Rakning

[Solkungen]

Hittade en trälåda med morfars gamla rakgrejer. Testade den och den var rejält slö, vilket en titt med lupp bekräftade.
Är det någon här som brukar rakkniv regelbundet som kan ge handfasta råd vad jag behöver för att få till skärpan och underhålla den? Vad använder man för slipsten, går det med en vanligt oljebryne. Vet att man ska strigla den vid varje rakning, men vad gör striglingen egentligen med kniven?

En mer allmän fråga är om någon har en uppfattning hur rakkniven stod sig i konkurrensen med rakhyveln. Rakhyveln kom så vitt jag vet på bred front i början på förra seklet. Men blev den det självklara valet för den unge som skulle börja raka sig, eller höll rakkniven popularitet tills rakmaskinen kom?

[varjag]

Hittade en trälåda med morfars gamla rakgrejer. Testade den och den var rejält slö, vilket en titt med lupp bekräftade.
Är det någon här som brukar rakkniv regelbundet som kan ge handfasta råd vad jag behöver för att få till skärpan och underhålla den? Vad använder man för slipsten, går det med en vanligt oljebryne. Vet att man ska strigla den vid varje rakning, men vad gör striglingen egentligen med kniven?

En mer allmän fråga är om någon har en uppfattning hur rakkniven stod sig i konkurrensen med rakhyveln. Rakhyveln kom så vitt jag vet på bred front i början på förra seklet. Men blev den det självklara valet för den unge som skulle börja raka sig, eller höll rakkniven popularitet tills rakmaskinen kom?

För privatbruk slog patenthyveln snabbt ut rakkniven. Dom som framhöll - bar som tecken på sin värdighet långa ärr i ansiktet Innan barberarna blev frisörer, använde dom dock alltid rakkniv, det fanns t.o.m. 'rakstugor' dit man gick för att få stubben avskalad. Strigeln - var rakstugans dyrbaraste ägodel, varom det sades att den hade en livslängd på sådär tjugo år - men blev inte riktigt bra förrän det nittonde.....Strigeln behandlades med vad jag minns något fettämne (sadelsåpa?) och ger bladet ultimativ skärpa efter slipning. Gissar det blir svårt slipa om en gammal slö rakkniv, men oljesten av finaste textur bör göra jobbet. Glöm inte att skaffa ett alunstift innan du prövar - det stoppar blodflödet

Varjag

[gostap]

Förr fanns det en rakstuga i min hemstad. När man ville slå på stort ibland gick man dit o blev rakad med kniv. Nervöst, men bättre rakning kunde man inte få. Har själv en rakkniv men vågar inte använda den!
Nu går det ju inte ens att få tag i en hederlig rakhyvel för rakblad utan man är hänvisad till engångshyvlar.

Mvh

Gostap

[von Adler]

Ursäkta att jag bumpar en gammal tråd, men på frisörsalongen närmast mig har det börjat en kille från mellanöstern som med glädje och STOR skicklighet hanterar rakkniven. Sjuttio kronor fick jag betala för ansning av skägg och rakning av de delar som inte täcks av skägget - och det var absolut den bästa och närmaste rakningen jag någonsin haft. Såg helt skägglös i de delarna av ansiktet.

Inget blodvite uppstod.

[lampros]

Nu går det ju inte ens att få tag i en hederlig rakhyvel för rakblad utan man är hänvisad till engångshyvlar.

Jag skulle vilja hävda att vissa "engångshyvlar" är synnerligen långlivade. Har nu en dubbebladsmodell köpt på Konsum (påse om tio), och varje hyvel håller för minst 100 rakningar.

Jaså? säger ni. Jodå säger jag: det är bara att rensa mellan bladen och torka av dem noga efter varje rakning.

"Engångshyvel" är alltså en sanning med stark modifikation - i detta fall.

Kanske har jag inte världens stålhårdaste skäggväxt, men va fan :p

[NIL]

Jag kan med en skammens rodnad erkänna att jag har börjat sno rakhyvlar av min oäkta (och ibland otäcka) hustru. Hon kör med en variant som heter Venus och dom är skitbra!
Bra skär, stor anläggningsyta och god följsamhet.

Nackdelen är att dom ser väldigt fjolliga ut så jag får raka mig i lönndom när jag bedriver manlig verksamhet i miljöer med gemensamma hygienutrymmen.

EDIT:
Jag är väl medveten om att jag med detta inlägg har ställt dörren på glänt för en massa gliringar men jag orkade inte helgardera

[varjag]

Ursäkta att jag bumpar en gammal tråd, men på frisörsalongen närmast mig har det börjat en kille från mellanöstern som med glädje och STOR skicklighet hanterar rakkniven. Sjuttio kronor fick jag betala för ansning av skägg och rakning av de delar som inte täcks av skägget - och det var absolut den bästa och närmaste rakningen jag någonsin haft. Såg helt skägglös i de delarna av ansiktet.

Inget blodvite uppstod.

