Traktor
Traktor
Har köpt mitt livs första traktor - en Ferguson TE A-20 -49, d v s en Grålle, med Ålö- lastare. Har ganska nyligen flyttat till en gård på landet, ja iaf nästan iaf, lite för mycket avstyckat till villor i området. Då har man en undran: var alla svenska traktorer krigsplacerade eller bara vissa, vilket jag antar, och hur gjordes urvalet?
Re: Traktor
Spontant så var det nog inte alla men många.
Vet att bl.a. civila snöskotrar, volvo 145/245, släpvagnar var krigsplacerade.
Vet att bl.a. civila snöskotrar, volvo 145/245, släpvagnar var krigsplacerade.
Re: Traktor
Kan tänka mig att Volvo BM var med, eftersom försvarsmakten själva hade sådana.Dalmas skrev:Då har man en undran: var alla svenska traktorer krigsplacerade eller bara vissa, vilket jag antar, och hur gjordes urvalet?
PS: min Yamaha 350 var krigsplacerad, ej offroad-hoj mer åt landsvägs-stuket.
__________________________________
MVH
MVH
Re: Traktor
Vad jag fick höra i "lumpen" så var de traktorer vi övade med mycket sämre än de som var krigsplacerade. Det var en PTP kompanichef som gått igen vilka traktorer han hade. Det var bla moderna fyrhjulsdrivna hjultraktorer. Enligt honom fick bönderna bidrag för att behålla sina gamla traktorer när de köpte nytt. På så sätt skulle de kunna fortsätta med lantbruket vid en mobilisering. Men som sagt, det här är bara andrahandsuppgifter från 24 år tillbaka, förhoppningsvis finns någon som jobbat på en mobmyndighet som har mer fakta.
Re: Traktor
Låter inte helt orimligt. På den tiden fanns det en krigsplanläggning värt namnet.Der Löwe skrev:Vad jag fick höra i "lumpen" så var de traktorer vi övade med mycket sämre än de som var krigsplacerade. Det var en PTP kompanichef som gått igen vilka traktorer han hade. Det var bla moderna fyrhjulsdrivna hjultraktorer. Enligt honom fick bönderna bidrag för att behålla sina gamla traktorer när de köpte nytt. På så sätt skulle de kunna fortsätta med lantbruket vid en mobilisering. Men som sagt, det här är bara andrahandsuppgifter från 24 år tillbaka, förhoppningsvis finns någon som jobbat på en mobmyndighet som har mer fakta.
Re: Traktor
Kollade lite själv. Och tydligen var det den organisation som krigsplacerat hästar som fick uppgiften att börja krigsplacera traktorer.
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Traktor
Organisationen hette Uttagningsnämnden, fd hästuttagningsnämnden. Underlag kom från Länsstyrelsens bilregister. Detta gjorde att endast registererade fordon krigsplacerades. Det fanns en stor reserv av icke registrerade fordon hos bil- & traktorhandlare. Det var en kommunal nämnd med ledamöter valda av kommunfullmäktige.
Fordonsägaren fick en krigsplaceringsorder för fordonet. Vid mob skulle detta lämnas till en avlämningsplats (A-plats). Dessa var numererade länsvis, söder om Stockholm t ex AB 123 Salem (med kartkoordinater). Vid A-plats inbesiktigades fordonet. Besiktningsprotokoll skrevs och ersättning överenskoms mellan kronans ombud och ägaren. Vid oenighet tillkallades en s k god man (denne var krigsplacerad vid A-platsen).
Från A-platsen fördes en del fordon, som måste kompletteras med t ex dragkrok av arméns typ, till en i förväg utsedd fordonsverkstad. Uppsikt över dessa verkstäder utövade en krigsplacerad person med titeln Ortsreparationsledare (Ortrepledare). Denne var ofta i det civila chef för en större bilverkstad.
Minnet sviktar, men jag tror att skyttekompaniet hade 7 traktorer. När PTP-kärrorna kom (PTP=Personaltransport) ökade antalet till 11. Cykelskyttekompaniet org-69 minns jag klart. 153 man, 1 personlastbil 4 pass (Volvo duett - motsv), 4 traktorer med traktorkärra 2 ton, 1 koktrossbil 2 ton, 1 packtrossbil 6 ton.
Fältförbanden hade stamtraktorkärror 1 ton och 3 ton, art och grk drivkärra 3 ton. Civila lastbilar 3 ton prioriterades till fältförband.
