BRUK

Diskussioner kring släktforskning.
Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 11668
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

BRUK

Inlägg av Stefan Lundgren » 30 dec 2004 15:31

Från nationalarkivet(ETT STYCKE BRUKSHISTORIA)

BRUNSBERGS BRUK Brunsbergs bruk, eller som det vanligen kallades, De Brunsbergske Werken, omfattade under sin storhetstid förutom Brunsberg även Rinnefors, Nolby, Moriansfors, Reinholdsfors och Åmått. Verkens grundläggare var Christopher Geijer, som den 22/12 1684 erhöll privilegium på att vid Brunsberg få anlägga två nya hammarbyggnader och den första hammarsmedjan togs i bruk år 1686 och den andra år 1691. Fem år därefter tillkom det första manufakturverket. Dessförinnan hade Geijer även erhållit privilegium på en hammare vid Rinnefors. Tillverkningen var 400 skeppund vid vardera av brunsbergshamrarna och 950 skeppund vid Rinnefors. År 1724 begärdes att få nedlägga den övre hammaren vid Brunsberg och få flytta tillverkningen till Nolby vid Skålsjöns utlopp. Nolby kom dock ej till stånd förrän år 1740. Ägaren till bruket var då Jonas Arvicander, som hade gift sig med änkan efter Geijer, som dog år 1712. År 1761 anlades Reinholdsfors för smidesrättigheter, som överflyttats från Bofors. Nolby blev ej gammalt som järnbruk. År 1782 ödelades nämligen bruket genom en stor naturkatastrof. Vattenståndet i Skålsjön hade på grund av rikligt regn stigit så högt att man för att sänka vattnet grävde ett tillfälligt avlopp ett stycke från bruket. Grusvallen gav emellertid efter och allt vattnet i sjön borrade sig väg därigenom så att sjön i det närmaste torrlades.. Smidesrättigheterna flyttades nu till Moriansfors. År 1803 inköpte dåvarande ägaren till de Brunbergske Werken Niclas Holterman vattenfallet i Åmått, cirka en mil norr om Brunsberg och anhöll att få från Moriansfors få överflytta en hammare dit, vilket även beviljades år 1809. Det dröjde inte länge förrän svårigheter uppsrod att hävda sig i konkurrensen med andra företag med bättre kommunikationsmöjligheter. Rinnefors var det bruk som låg sämst till. Detta bruk blev det första, som nedlades, redan år 1868. Under 1870-talet följde så Åmått, Reinholdsfors samt Brunsberg. Sist nedlades driften vid Moriansfors år 1882. Det var emellertid endast spiksmedjan, som nedlades där, gjuteriet och järnsvarven voro kvar och dessa gingo ända in på 1940-talet. År 1863 inköpte Borgviks AB de Brunsbergske Werken. Brunsbergs arkivalier ha tidigare förvarats i Brunsberg men äro nu överflyttade till arkivet i Borgviksbruk, där de sommaren år 1956 ordnats och förtecknats av fil. mag. Lars Nilsson, Landarkivet, Göteborg. Förutom i efterföljande förteckning upptagna handlingar finnas i Billeruds AB:s arkiv i Säffle en större samling lösa handlingar rörande de Brunsbergske Werken, huvudsakligen bestående av köpebrev, privilegiebrev samt rättegångshandlingar. Arkivet levererades till Värmlandsarkiv år 1972. Sedan dess har dock inkommit flera mindre leveranser från Billerud och STORA. Vissa av dessa leveranser har lagts in i F-serien men en "sump" har inte varit möjlig att placera in i arkivet utan att fullständigt bryta den ursprungliga ordningen. "Sumpen" har därför lagts in i en serie Ö kallad "Arkivsumpen". Ordningen i arkivet är inte den bästa men vi har valt att t. v. låta det ligga som det ligger till dess vi är säkra på att inte nya leveranser inkommer.
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... A48154C0A4}

Övre Dömle bruk anlades någon gång mellan 1628 och 1639, antagligen av borgmästare Kolthoff i Karlstad. Nedre Dömle bruk anlades 1639 av Jöns Gudmundsson. 1884 nedlades bruksrörelsen och efterträddes närmast av såg- verksrörelse. Arkivet överlämnades 1954 till landsarkivet som deposi- tion av godsägare Bertil Runestam, Deje. Leveransen (nr 64/1954) innehöll förutom Dömle bruks handlingar även tre volymer tillhörande Frykeruds Hästförsäkrings- förenings arkiv, vilket bildar Privatarkiv A 214, samt sex volymer ur Ljusnedals bruks arkiv, vilka med gods- ägare Runestams medgivande (ID 1245/1954) överlämnats till länsarkivet i Östersund, där övriga delar av detta arkiv förvaras. Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... D2668608A3}

