Isskåp

[Hexmaster]

Jag vet att man hade isskåp innan kylskåp blev allmänna, men hur vanligt var det? Hur dyr var isen?

[Engan]

Intressant fråga. Jag skulle vilja tillägga att om någon har bilder på hur de kunde se ut vore det också kul att se.

-Andreas

[tryggve]

Svenska wikipedia har i alla fall en bild.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Issk%C3%A5p

[Hexmaster]

Den engelska slår den svenska (igen):


http://en.wikipedia.org/wiki/Icebox

Intressant upplysning på slutet:

In the 1950's television show The Honeymooners, the Kramdens' apartment featured an obsolete ice box to emphasize their financially strapped working class living conditions.

Fast det som gällde på 50-talet behöver ju inte ha gällt tidigare. Att driva islador från säsong till säsong var dyrare, tänker jag mig, 1900 än 1950.

[diravi]

Jag får för mig att det var dyrare 1950 än 1900, att driva islador alltså.

För vad kostar egentligen en islada i drift. lokalkostnad, kostnad för sågspån, och kostnad för arbetarna som hämtar in, och sedan levererar isen.

Tror att en klart övervägande del av kostnaden låg i arbetskraft, framförallt de isarbetare som skulle ta upp och frakta in isen i ladan.

Och visst ökade kostnaden för arbetskraft från 1900 till 1950?

[Donkeyman]

Jag är tillräckligt gammal för att minnas isskåpens sista tid. Då snackar vi om sent 60- och tidigt 70-tal. Jag jobbade då på Waxholmsbolaget och vi fraktade isblock ut till bland annat Sandhamn. Värdshuset i Sandhamn var en av de sista ställen som körde just med isskåp. Där hade man också koksspisar. För att citera dåvarande krögare Calle Zaar: "Vad fan skall jag med elprylar till när det är strömavbrott två gånger i veckan.

Men det var också isskåp i drift på en del skärgårdsbåtar. Iskarlen kom dagligen och levererade isblock från i isstacken ute på Lovö. Isen åstadkoms genom att man vintertid sågade upp is i Mälaren och lade i stack som sedan täcktes med ett tjockt lager med sågflis och pressenning.

Den sista tiden när isskåpen blev helt ute så levererade man i stället is till groggen. På de lite fiiiiiiiinare krogarna höll man naturis till groggarna. Den ansågs ge en bättre smak än dagens snabbfrysta is baserad på kranvatten. Då upphörde Värdshuset i Sandhamn att köpa naturis. Men det kompenserades av att den lite fiiiiiiinare KSSS-restaurangen började att inhandla naturis som groggis.

[Johan Matsson]

Och ännu längre tillbaks hade man, eller man och man, på riktigt fina ställen ett slags fryskällare, som en silo av tegel fast djupt rakt ned i marken med stegar längs sidorna.

[varjag]

Jag får för mig att det var dyrare 1950 än 1900, att driva islador alltså.

För vad kostar egentligen en islada i drift. lokalkostnad, kostnad för sågspån, och kostnad för arbetarna som hämtar in, och sedan levererar isen.

Tror att en klart övervägande del av kostnaden låg i arbetskraft, framförallt de isarbetare som skulle ta upp och frakta in isen i ladan.

Och visst ökade kostnaden för arbetskraft från 1900 till 1950?

Islada? Aldrig hört ordet förut.....men minns vad vi kallade 'isupplaget'. En väldig stapel av sågade isblock, TJOCKT täckta av sågspån och med presenningar över härligheten. Blocken, sågades av 'issågare' ur Luleåälven och lades upp på stranden (ingen byggnad). Det var hästar med släde som drog dem till land - men jag såg dem aldrig staplas med sågspån mellan blocken. Minns inte precis åren men måste ha varit 1945-47 eller så. Isen fanns dock kvar så sent som i augusti fast stark reducerad. Som 'groggis' var den föga lämpad då reningsverk inte fanns - utan kloakerna spydde ut sitt innehåll i älven .

Varjag

[varjag]

Kan inte låta bli...lite mera om isskåp. Dom var inte ovanliga när jag kom till Rockhampton (på Stenbockens vändkrets) 1968 och med tropiskt klimat! 'Isbolaget' låg bara tre kvarter från där jag jobbade och ungefär varannan dag - kom en äldre man med en säckkärra m/Ä - med små järnhjul - och ett isblock i en jutesäck......Det var väl sådär + 26-30C och det droppade ur säcken hela tiden....Jag förfrågade mig en dag om var mannen bodde - och fick beskedet 'norr om bron'..I klartext betydde det att han i solskenet och hettan hade att rulla sitt isblock minst 3 kilometer, innan han kunde deponera, vad som då kan ha återstått av vad han köpt - i isskåpet. Fattigdomen har ingen lag

Men - det fanns en annan lösning som jag tvivlar på att dagens svenskar sett!?