För varje krigsförband med egen förbandskod fanns det ett s k mobkort. Det var en förteckning över var olika materiel och förnödenheter skulle hämtas.
Exempel: Fordon hämtas vid A-plats 123 Salem. Drivmedel Esso Kungens Kurva. Reparationer AB Bil % Traktor Södertälje. Batterier Ing 1 depå Almnäs Södertälje. Sjukvårdsmateriel och läkemedel Ing 1 Södertälje. Ammunition SOLVIK (rök- och lys HvSS Vällinge). Livsmedel DAGAB distributionscentral. O s v.
För genomförande av mob användes ett begränsat antal stamfordon. En mobgrupp kunde t ex disponera 2 personbilar, 1 lastbil och 1 buss 35 pass (för skytteltrafik mellan järnvägsstation och mobplats). Det fanns vidare krigsplacerade Vägtrafikombud (för godstransporter) och Persontrafikombud. Hos dessa rekvirerades mer omfattande transporter.
För prioriterade förband var förråden spridda och materielen upplagd gruppvis. Opriotiterade var förrådsställda materielslagsvis i bataljonsförråd, som mob skulle spridas till mobplatser. Kompanierna mobiliserade i regel 3 km från varandra.
Min bataljon på Rådmansö var förrådsställd med stabskomp och 1.skkomp i RÖ, 2. och 3.skkomp i BJÖRNÖ, grkkomp GRÄDDÖ, trosskomp HYSINGSVIK. Vid mob fördes 1.skkomp mtrl till en skola i RIMBO. I BJÖRNÖ mobbade dock två skkomp.
Vid spridning fanns det kartonger märkta "första lasset", ofta lastat på en kärra. Dessa kartonger innehöll hjälmar, skyddsmasker, vindrockar, vapen och ammunition för 30 man. Med denna utrustnigen sattes poster ut för att skydda mobplatsen medan resterande utrustning hämtades och senare anländ personal utrustades fullständigt. När det började råda ordning avlöstes de "halvklädda" av fullt utrustad personal. (Vapen och am kom sedermera att förvaras i betongkassuner för att därefter hamna i centraliserade och larmade länsdepåer). Ännu på 1960-talet var kriminaliteten så låg att vapen och am låg i enkla lador, skyddade av hänglås. Ammunitionslådorna var inlindade i papper märkt "2 tums spik" eller något annat vilseledande påhitt.
Om allt fungerade skulle Sverige få en viss förvarning. När läget skärptes inkallades mobfunktionärer diskret. Ett kompani hade t ex mobförberare och kunde inta mobplatsberedskap. Härvid omsorterades materielslagsvis förrådsställd utrustning till gruppvis.
Krigsförbanden ordnades i s k Mobgrupper med en mobgruppchef, vanligen bataljonschef (motsv). Denne löd under mobledningsgruppchef (i regel fogruppchef).
Fordonsägaren fick en krigsplaceringsorder för fordonet. Vid mob skulle detta lämnas till en avlämningsplats (A-plats). Dessa var numererade länsvis, söder om Stockholm t ex AB 123 Salem (med kartkoordinater). Vid A-plats inbesiktigades fordonet. Besiktningsprotokoll skrevs och ersättning överenskoms mellan kronans ombud och ägaren. Vid oenighet tillkallades en s k god man (denne var krigsplacerad vid A-platsen).
Från A-platsen fördes en del fordon, som måste kompletteras med t ex dragkrok av arméns typ, till en i förväg utsedd fordonsverkstad. Uppsikt över dessa verkstäder utövade en krigsplacerad person med titeln Ortsreparationsledare (Ortrepledare). Denne var ofta i det civila chef för en större bilverkstad.
Minnet sviktar, men jag tror att skyttekompaniet hade 7 traktorer. När PTP-kärrorna kom (PTP=Personaltransport) ökade antalet till 11. Cykelskyttekompaniet org-69 minns jag klart. 153 man, 1 personlastbil 4 pass (Volvo duett - motsv), 4 traktorer med traktorkärra 2 ton, 1 koktrossbil 2 ton, 1 packtrossbil 6 ton.
Fältförbanden hade stamtraktorkärror 1 ton och 3 ton, art och grk drivkärra 3 ton. Civila lastbilar 3 ton prioriterades till fältförband.