Falsterbo bruks arkiv Falsterbo bruk i Hjorteds socken tillkom 1670, då Västerviksborgarna Didrik och Hans Bauman samt Johan och Daniel de Rees erhöll privilegium för en masugn och två hamrar. De båda sistnämnda utträdde snart ur bolaget. Bruket förblev sedan länge i den Baumanska släktens ägo. Under brukspatron Hans Bauman, senare adlad Liljenstolpe hade bruket en uppryckningstid under 1700-talets senare hälft. Ett stycke in på 1800-talet blev Robert Montgomery, genom giftemål med en dotter till Hans Liljenstolpe, ägare till bruket. Från 1842 ägdes bruket av tre generationer Tillberg, Jonas, Herman och Knut, tills det på 1930-talet såldes till staten. Förutom järnhanteringen drev bruket bränneri, mjölkvarnar och sågar. Av brukets arkiv mottog landsarkivet 1964 två räkenskapsböcker från Stockholms stadsarkiv (lev. 21/64). Brukets övriga handlingar framkom vid boutredningen efter Knut Tillberg 1967 och överlämnades till landsarkivet 1968 (lev. 81/68). I leveransen ingick också Hjorteds kvarnförenings, Hjorteds mejeriförenings samt Hjorteds kontrollförenings arkiv. Samtliga dessa är upp- hörda arkiv och har anknytning till familjen Tillbergs verksamhet. Vid statens förvärv av bruket medföljde en del gårdshandlingar. Dessa ingår i Jägmästarens i Tjust revir arkiv och har levererats till landsarkivet (lev. 3/38, 8/40). Se förteckning över nämnda arkiv. 18. 12. 1968 Lars Nilsson.
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... D0B73E7A8B}

