Varför slutade man bygga vägar efter Roms fall?

[Gen. Jack Ripper]

Det finns mycket romersk teknik som försvann med Västroms fall som inte återkom förrens i modern tid; kloaker, vattentillförsel, betong osv.
Något som också tog slut med romarna var vägbyggen.

Detta har jag mindre förståelse för. En väg är ju inte särskilt svår att bygga, och även om de romerska vägarna var svårslaget bra så borde inte konceptet ha försvunnit.
Jag tänker på vår nordiska historia där det var närmare mellan Stockholm och Helsingfors än mellan Stockholm och Örebro då den vägen gick på kostigar medan man kunde segla till Helsingfors.
Men varför var det så? Varför fanns ingen vilja att bygga ordentliga vägar mellan 453 och 18/1900-talen?

(Givetvis förenklar jag men skriver detta på lunchrasten och jag tror man förstår själva poängen)

[Markus Holst]

Jag är amatör på området och kan bara gissa, men det kan jag ju tillåta mig.

Kanske kan vi se det ur ett företagsekonomiskt perspektiv: Med Roms fall fanns inte längre någon kraftfull beställare som såg en vinst med vägarna.

Om jag förstått saken rätt var Roms vägar främst byggda för trupptransport. Utan centralmakt fanns inte längre varken behov eller ekonomi för den typen av trupptransport varför ingen beställare fick igen kostnaderna för vägarna.

Samma sak är det nog i Sverige: Ingen tillräckligt stark finansiär såg någon lönsamhet i en väg, varför det inte heller byggdes några.

Våra moderna vägar kan man väl främst se som ett behov som handeln har skapat. I tider när det knappt handlades och knappt transporterades varor fanns inte ekonomiska incitament för vägar. När man under modern tid började förstå fördelar med handel så började man ju också att bygga vägar.

[StefanZ]

Bra fråga. ETT svar kan vara, att för lokalbefolkningen hade vägar inget större betydelse. Tvärtom, risk för våldgästning eller främmande härar var större. De som hade stor användning av vägar var centralmakten, och inte minst, deras truppgenommarscher. Samt handelsmännen.
Men i Sverige hade inte städerna och handelsmännen någon stor makt. Och fria handelsmän från utlandet hade ännu mindre makt... De kunde betala tull för rätten att utnyttja en bra väg. Men de som hade makten att ta tull tog ofta ut tull ändå, vare sig det fanns bra väg eller inte.

En kontrollfråga vore kanske, hur såg det ut ute i Europa? Säg i Holland òch Italien, där städerna låg tätt och var mäktiga nog att själva bekosta bro- och vägbyggen om så vore.

[mrsund]

Allmänt så koncentreras transporter till Sjö,Flod och havstransporter, även städer och industrier växer upp kring dessa naturliga transportleder.
En väg som skall hålla är kräver kunskap, finansiering och arbetskraft, det är fortfarande idag inget litet projekt utan det är i stort sett bara nationalstater ibland flera länder i samverkan som bygger längre vägar.
Vägarna i Romarriket förenklade landtransporter för handel, vilket i sig genererar pengar till centralmakten även militärt var de viktiga, kanske inte främst för trupperna utan för det som kommer efter, belägringsvapen och underhåll.

Vägar byggdes innan och efter Romarriket, men avtog naturligt allt eftersom Roms förfall tilltog.
När romarriket upplöses saknas en centralmakt som har kapital och något att vinna på bygga längre vägar under lång tid i Europa, dessutom var de romerska vägarna så bra att de användes i hundratals år efteråt.