Dette ordet "eka" betyr mindre flatbunnede båter i Sverige, men jeg har sett at dette kan være noe misledende fordi det er ulike båttyper som er kalt "eka". I Danmark har de en spesielt flatbunnede båt kalt "kåg" med helt flat bunn av planker og et klinkbygde skall. Denne liknet meget på de svenske eker, både spissgattede og plattgattede. Men i nord mot Norge har man en "Bohuseka" som egentlig er en *norsk pram* med rund fasong i skroget med bunnbord. Kågen har ikke kjøl eller bunnbord. Det er dessuten andre farkoster som *laxeka* som er så forskjellige at de ikke tilhørte den samme båttypen som de sørsvenske "eka", danske kåger og norske prammer.
Jeg vil gjerne vite hva en "eka" er. Det er eka med kjøl og seil som Blekingeeka. Hva gjør en båt til en eka?
I Norge har vi et ord for flatbunnede innlandsfarkoster og farkoster i lukket kystfarvann uten kjøl eller bunnbord, "eike" som på Østfold er blitt til "eke" og i Sverige til "eka".
Eka, flatbunnede båt
Begreppet "eka" har utsprungligen med byggnadsmaterialet ekträ att göra. En eka i en insjö i inlandet
kan mycket riktigt som redan konstaterats vara något helt annat än en eka i havsbandet.
I Sveriget med tusentals insjöar varav många bildar stora sammanhängande system har det utvecklats
ett stort antal insjöfarkoster från ankla konstruktioner som kan vara ganska primitiva och i vissa fall inte stor mer än en trälåda
till ganska vackra och effektiva flatbottnade roddbåtar (Jmf ekorna på många av Carl Larssons målningar).
På vissa håll i Sverige byggde man också I brist på sågat virke (långt fram i relativt modern tid, in på 1900-talet), "ekor" d v s små roddbåtar
helt eller delvis av urholkade trästammar.
Det finns egentligen ingen gemensam egenskap som gör en "eka" till en eka, utan endast en lång tradition
som i olika delar av landet - inlandet och kusttrakterna - har dragit åt olika håll.
I den grunda sjön Tåkern stakade man sig fram i en eka byggd som en trälåda (i furu) med låga fribord, medan man i Blekinge seglade den
avancerade och lokalt byggda Blekingsekan (byggd i ek) som med sina traditionellt utvecklade skrovlinjer knappast går att förbättra
ens med matematiska metoder på ett ritbord. I bägge fallen var "ekorna" lika ändamålsenliga för sina brukare.
Frågan berör två vetenskapsområden, dels folklig båtkonstruktion, dels språkets utveckling och spridning - och någonstans mötas de två.
kan mycket riktigt som redan konstaterats vara något helt annat än en eka i havsbandet.
I Sveriget med tusentals insjöar varav många bildar stora sammanhängande system har det utvecklats
ett stort antal insjöfarkoster från ankla konstruktioner som kan vara ganska primitiva och i vissa fall inte stor mer än en trälåda
till ganska vackra och effektiva flatbottnade roddbåtar (Jmf ekorna på många av Carl Larssons målningar).
På vissa håll i Sverige byggde man också I brist på sågat virke (långt fram i relativt modern tid, in på 1900-talet), "ekor" d v s små roddbåtar
helt eller delvis av urholkade trästammar.
Det finns egentligen ingen gemensam egenskap som gör en "eka" till en eka, utan endast en lång tradition
som i olika delar av landet - inlandet och kusttrakterna - har dragit åt olika håll.
I den grunda sjön Tåkern stakade man sig fram i en eka byggd som en trälåda (i furu) med låga fribord, medan man i Blekinge seglade den
avancerade och lokalt byggda Blekingsekan (byggd i ek) som med sina traditionellt utvecklade skrovlinjer knappast går att förbättra
ens med matematiska metoder på ett ritbord. I bägge fallen var "ekorna" lika ändamålsenliga för sina brukare.
Frågan berör två vetenskapsområden, dels folklig båtkonstruktion, dels språkets utveckling och spridning - och någonstans mötas de två.
I Norge har vi tatt i bruk en fellesbetegnelse om alle flatbunnede fartøyer og farkoster, "pram", men er ikke en bestemt båttype fordi båttypen *prammen* som nedstammet fra en stokkebåt eller stammebåt hvis du vil, hadde begynte med bord satt på sidene.
