http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-ble ... n-bilstad/Los Angeles var i början av seklet en kollektivtrafikens pionjärstad. Under fem årtionden, från slutet av 1800-talet till runt 1930, hade man ett för sin tid otroligt välutbyggt spårvagnsnät med 1 600 kilometer räls. Det var privatägt av “Pacific Electric”, som körde röda vagnar, och ”Los Angeles Railway”, som körde gula.
När man pratar med äldre angelinos verkar det knappt finnas någon hejd på hur otroligt fantastisk Los Angeles kollektivtrafik var. Deras redan blanka ögon fylls med tårar när de tänker tillbaka. ”Allt gick så snabbt och enkelt”, säger en. ”Man kunde åka vart som helst”, säger en annan. ”Det var bara att hoppa på i Glendale så var man i Downtown på en kvart”, säger en tredje.
Nu, 2014, krävs flera byten och en timme med busstrafiken som erbjuds för att göra samma resa. I ljuset av det blir en kvart på en och samma spårvagn nästan overklig.
[...]
Om få vet att metron existerar i LA nu, 2014, så är det än färre som känner till systemet som fanns på 1930-talet. Men de som vet, de säger att det finns en mullrande ondskefull kraft som ligger bakom försvinnandet av spårvagnarna. För efter andra världskriget var allting plötsligt ersatt av bussar. Historien om hur det hela gick till sprids via hörsägen från familj till familj, över asfalten, längs med motorvägarna under timmar i bilköer.
Spårvagnsnätet i LA, ja på flera platser i USA, började monteras ner runt 1930. På 50-talet hade i princip varenda spårvagn i Kalifornien ställts på hög i väntan på att skrotas.
Pamela Blackwell, professor och amerikansk gigant inom transportvetenskap, kopplar ihop det här med Världsutställningen i New York 1939. NY var, precis som nu, det coolaste av coolt ”och LA hade mindervärdeskomplex”, säger hon. En stor del av utställningen var det som kallades Futurama, en framtidsvision som visade USA om 20 år – alltså 1959. ”Och hur såg den ut om inte precis som Los Angeles ser ut nu? En enda lång mardröm av utspridda förorter och motorvägar.”
[...]
Och nu släpper hon bomben. För vem låg bakom utställningen? Jo, General Motors Corporation, biltillverkaren GM – samma företag vars samarbetspartners och underleverantörer under årtionden ägnat sig åt att köpa upp spårvagnsföretag i USA
[...]
Hon är inte ensam om att berätta den här historien. Tv-prorgrammet ”CBS 60 minutes” har gjort det, tidningar som The Nation och Harpers Magazine har gjort det. Politiker som Robert och Edward Kennedy har gjort det och inte minst Hollywood har gjort det. Historien går under namnet ”The great american streetcar conspiracy”, ”den stora amerikanska spårvagnskonspirationen”, och utgör en dramaturgiskt slipad story med tydlig antagonist (bilindustrin) och protagonist (kollektivtrafiken).
[...]
Spårvagnstrafiken hade börjat tappa passagerare redan innan den började köpas upp. 1930-talet är också tiden för den stora depressionen och bussarna ersatte helt enkelt spårvagnarna för att det var billigare, enligt Span. Den amerikanska staten får också en del kritik av många forskare för att de under och efter depressionen subventionerade väg- och motorvägsbyggen utan att hjälpa kollektivtrafiken ett dugg. Indirekt kan därför staten lika gärna ha legat i maskopi med bilindustrin ...
Så vad är egentligen fakta i det här? I april 1947 åtalades nio företag och sju privatpersoner i södra Kaliforniens federala domstol för ”försök att forma ett trafikmonopol” samt för ”försök att få monopol på försäljning av bussar och kollektivtrafiksrelaterade produkter”. Fallet växte och togs till slut till USA:s högsta domstol som fällde Firestone Tire, Standard Oil of California, Philips Petroleum, Mack Trucks och GM på den andra punkten. Oljeindustrin, däckföretagen och bilföretagen dömdes till böter men inte mycket mer än så. ”LA hade redan förälskat sig i bilen” som en av åklagarna i fallet, Bradford Snell, uttryckte det.
Det råder inga som helst tvivel om att en organisation ägd av GM, National City Lines, faktiskt köpte upp flertalet spårvagnssystem i USA under första halvan av 1900-talet. Det står också helt klart att de uppköpta systemen efter några år hade lagts ner och ersatts av bussar. Det går inte att fastställa att det här var en medveten, ondskefull, plan. Inte heller att det inte var det.
/Marcus
