det är uppenbart att människor strävar efter att gifta sig till ett bättre liv. Vi ser det på 1300- och 1400-talet i den tiden arrangerade äktenskap. Nära fränder gifter sig samman inom sin maktgruppering gång på gång. Vi kan inte följa det bland fattigt folk, men samma strävan finns där. Detta är något helt dominerande som med eftertryck motsäger alla enkla matematiska modeller.
Eller sagt på ett annat sätt. Matematiska modeller blir lätt en intellektuellt oförstående arrogans mot något som är djupt mänskligt. Visst! There's a sucker born - every day. So what? Suck on!

[frodeh]

Valdemar Sappi, du skriver godt og jeg har stor sympati for og kjenner meg igjen i den formen for historieinteresse du beskriver og grunngir. Jeg er glad også på vegne av de elevene du som medlem av samfunnets kanskje viktigste yrkesstand vekket denne interessen i. Selv er jeg spesielt fascinert av vår 70 000 årige historie siden utvandringen fra Afrika og de ufattelige kjedene med hendelser og ytre påvirkninger som er grunnen til at vi er her i dag - i en tilstand av større eller mindre slektskap med hverandre. Og jeg lar meg fascinere av dette. Jeg vet nok til å forstå det mangelfulle med det du kaller matematiske modeller (men som ikke egentlig fortjener navnet) i overgangen fra befolkning til individ, så jeg lar det bli med det.

[varjag]

Helt OT men....

Fredstigens röda, på danska Den hvide indianer (ett bättre namn).
Bokserien har sin utgångpunkt i en dagbok om verkliga händelse. En vit baby adopteras av familjens indianska vänner när föräldrarna dör i någon farsot. Boken börjar med att pojken upptäcker att han är en voapsit, en sådan där som ljuger och äter salt mat. Han har insett att han har vitare armhålor än sina kompisar.
Bokserien går vidare och beskriver suveränt krigen mellan de röda. Beskriver hur striderna startar mellan röda och vita. Beskriver de misslyckade försöken att förslava de röda, osv... Ca tio böcker i serien.
Böckerna är totalt sönderlästa och finns knappast att få tag på längre

Läste en ''indianbok'' på 40-talet med titeln ''Tan-ta-ka'' på just det temat. Ngn koppling?

mvh, Varjag

[Valdemar Sappi]

Det jag minns är att bokserien bygger på en prästs dagbok från nya Sverige. Kan vara samma källa som den som gett Helmer Linderholm hans idé...

[varjag]

Det jag minns är att bokserien bygger på en prästs dagbok från nya Sverige. Kan vara samma källa som den som gett Helmer Linderholm hans idé...

Tack Valdemar Sappi.

Efter åratal av fruktlös googling - hittade jag plötsligt idag - BOKEN!

Hubert V. Coryell.jpg (29.06 KiB) Visad 2751 gånger

http://berntja.bloggo.nu/285-Tan-Ta-Ka/

Sorry om utvikningen från ämnet, men blev intresserad av de köttbitar på benen som du serverade

Varjag

[Jens Yde]

Min fabror har lyckats forska ned vår släkt till Karl den store, han baserar detta antagande
på att våra anfäder i västergötland hade ärvt ned gamle Charlemagnes vapensköld. Enligt min fabror var vi också en hårsmån nära att vara släkt med det danska kungahuset, men gubben som gifte sig med den danska konungaättlingen till fru och fick inga barn med henne och gifte om sig. Själv är jag dock väldigt skeptiskt på att vår släkt kan vara så associerad med två av släktforskningens "Heliga Graaler".

Det kan måske blive ret let at ”bevise”, at man nedstammer fra Karl Den Store/Charlemagne. Det ”halve af Danmark” nedstammer fra både Gorm den Gamle og Karl den Store, såfremt en – temmelig ukendt munk i Viborg - Thøger Jensen Løvenbalk - virkelig var adelig og i direkte mandslinje nedstammede fra kong Christoffer II. Thøger Jensen var aktiv i dagene omkring reformationen og ca. 1531 blandt de første munke, der giftede sig, med en nonne, Anna Pedersdatter. Kan man finde hans dna kunne det sammenlignes med kong Christoffer II’s.