En eike eller eke opprinnelige har vært stokkebåter som ble satt sammen med spanter eller stokker som sett i flere funn lengre opp i innlandet. Eiker med få unntak har ikke hatt kjøl eller bunnbord, mens en pram har bunnbord er det bare unntaksvis sett på eiker og slektninger på kystfarvannet. I Danmark har man simpelt gjort ferdig et "bord", en flat bunn og deretter satt et skall av klinkbygde border ovenpå. Kågen kan ikke helt sammenlignes med den norske prammen eller den norske eiken, som båttype er den langt mer avansert enn den norske eike som er svært enkelt, dessuten har ikke de danske kågene stevnspeil eller forspeil. En rekke tegninger av svenske ekor spesielt fra sørlige Sverige er meget lik de danske kåger, både spissgattet og plattgattet. De plattgattede kågene merkelig nok ble kalt "joller", de har bare et akterspeil og en spiss forstavn.
Det er store forskjeller på de ulike "ekor" i Sverige, men det ser ut at man har blandet sammen ulike båttyper som den danske kågen, (kalt pram i østlige Danmark), den meget gamle båttypen "eike/eka" og den hollandsk-norske prammen sammen med en rekke uvanlige lokale båttyper som Blekingeeka. Laxeka er så uvanlig at den som båttype står ut for seg selv. Mange tegninger som jeg hadde funnet på Internett, viste spissgattede ekor som i utseendet er svært lik de danske kågene. Andre viste plattgattede ekor som er svært lik de norske eiker/eker, ennå er det noen som viste en slags type som bare finnes i det norske innlandet kalt "åfløy" med dens slektninger. Så har vi Bohuseka som egentlige er en pram av den norske typen. Det er åpenbart at en kartleggning av de ulike båttypene som utgjorde "ekor" i Sverige er nødvendig for å ha oversikt.
Det har forvirret meg litt, ikke minst fordi ordet "eka" og "ekor" har blitt brukt som fellesbetegnelse tross de store forskjeller mellom de ulike farkostene over et stort land som Sverige i mye større grad enn i Norge eller Danmark.
En eike eller eke opprinnelige har vært stokkebåter som ble satt sammen med spanter eller stokker som sett i flere funn lengre opp i innlandet. Eiker med få unntak har ikke hatt kjøl eller bunnbord, mens en pram har bunnbord er det bare unntaksvis sett på eiker og slektninger på kystfarvannet. I Danmark har man simpelt gjort ferdig et "bord", en flat bunn og deretter satt et skall av klinkbygde border ovenpå. Kågen kan ikke helt sammenlignes med den norske prammen eller den norske eiken, som båttype er den langt mer avansert enn den norske eike som er svært enkelt, dessuten har ikke de danske kågene stevnspeil eller forspeil. En rekke tegninger av svenske ekor spesielt fra sørlige Sverige er meget lik de danske kåger, både spissgattet og plattgattet. De plattgattede kågene merkelig nok ble kalt "joller", de har bare et akterspeil og en spiss forstavn.
Det er store forskjeller på de ulike "ekor" i Sverige, men det ser ut at man har blandet sammen ulike båttyper som den danske kågen, (kalt pram i østlige Danmark), den meget gamle båttypen "eike/eka" og den hollandsk-norske prammen sammen med en rekke uvanlige lokale båttyper som Blekingeeka. Laxeka er så uvanlig at den som båttype står ut for seg selv. Mange tegninger som jeg hadde funnet på Internett, viste spissgattede ekor som i utseendet er svært lik de danske kågene. Andre viste plattgattede ekor som er svært lik de norske eiker/eker, ennå er det noen som viste en slags type som bare finnes i det norske innlandet kalt "åfløy" med dens slektninger. Så har vi Bohuseka som egentlige er en pram av den norske typen. Det er åpenbart at en kartleggning av de ulike båttypene som utgjorde "ekor" i Sverige er nødvendig for å ha oversikt.
Det har forvirret meg litt, ikke minst fordi ordet "eka" og "ekor" har blitt brukt som fellesbetegnelse tross de store forskjeller mellom de ulike farkostene over et stort land som Sverige i mye større grad enn i Norge eller Danmark.
I den västnyländska skärgården kallas mindre roddbåtar i allmänhet för ekstockar, trots att de varken är urholkade stockar, eller byggda av ek. 
I allmänhet är de också utrustade med en liten aktersparkare. Innan utombordarna blev vanliga, hade man i stället en enkel rigg som underlättade färdandet. Vi har t.ex. en "liten" ekstock, och en "stor". Båda är byggda av furu, och är numera glasfibrade sedan många år tillbaka. De renläriga träbåtsentusiasterna ryser säkert vid tanken, men skärgårdsbor ser mera praktiskt på sådant här. Den "lilla" är lättrodd och praktisk när man lägger ut nät, den "stora" klarar man sig med t.o.m. på öppet hav, om det inte är alltför hårt väder.