Vad skoj-att ett gammalt hantverk återimporteras från Mellanöstern. Där man lätt gissar att det är i dessa efterblivnare länder, hantverksskickligheten bevaras. Du kanske borde berätta om 'förbehandlingen' med heta tyglappar för att mjuka upp huden och 'tvålkoppen'? För han använde väl för tusan inte 'spray' - utan vispade raktvålen för hand? , Varjag

[Hans]

@NIL

Då är vi två som har kommit ut ur garderoben. Se mitt inlägg tis aug 30, 2005 10:23 pm här.

MVH

Hans

[varjag]

Jag skulle vilja hävda att vissa "engångshyvlar" är synnerligen långlivade. Har nu en dubbebladsmodell köpt på Konsum (påse om tio), och varje hyvel håller för minst 100 rakningar.

Jaså? säger ni. Jodå säger jag: det är bara att rensa mellan bladen och torka av dem noga efter varje rakning.

"Engångshyvel" är alltså en sanning med stark modifikation - i detta fall.

'Engångshyveln' är väl numera nåt i stil med vad som tillhandahålls av flygbolag i 'business-class' och enklare hotell i 'budget-class'?
Priset - på moderna rakhyvlar och jag talar Gillette (!) - är vad lyxmodellerna beträffar - SVINAKTIGT! Trots alla modcons med 2-3 blad, otaliga oljedynor emellan dem och 'fyrhjulsfjädring' i alla väderstrecken - så är det ju trots allt en enkel teknologi av plast och stål, värda mycket lite mer - än de helsvenska Swing 40 Rakbladen som gjordes av Sandviken Stål...

http://gd.se/extra/geflefranatillo/id.a ... 101893_art

kostade Femtio Öre för ett paket om tio - och varje blad räckte för minst fem rakningar! För mindre bemedlade - som kyrkråttan Varjag - fanns det t.o.m. rakbladsslipningsmaskiner, med vilka man kunde dubblera bladens livslängd. Om ock med någon mindre blodförlust

Varjag

[NIL]

@NIL

Då är vi två som har kommit ut ur garderoben. Se mitt inlägg tis aug 30, 2005 10:23 pm här.

MVH

Hans

*spott* *spott* *host* *fräs*!
När jag kommer hem skall jag kolla på Rambo...så-det-så!

[Osprey]

Rakhyvel har jag alltid använt, har faktiskt aldrig ägt en rakapparat och nu har jag dessutom investerat i en riktig rakborste i grävlingshår och jag får säga att det är en ordentligt stor skillnad jämfört med de billiga borstar i betydligt sämre material som jag använt tidigare.

Jag har provat rekhyvel också men känslan man får efter en ordentlig rakning med hyvel går inte att jämföra. Rakkniv har jag ägt men aldrig använt till annat än modellbygge, har inte känt det som helt nödvändigt att prova på då hyvlen hela tiden givit ett fullgott resultat och dessutom varit mycket enklare (och säkrare) att använda.

[Markus Holst]

För mindre bemedlade - som kyrkråttan Varjag - fanns det t.o.m. rakbladsslipningsmaskiner, med vilka man kunde dubblera bladens livslängd. Om ock med någon mindre blodförlust

Varjag

En sådan fanns det i min fars gömmor, det var en liten låda stor som en halv limpa gigaretter, med ett diagonalställt bryna i mitten. Så var det en liten vagn där man satte fast rakbaldet och så drog man vagnen fram och tillbaka över brynet. Någon mekanism i vagnen fick rakbladet att göra helt om varje gång man bytte riktning på vagnen så att eggen blev snyggt slipad på båda sidor..

[Osprey]

En sådan fanns det i min fars gömmor, det var en liten låda stor som en halv limpa gigaretter, med ett diagonalställt bryna i mitten. Så var det en liten vagn där man satte fast rakbaldet och så drog man vagnen fram och tillbaka över brynet. Någon mekanism i vagnen fick rakbladet att göra helt om varje gång man bytte riktning på vagnen så att eggen blev snyggt slipad på båda sidor..

Låter trevligt och det låter som att det påminner om de "vagnar" man än idag använder för att slipa hyvelstål och liknande. En sådan anordning för hyvelstål går givetvis att använda även för rakblad, men man får då vända bladet manuellt.

[varjag]

För mindre bemedlade - som kyrkråttan Varjag - fanns det t.o.m. rakbladsslipningsmaskiner, med vilka man kunde dubblera bladens livslängd. Om ock med någon mindre blodförlust

Varjag

En sådan fanns det i min fars gömmor, det var en liten låda stor som en halv limpa gigaretter, med ett diagonalställt bryna i mitten. Så var det en liten vagn där man satte fast rakbaldet och så drog man vagnen fram och tillbaka över brynet. Någon mekanism i vagnen fick rakbladet att göra helt om varje gång man bytte riktning på vagnen så att eggen blev snyggt slipad på båda sidor..

Det var precis en sån, mycket sinnrik slipmaskin jag menade.....
Den bör vara ganska sällsynt idag Markus - behåll den och vårda den för den får säkert antikvitetsvärde. Den diagonala läderdynan tenderar torka ut och dö - den behöver sadelsåpa för att kvickna till , Varjag

[Markus Holst]

Den är nog i någon av mina bröders gömmor idag, Jag har inte sett den sedan Far levde, och det är ett tag sedan, nu.