En enorm mængde danskere (og en del svenskere og nordmænd), som kaffefarmeren og forfatterinden Karen Blixen, kan i givet fald føre stamtræet tilbage til 500-tallet. For eksempel således:

Charles Martel, 688-741
Pepin the Short, 714-768
Emperor Charlemagne (Charles the Great), b. 2 Apr 742, d. 28. Jan 814, buried in Aachen.
Louis I (The Pious), Holy Roman Emperor, b. Aug 778, Casseneuil, Lot-et-Garonne, France, d. 840.
Lothaire I, Holy Roman Emperor and King of Italy, b. 795, d. 855, Prüm.
Louis II, Frankish Emperor, b. 823, d. 12 Aug 855, near Brescia, Lombardy
Ermengarde/Irmingard, Princess of Italy and the Holy Roman Empire, b. 852, d. 16 Dec 896
Louis (the Blind), Emperor, b. 883, d. 5 Jun 928
Charles Constantine, Count of Vienne, b. abt 900, d. Jan 962
Richard de Vienne, Prince of Provence, d. aft Jan 962
Frédéburge de Vienne , b. Abt 950 in Vienne, France, d. Abt 1012
Guigues d'Albon (de Vion), count, b. Abt 970 in Albon, Rhone Alpes, France, d. 1009.
Guigues I (or Guido/Wigo) d'Albon, ca 1000- 22 avril 1070, Cluny
Guigues II d'Albon, Pinguis (the fat), ca 1025-1079.
Guigues III le Vieux, count of Albon, between 1050 and 1060–1133
Mahaut of Albon, Countess Consort of Savoy, 1112–1148
Mafalda of Savoy, Queen of Portugal, (Mahaut or Matilda) 1125–1158
Sancho I, King of Portugal, 11 November 1154 – 26 March 1212, both Coimbra
Berengaria of Portugal, Portuguese infanta, later Queen consort of Denmark. Ca. 1194 – 27 March 1221
Christoffer I, Konge af Danmark, 1219, i Roskilde – 1259, i Ribe
Erik "Klipping", Konge of Danmark, 1249 – 1286, myrdet nær Viborg
Christoffer II, Konge af Danmark, 1276 – 1332, begravet i Sorø Klosterkirke
Erik Christoffersen Løvenbalk, b. ca 1300, Aunsbjerg, Viborg , d. 1338
Niels Eriksen Løvenbalk, b. 1339, d. efter 1377, måske efter 1396
Jens Nielsen Løvenbalk, ridder, landsdommer, rigsråd, ca. 1352-1438, begravet Gråbrødre, Viborg
Mogens Jensen Løvenbalk, - 1441
Laurids Mogensen Løvenbalk til Tjele, herremand på Mors, -1500.
?Jens Lauridsen til Tjele?, -1507
Thøger Jensen (Løvenbalk?), munk i Viborg, præst, gift med nonne, ca. 1500-1538, begravet i Gråbrødre, Viborg. Et barn.
Peder Thøgersen, født i Viborg, biskop i Ribe. 1532-1595, begravet i Viborg. Otte børn.
Else Pedersdatter, b. 1559, d. 1591, Budolfi, Aalborg. Gift med biskop i Aalborg.
Thøger Jacobsen Holm, præst, Skyum-Hørdum i det senere Thisted Amt, ca. 1578-1630.
Karen Thøgersdatter Holm, b. i Skyum ca. 1610, d. 1672, Vestervig.
Knud Nielsen Schytte, præst, provst, b. i Vestervig 1643, d. i Søndbjerg, 1705.
Karen Knudsdatter Schytte, b. 1674, Søndbjerg, d. 1756, Søndbjerg, Thyholm.
Thomas Christensen Hee, sognepræst, f. 1701, d. 1760 Borup Sogn, Randers Amt
Karen Thomasdatter Hee, f. 1733 Borup, Randers Amt, d. 1800 Nykøbing Mors, Thisted Amt
Thomas Friderich Westenholz, birkedommer, f. 1779, Sejerslev, Mors, d. 1830 Vilsted, Ålborg Amt.
Regnar Westenholz, grosserer, finansminister, f. 1815 Skagen, d. 1866 Tyrsting, Skanderborg Amt,
Ingeborg Westenholz, 1856 , Tyrsting, Skanderborg, d. 1939 Hørsholm, Frederiksborg Amt
Karen Blixen, forfatter, 1885, Hørsholm, 1962, Hørsholm, Frederiksborg Amt.

[larsbelu]

Släktforskning kan bli forskning

Släktforskningen i Sverige är en fantastiskt givande hobby med den nya tekniken men lider av ett antal viktiga problem med bl.a. bristande källhänvisningar och antavlor från sagornas värld. Jag har skrivit ett mycket genomgripande förslag som syftar till att förbättra kvaliteten i vår bransch.
https://dl.dropboxusercontent.com/u/310 ... g%20v2.pdf

/Lars