/G:son
I allmänhet är de också utrustade med en liten aktersparkare. Innan utombordarna blev vanliga, hade man i stället en enkel rigg som underlättade färdandet. Vi har t.ex. en "liten" ekstock, och en "stor". Båda är byggda av furu, och är numera glasfibrade sedan många år tillbaka. De renläriga träbåtsentusiasterna ryser säkert vid tanken, men skärgårdsbor ser mera praktiskt på sådant här. Den "lilla" är lättrodd och praktisk när man lägger ut nät, den "stora" klarar man sig med t.o.m. på öppet hav, om det inte är alltför hårt väder./G:son
Et site i Internett selger tegninger av båtene som ble oppmålt i sørlige Sverige og opp til de store sjøene, http://www.batritningar.se/default.aspx ... =Startpage
Om "fiskepråm", også flateka, er de fleste tegninger fra Skåne av spissgattede båter eller båter med akterspeil med et helt flat bunn og en skall av klinkbygde bordlengder. Disse tilhørte den danske båttypen "kåg", men er blitt bredere etterhvert de kom østover. I vest ble kågen så smal at den kan velte ned i vannet.
Flateka nr. 12, nr. 23, nr. 24, nr. 26, nr. 27 og nr. 67 er alle enten kåg eller hva danskene kalt prammer med akterspeil for "joller". Noen av disse har så stort spring at de glir rett inn i båttypen åfløy.
Flateka nr. 32 er langt mer enkelt enn de andre hittil nevnt, som en "draggarnseka" som er lik laxeka som også kom fra Halland. En båttype i seg selv vesentlige forskjellige fra de sørsvenske fiskepråm og flateka.
Flateka nr. 16, nr. 31, nr. 39 og nr.66, kalt "kobb" og "insjöeka" er hva vi vil ha kalt "flatbotninger" eller "eiker" i Norge, spesielt nr. 39 som ikke skilte seg fra disse i Agder-fylkene, Sørlandet. Men nr. 16 er mer lik Va-eka i Østfold som ble brukt på lukket farvann som i skjærgård. Disse flateka i Blekinge og Skåne er forskjellige fra de som har slektskap med kågen.
Flateka nr. 41 kalt "prömm" i Dalsland er helt lik en norske eike likesom nr. 49 av en "platteka" eller "iseka" på 18 fot lengde med seil. Platteka/iseka er svært spesielt fordi den har meier på bunnen til å reise med på isen.
Flateka nr. 69 og nr 70 er meget interessant fordi de er fra Vänern. Den ene minnet om kåg, men mer lik en spissgattet eike mens den siste er langt mer lik en plattgattet "jolle" fra de danske sjøene.
Alle "rundbottnad eka" fra Dalsland, nr. 43, nr. 51, nr. 52 og nr. 62 er hva man i Norge kalt *prammer*, eiker med rund fasong, men som likevel er noe flat midt, ble kalt "rundbotninger". Bare nr. 62 er i nærheten, men forspeilet er tatt fra prammen.
Om "fiskepråm", også flateka, er de fleste tegninger fra Skåne av spissgattede båter eller båter med akterspeil med et helt flat bunn og en skall av klinkbygde bordlengder. Disse tilhørte den danske båttypen "kåg", men er blitt bredere etterhvert de kom østover. I vest ble kågen så smal at den kan velte ned i vannet.
Flateka nr. 12, nr. 23, nr. 24, nr. 26, nr. 27 og nr. 67 er alle enten kåg eller hva danskene kalt prammer med akterspeil for "joller". Noen av disse har så stort spring at de glir rett inn i båttypen åfløy.
Flateka nr. 32 er langt mer enkelt enn de andre hittil nevnt, som en "draggarnseka" som er lik laxeka som også kom fra Halland. En båttype i seg selv vesentlige forskjellige fra de sørsvenske fiskepråm og flateka.
Flateka nr. 16, nr. 31, nr. 39 og nr.66, kalt "kobb" og "insjöeka" er hva vi vil ha kalt "flatbotninger" eller "eiker" i Norge, spesielt nr. 39 som ikke skilte seg fra disse i Agder-fylkene, Sørlandet. Men nr. 16 er mer lik Va-eka i Østfold som ble brukt på lukket farvann som i skjærgård. Disse flateka i Blekinge og Skåne er forskjellige fra de som har slektskap med kågen.
Flateka nr. 41 kalt "prömm" i Dalsland er helt lik en norske eike likesom nr. 49 av en "platteka" eller "iseka" på 18 fot lengde med seil. Platteka/iseka er svært spesielt fordi den har meier på bunnen til å reise med på isen.
Flateka nr. 69 og nr 70 er meget interessant fordi de er fra Vänern. Den ene minnet om kåg, men mer lik en spissgattet eike mens den siste er langt mer lik en plattgattet "jolle" fra de danske sjøene.
Alle "rundbottnad eka" fra Dalsland, nr. 43, nr. 51, nr. 52 og nr. 62 er hva man i Norge kalt *prammer*, eiker med rund fasong, men som likevel er noe flat midt, ble kalt "rundbotninger". Bare nr. 62 er i nærheten, men forspeilet er tatt fra prammen.