För varje krigsförband med egen förbandskod fanns det ett s k mobkort. Det var en förteckning över var olika materiel och förnödenheter skulle hämtas.
Exempel: Fordon hämtas vid A-plats 123 Salem. Drivmedel Esso Kungens Kurva. Reparationer AB Bil % Traktor Södertälje. Batterier Ing 1 depå Almnäs Södertälje. Sjukvårdsmateriel och läkemedel Ing 1 Södertälje. Ammunition SOLVIK (rök- och lys HvSS Vällinge). Livsmedel DAGAB distributionscentral. O s v.
För genomförande av mob användes ett begränsat antal stamfordon. En mobgrupp kunde t ex disponera 2 personbilar, 1 lastbil och 1 buss 35 pass (för skytteltrafik mellan järnvägsstation och mobplats). Det fanns vidare krigsplacerade Vägtrafikombud (för godstransporter) och Persontrafikombud. Hos dessa rekvirerades mer omfattande transporter.
För prioriterade förband var förråden spridda och materielen upplagd gruppvis. Opriotiterade var förrådsställda materielslagsvis i bataljonsförråd, som mob skulle spridas till mobplatser. Kompanierna mobiliserade i regel 3 km från varandra.
Min bataljon på Rådmansö var förrådsställd med stabskomp och 1.skkomp i RÖ, 2. och 3.skkomp i BJÖRNÖ, grkkomp GRÄDDÖ, trosskomp HYSINGSVIK. Vid mob fördes 1.skkomp mtrl till en skola i RIMBO. I BJÖRNÖ mobbade dock två skkomp.
Vid spridning fanns det kartonger märkta "första lasset", ofta lastat på en kärra. Dessa kartonger innehöll hjälmar, skyddsmasker, vindrockar, vapen och ammunition för 30 man. Med denna utrustnigen sattes poster ut för att skydda mobplatsen medan resterande utrustning hämtades och senare anländ personal utrustades fullständigt. När det började råda ordning avlöstes de "halvklädda" av fullt utrustad personal. (Vapen och am kom sedermera att förvaras i betongkassuner för att därefter hamna i centraliserade och larmade länsdepåer). Ännu på 1960-talet var kriminaliteten så låg att vapen och am låg i enkla lador, skyddade av hänglås. Ammunitionslådorna var inlindade i papper märkt "2 tums spik" eller något annat vilseledande påhitt.
Om allt fungerade skulle Sverige få en viss förvarning. När läget skärptes inkallades mobfunktionärer diskret. Ett kompani hade t ex mobförberare och kunde inta mobplatsberedskap. Härvid omsorterades materielslagsvis förrådsställd utrustning till gruppvis.
Krigsförbanden ordnades i s k Mobgrupper med en mobgruppchef, vanligen bataljonschef (motsv). Denne löd under mobledningsgruppchef (i regel fogruppchef).
Re: Traktor
Inlägg avseende Stellan B:s bataljon i Roslagen flyttat.
Re: Traktor
Ett inlägg för mycket flyttades. Lägger in det här:
Stellan Bojerud skrev:När jag på 1980-talet var chef 21.lfskyttebataljonen NORRTÄLJE - RÅDMANSÖ två ex Grålle krigsplacerade i bataljonen. Båda ägdes av AB Täby Galopp. Redan 1964 på S 1 i Uppsala hade en granngruppchef Grålle. Men jag hade Bolinder-Munktell. Grålle var mycket omtyckt och klart smidigare i terrängen än "tröga" B-M. Vi hade inga störtbågar på den tiden.Dalmas skrev:Har köpt mitt livs första traktor - en Ferguson TE A-20 -49, d v s en Grålle, med Ålö- lastare. Har ganska nyligen flyttat till en gård på landet, ja iaf nästan iaf, lite för mycket avstyckat till villor i området. Då har man en undran: var alla svenska traktorer krigsplacerade eller bara vissa, vilket jag antar, och hur gjordes urvalet?
Re: Traktor
Som kuriosa, jag hörde från någon som jobbade med sånt här på Gotland. Många av de motorcyklar som var registrerade där var regade hos mogna damer. När de kollades lite närmare kördes de av betydligt yngre manliga förare på fastlandet.
Re: Traktor
Tack Stellan - mycket nytt/gammalt fick jag lära mig.Stellan Bojerud skrev:Organisationen hette Uttagningsnämnden....
MVH
Hans