KARLHOLMS BRUKS ARKIV Karlholms bruks arkiv levererades till Landsarkivet i slutet av 1995, lev.nr. 162/95. Leveransen innehöll två arkiv: Karlholms bruk ULA/12185 och Karlholms AB ULA/12378. Arkiven var en gåva från Västlands Hembygdsförening. Karlholmsbruk ligger i Västlands socken i Uppland, vid Tämnaråns mynning i Bottenhavet, ungefär 4 mil sydost om Gävle. Arkiven ordnades och förtecknades hösten 1997 av Erik Lindblad som en del av ett Sesam-projekt för bruksarkiv. De båda arkiven har ordnats efter olika principer; det äldre bruksmaterialet har i huvudsak ordnats kronologiskt i volymnummerordning, medan de yngre handlingarna från Karlholms AB ordnades efter det allmänna arkivschemat. Stora delar av materialet hade på grund av omfattande vattenskador blivit utsatta för mögelangrepp. Dessa handlingar har nu, efter att först blivit ordentligt torra, sanerats med borste i dragskåp. Totalt var ca 180 volymer i behov av sanering. I samband med leveransen fick dock en del yngre handlingar från Karlholms AB slängas, då de konstaterades vara alltför vattenskadade för att kunna räddas. Till arkiven hör även ett antal kartor och ritningar vilka redovisas i separata förteckningar. KARLHOLMS BRUK ULA/12185 Arkivbeskrivning Arkivet består av 35 hyllmeter handlingar mellan åren 1691 och 1938. Sanering har utförts på ca 140 volymer. Handlingarna har ordnats kronologiskt i nummerordning i två serier; Bruksböcker, serie A 1, och Övriga handlingar, serie B 1. I serie A 1 ingår de vanliga bruksböckerna såsom avräkningsböcker, kassaböcker, olika journaler, dagsverksböcker m.m. I serie B 1 ingår åtkomsthandlingar, verifikationer, korrespondens m.m. Vid förtecknandet har hänsyn tagits till förekommande årsvis fortlöpande gemensam paginering för räkenskapsböckerna. Bokföringsmetoderna har dock varierat genom åren. I innehållsförteckningen finns ett register över de olika typer av handlingar som ingår i serien Bruks- böcker. Vidare redovisas en förteckning över ett antal handlingar från Karlholms bruk som förvaras på annan plats, framför allt i Korsnäs AB:s centralarkiv i Lövstabruk. Historik Karlholms bruk var verksamt mellan åren 1728-1931 och tillhörde den krets av järnbruk som försågs med malm från Dannemorafälten. Det anlades av Lövsta bruks ägare Charles De Geer, som gav namn åt bruket. Efter rysshärjningarna 1719 hade Lövsta bruk förstörts och skogarna runt Lövsta utarmats. De Geer förvärvade säterigårdarna Finnerånger och Holmsånger med tillhörande skogsinnehav, mark samt vattenrättigheter vid Tämnaråns mynning i Lövstabukten, vilket var ett gynnsamt läge för ett järnbruk. Efter en årslång process med grannbrukens ägare fick De Geer privilegium beviljat av Bergskollegium och arbetet med det nya bruksbygget påbörjades vintern 1927-28. 1728 uppfördes en masugn som var överflyttad från Lövsta bruk och våren 1730 kunde masugnen tas i drift. År 1735 kompletterades anläggningen med en stångjärns- hammare, ditflyttad från Hillebola bruk. Stångjärns- smidet (vallonsmidet) kom igång 1736 men nedlades redan 1748, då det överfördes till Lövsta bruk. Istället uppfördes en anläggning för plåtsmide och s.k. knippsmide. Denna ödelades dock av "vådaeld" redan nästföljande år, varefter endast plåtverket återuppbyggdes. Plåtsmidet bedrevs fram till 1808, då stångjärnssmidet återupptogs med en ny hammare, överflyttad från Lövsta bruk. Masugnsdriften bedrevs fram till 1834 då masugnen revs och ersattes med tackjärn från Utansjö bruks masugn i Ångermanland. År 1880 ägde en genomgripande förändring rum då vallonsmidet ersattes med lancashiresmide. En ny smedja med väsentligt utökad och moderniserad maskin- utrustning togs då i bruk. Samtidigt kompletterades vattenkraften med en ångmaskin, vars panna eldades med gaser från de nya lancashirehärdarna. Denna smedja är bevarad än idag och går att beskåda i ursprungligt skick. Produktionen vid bruket steg och i slutet av 1800-talet överträffades brukets tillverkningssiffror i Uppland endast av Söderfors och Österby. Omkring år 1910 utökades verksamheten vid bruket med en relativt omfattande träindustri, varvid ett nytt stort sågverk byggdes med hyvleri- och ribbkolningsanläggningar, brädgård och hamn för skutor och pråmar. Järnbruksdriften i Karlholm var i släkten De Geers ägo fram till 1917 då det skildes från fideikommiss- egendomen och såldes till Gimo-Österby Bruks AB. Från mitten av 1920-talet arrenderades bruket av Fagersta Bruks AB. Smedjan drevs fram till den 23 september 1931, då den sista stångjärnsskenan framsmiddes. Sågverket levde vidare till 1936. År 1937 köptes brukets mark av Karlholms AB, som till en början var ägt av Kooperativa Förbundet och Korsnäs Sågverks AB gemensamt. Här anlades nu fabriksanläggningar för tillverkning av träfiberprodukter. 1943 blev KF ensam ägare till Karlholms AB.
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... 02440207BB}

ÅRNÄS BRUKS ARKIV Årnäs glasbruk privilegierades den 28 september 1802 och driften upptogs den 30 maj 1804. De äldsta bevarade handlingarna i bruksarkivet går tillbaka till år 1853. Arkivalierna från 1800-talets förra del har förstörts, sannolikt under åren omkring 1930. Glasbruket anlades på ägorna till Årnäs säteri och var ända fram till nedläggningen vid utgången av år 1960 integrerat med egendomen och dess jord- och skogsbruk. De organisatoriska förändringar som verksamheten varit underkastad sedan mitten av 1800-talet återspeglas i arkivbildningen. På nyåret 1865 ombildades rörelsen till ett familjebolag, Årnäs Bruks Bolag, från vars endast tvååriga verksamhetstid, förutom räkenskaper, även åtskilliga lånehandlingar, förlagskontrakt och konkurshandlingar bevarats. Sedan brukets störste förlagsgivare, AB D. Carnegie & Co, på utmätningsauktion den 26 juni 1868 inropat Årnäs egendom och glasbruk, ingick dessa som en självständig enhet i det år 1865 konstituerade Carnegiebolaget. Från och med denna tid, slutet av 1860-talet, finns alla för belysande av de olika verksamhetsgrenarnas utveckling väsentliga serierna bevarade i arkivet. För Årnäs del ordnades nämligen en separat bokföring. Egendomen och glasbruket lades under samma förvaltning. I samband med en delning av Carnegiebolaget 1907 övertogs bland annat Årnäs glasbruk av fastighetsbolaget D. Carnegie & Co, som förvaltade Årnäs och vissa andra fastigheter m.m. Årnäs bruk och egendom ombildades till ett aktiebolag, vars bolagsordning antogs den 4 december 1908. Efter förvärv av Årnäs säteri med underlydande hemman och glasbruk skulle bolaget "fortsätta glasbruksdriften samt idka jordbruk, fiske m.m." Redan 1919 upplöstes Årnäs aktiebolag av skattetekniska skäl och bruket och egendomen sammanslogs nu med Carnegiebolaget från och med den 1 augusti nämnda år. Sedan glasbruksdriften vid Årnäs upphört med utgången av år 1960 har undertecknad på uppdrag av Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co:s styrelse under våren och hösten 1969 ordnat, gallrat och förtecknat handlingarna i bruksarkivet. Arkivaliebeståndet uppgår efter gallringen till c:a 50 hyllmeter. Malmö i januari 1970. Torbjörn Fogelberg Leverans 46/91. Litteratur: Fogelberg, Torbjörn. Årnäs Bruk 1802-1960. Ett bidrag till Vänernregionens ekonomiska historia. Uppsala 1967. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB. 195 s.
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... 02440207BB}