The 'meat safe' - köttskåpet! Som jag heller aldrig hade sett.....En träbox/ram med 3-6 sidor täckta av flugnät. Vari lades färskt kött. Boxen ställdes på en 'dragig' plats eller hängdes i en trädgren utanför huset. Och si - köttet höll sig ganska länge trots hettan!
Samma princip som di gamla sjöfararna använde när de hissade upp slaktat kött i riggen oftast i en nät-eller gasbindepåse - där vindarna blåste. Hur länge det 'höll sig' vet jag inte - men tydligen betydligt längre än man kan vänta sig....Varjag

[frejs väpnare]

Samma "vindkraftsteknik" användes hos samerna här i Norden

[Donkeyman]

Och nu drar jag mig till minnes en annan variant av "isskåp".....

Min moster hade butik uppe i Tornedalen fram till 70-talet. Och till den butiken hade man ett eminent kylrum som var billigt i drift. Det var helt enkelt ett rum på si så där 40 kvadratmeter som var försett med halvmetertjocka väggar som var gott isolerade med sågspån. Precis som tak och golv ..... Ingången bestod av en dubbel dörr med tjock isolering. Mellan dörrarna fanns ett stort utrymme som funkade som "värmesluss".

Kylan åstadkoms naturellt genom att man skottade in en stor snödriva inne i ena hörnet av rummet på vintern. Varje vinter bytte man ut snön mot "ny och ren" sådan. Och drivan räckte till att hålla god och bekväm kyltemperatur genom hela sommaren. Ute i butiken hade man "vanliga" kyldiskar men kylrummet funkade som förrådslager. Självfallet undvek man att gå dit i onödan för att slippa släppa ut kylan / släppa in värme.

Inne i bostadshuset hade man också en naturlig källare. I köksgolvet var det en lucka som gav access ned under grunden i huset. I marknivå fanns ytterligare en lucka ned till en grävd källare som man nådde genom att klättra ned för en stege. Och där nere, ett par meter under marknivån och med gott isolerat tak, hade man en källare på si så där 3x3 meter som alltid hade temperatur runt noll grader. Detta var byggt före kylskåpens tid och väl fungerande. I princip en klassisk jordkällare fast ingång rätt ned från köket.

Dessa båda byggmetoder var vanliga i Tornedalen i gamla tider.

[Ori]

Jag lade märke till något liknande i gårdagens "Solens mat", där användes ett skåp upphängt i ett träd (drygt huvudhöjd) med nätväggar för att lagra get-ost i. Det nämndes inte speciellt vad funktionen var, men gumman som hämtade ost ur skåpet påpekade att den var för färsk egentligen, så jag antar att osten låg och mognade där. Det hela utspelade sig i en italiensk bergsby som fortfarande höll hårt på gamla traditioner, speciellt get-hållningen, så det är nog ett gammalt sätt att lagra osten.

[Markus Holst]

Den av Donkeyman beskrivna källaren under köket känner jag även från skånska hus. en del av dem har idag blivit eluppvärmda (!) gillestugar, medan maten kyls med annan el strax ovanför. Sådan är mänskligheten.

[diravi]

Matkällare under köket är allmänt förekommande även här i västerbotten, och i jämtland.

Svbärmor har byggt om så hon har nedgången från utsidan, annars är den som den alltid varit.

[Hexmaster]

Särskilda svala rum för mjölken har jag läst om. Osäker på om de var såpass avancerade som lösningen Donkeyman beskriver.

Intressant med "den hängande osten", Ori. Om jag inte läst varjags beskrivning så hade jag absolut utgått ifrån att poängen var att skydda osten mot kryp (or? ) och sånt, för det låter inte som om man skulle få en nämnvärd kyl-effekt på det sättet. Men där ser man.


Kan inte låta bli att dela med mig av den här nyheten - det är inte ofta man läser om isskåp i dagens media.

De hade varit ombord på en tolv meter lång thailändsk fiskebåt som sjunkit i dåligt väder två dagar före jul. Männen hade lyckats rädda sig upp i fiskebåtens trånga isskåp.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=130&a=471103