GLAVA GLASBRUK Glava Glasbruk bildades år 1857 av bröderna Anders och Petter Olsson, båda godsägare på Bågeholm i Dalsland. Tillsammans med förvaltare J. Kjellman på Bromö glasbruk, borgmästare Jönsson i Åmål samt herrar Th. Olsson i Hvittlanda och M. Siger på Segmon i Värmland startade de två bröderna ett solidariskt bolag för att driva glastillverkning. Sammanlagda startkapitalet uppgick till 144 000:- kronor. Halvardsnäs skogsegendom om 1 700 tunnland inköptes. Byggnadsarbetena leddes av förvaltare Kjellman. Bränsletillgången var riklig och kvarts fanns i trakten. I augusti 1859 börjades blåsningen vid en 8-degels glasugn och med inalles 42 arbetare. Ugnen var vedeldad och deglarna öppna. 1872 brann hyttan. Nu uppfördes en gaseldad glasugn av Siemens konstruktion med täckta deglar. 1880 installerades ännu en glasugn av samma typ, men för 8 deglar. En ny gaseldad sträckugn anskaffades också. Tillverkningen uppgick vid denna tid till ca 14 000 à 16 000 lådor fönsterglas (var låda om 120 kvfot) årligen. Sedan en tredje glasugn uppförts 1884 uppgick tillverkningskapaciteten till 20 000 lådor. Sedan Kjellman avgått 1867 sköttes bruket till 1874 av J.A. Ekström; åren 1875 - 1877 var Gustaf Lewerentz, sedemera under en lång följd av år Sandå glasbruks disponent, chef vid Glava. 1878 - 1918 var Emil Larsson disponent vid Glava glasbruk. Hans 40-åriga chefstid torde innebära ett rekord inom svensk glasindustri. 1873 hade bruket ombildats till aktiebolag. Bland huvuddelägarna märktes på 1870-talet brukspatronerna B.A. Geijer på Agnhammar samt Justus Myhrman i Stockholm. Omkring 1880 inträdde landshövding Sparre i Vänersborg som intressent. Disponent Larsson förvärvade med tiden en betydande del av aktiestocken. I slutet av 1880-talet anlades en smalspårig järnväg mellan bruket och dess lastageplats vid Bergsviken. 1897 moderniserades hela bruket genom uppförande av en stor smällvanna. En sådan hade 5 år tidigare uppförts vid Sandö glasbruk 4,5 mil nordväst om Härnösand. Genom 1897 års ombyggnad ökades produktionskapaciteten till 55 000 lådor årligen. Tillverkningen bestod till största delen av klart fönsterglas men dessutom framställdes en del mattslipat, refflat och på annat sätt ornerat glas. Då den alltmer besvärande inhemska konkurrensen framtvang ett intimare samarbete mellan de svenska fönsterglasbruken bildades år 1902 Aktiebolaget Svenska Fönsterglasbruken vari samtliga mera betydande svenska fönsterglasbruk med Glava och Sandö i spetsen ingick. Sedan Sandö glasbruk gått i konkurs i februari 1909 släcktes vannan där, och produktionen inskränktes från ca 45 000 till ca 20 000 lådor årligen. Från denna tid vara Glava det enda svenska storföretaget inom sin bransch. Vid en eldsvåda 1911 nedbrann sträckhyttan, skärkammaren och packhammaren. Nybyggnaderna uppfördes i tegel och med fullt modern utrustning. 1912 tillverkades 59 500 lådor fönsterglas vid Glava. Världskrigskonjunkturen medförde mycket goda vinster på tillverkningen. 1918 såldes aktiemajoriteten till AB Svenska Fönsterglasbruken, som till följd av efterkrigsåren stora förluster rekonstruerades år 1922 och fick namnet Fönsterglasbrukens Aktiebolag. Mot 1920-talets slut infördes maskindrift efter det belgiska Fourcaultsystemet vid Glava. Tillverkningskapaciteten steg därigenom till ca 120 000 lådor enkeltjockt glas per år. 1930 sålde Fönsterglasbrukens AB Glava, som nu åter kom att heta Glava Glasbruks AB. 1918 - 1933 var Th. Weinberg brukets disponent. Större delen av glasbrukets jord och skogsegendomar överläts 1922 på dotterbolaget AB Glava Skogar, som till 1935 ckså ägde sågverket. Detta senare återfördes 1935 till glasbruket. Driften vid Glava glasbruk nedlades 1939. År 1940 inköptes Glava Glasbruk och dess dotterbolag AB Glava Skogar av Billeruds AB. Genom fusion år 1957 upplöstes Glava Glasbruks AB och uppgick i AB Glava Skogar. Arkivalierna vid Glava glasbruk ha förvarats dels i glasbrukets kontor och dels i en särskild arkivbyggnad. Sommaren 1956 överflyttades samtliga arkivalier till Billeruds arkivdepå vid Glava glasbruk där de samma sommar ordnades och förtecknades av fil. mag. Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg.
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... E6B61B4A93}

Användarvisningsbild
Moxica
Medlem
Inlägg: 868
Blev medlem: 12 nov 2003 22:21
Ort: Sverige

Inlägg av Moxica » 01 jan 2005 15:01

Jag bor vid ett gammalt styckebruk

"I mer än 400 år har Åkers Sweden AB (f d Åkers International AB) haft sin verksamhet i idylliska Åkers Styckebruk. Under ett par århundraden var gjutjärnskanoner den stora produkten men redan 1806 tillverkades den första valsen. Produktprogrammet omfattar idag valsar för valsning av t ex järnvägsräls, fartygsplåt, karosseriplåt för bilar och armeringsjärn för byggindustrin.
Mer än 85% av produktionen går på export. Omsättningen uppgår till 450 miljoner kronor.

Vi är den största privata arbetsgivaren i Strängnäs kommun. Hos oss arbetar 350 personer i en modern fabrik, där säkerhet såväl som arbetsmiljö står i fokus. Vi är kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2000 och miljöcertifierade enligt ISO 14001:1996.

Åkers Sweden AB ingår i ÅKERS-Gruppen, världens ledande valstillverkare, med produktionsbolag i Sverige, Belgien, Frankrike och USA, säljbolag i Sverige, Belgien, England, Tyskland, USA och Brasilien samt representanter i fler än 50 länder. "
Saxat från deras hemsida

http://akers.akersrolls.com/finfo.php

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 jul 2004 15:03
Ort: Helsingfors

BRUK

Inlägg av Ralf Palmgren » 01 jan 2005 17:12

Brattfors bruk

Billingsfors bruk

Bäckefors bruk

Degerfors bruk

Degernäs bruk

Frösviksdals bruk

Haddebo bruk

Hedenskog bruk

Hofors bruk

Laxå bruk

Ölsboda bruk

Dessa bruk har funnits eller finns fortfarande i Sverige. Känner någon till deras brukshistoria?

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 11668
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 02 jan 2005 23:33

Jag känner till att dessa bruk har funnits, men de ovanstående bruken är delvis tagna från den historiska informativa texten hos dessa bruksarkiv. Men visst finns det uppgifter hos de bruk som du nämnde också, Palmgren.

Stefan

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 11668
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 06 jan 2005 18:26

Palmgren

Jag försökte nu hittar lite grann om de bruk som du nämnde.

Laxå
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... 02440207BB}

Brattfors
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/ar ... 02440207BB}

Titta gärna igenom följande träfflista
http://www.nad.ra.se/Arkis2/NADpages/se ... archtype=1

Eller slå på bruk på http://www.nad.ra.se

LYCKA TILL

Stefan

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 jul 2004 15:03
Ort: Helsingfors

BRUK

Inlägg av Ralf Palmgren » 06 jan 2005 23:41

Lundgren

Speciellt länken till Den Nationella Arkivdatabasen (NAD) kommer mycket länge att vara av enormt stor nytta. Tusen tack för den!!! :D

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 11668
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 08 jan 2005 20:08

Palmgren

Kom ihåg att det inte alltid står en historik över bruket eller arkivet, så du får hänvisas till det landsarkiv eller riksarkiv som materialet finns tillgänglig.

Stefan