Kritisk fart.

predator · Inlägg av **predator** » 30 november 2007, 13:40

Hej

Bara undrar det här det här med kritisk fart funkar. Läste om Bismarck och hennes test runda och då hande hon sin kritiska fart"skrovet börjar skaka" som låg strax under hennes topfart.

Hans · Inlägg av **Hans** » 30 november 2007, 15:33

...
Den längsta våg som kan bildas av en båt är lika lång som skrovet, med ett vågberg vid fören och ett vid aktern. Nu är det så att en våg av en viss våglängd rör sig med en bestämd fart, ju längre desto fortare. En tio meter lång våg går exempelvis i knappt åtta knop. Så länge båten går långsammare än sin ”längstavåg” ökar vågmotståndet ungefär proportionerligt mot farten. Men när man försöker passera denna fart, det vill säga när båten försöker köra ifrån sin egen längstavåg, så ökar motståndet kraftigt. Det är svårt att passera denna fartgräns med en kölbåt. Motor krävs! Om man lyckas så kan skrovet inte knuffa undan vattnet (deplacera) tillräckligt fort, utan det börjar plana. Då sjunker vågmotståndet igen och en annan typ av svallvågor bildas. Den som åkt i en planande båt som saktar ner har tydligt känt när fartgränsen passeras; just när man passerar den kritiska farten bildas en stor svallvåg som fraktar i väg en massa energi, båten bromsas kraftigt och börjar deplacera i stället för att plana.
...
http://www.batnytt.se/Vagor___vind___At ... -693_.aspx

MVH

Hans

millgard · Inlägg av **millgard** » 30 november 2007, 16:03

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 30 november 2007, 19:09

Ett fartyg som Bismarck (liksom alla andra artillerifartyg med bepansring) är i eminent utsträckning deplacerande. Mot längden svarar här en högsta fart. Punkt. Det är därför som litet snabbare sådana fartyg tenderar att bli motsvarande långa. Eftersom man med tanke på bl.a.skrovhållfastheten inte vill/kan bygga hur långa skrov som helst brukar man få nöja sig med max; ung. 300 meter vilket sedan kan ge en fart runt 35 knop. Â andra sidan når man den farten ganska billigt i förhållande till deplacementet. ( På bollsinne skulle jag kunna tänka mig att Bismarck hade en maskinstyrka på typ 100.000 hästkrafter) Skulle man sedan, fullkomligt teoretiskt, lyckas klämma in miljontals hästkrafter i ett skrov av Bismarcks typ skulle man ändå inte vinna mer än ett par knop i ökad fart. Detta är alltså ingen framkomlig väg. Väsentligt högre farter kräver en planande skrovtyp och, allt lika i övrigt, väsentligt större maskinstyrka.

predator · Inlägg av **predator** » 30 november 2007, 19:42

B hade 150.170 shp

http://www.bismarck-class.dk/technicall ... tails.html

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 30 november 2007, 20:03

150.000 var nog ganska optimalt. Jag har för mig att de svenska kryssarna av Tre Kronor-klassen hade 90.000 hk. Bismarck var sedan snäppet större, deplacerade kanske 50.000 ton mot Tre Kronors typ 10.000 ton.
(Deplacementet, allt lika i övrigt, växer med en tredjepotens av skrovmåtten så B. borde ha varit minst tredjedelen längre och haft ett par knops högre fart. Kalenderbitare må precisera ytterligare om intresse finns. Deplacementfartygen har en helt annan autonomi/aktionsradie/uthållighet än planande fartyg. Här handlar det om dagar/veckor när det med planande fartyg handlar om typ timmar. (Ingenting klår en jagare när det gäller att t.ex. jaga ubåtar.)

predator · Inlägg av **predator** » 30 november 2007, 22:18

Jo då en annan ubåt säjer dom ju att det är bästa sättat att jag en annan båt på....

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 30 november 2007, 23:16

Vad jag syftade på var att en jagare kan verka ute i området dagar och kanske t.o.m. halvannan vecka medan ett lättare/planade fartyg inte alls har den uthålligheten. Plattformen jagare är/var m.a.o. stabilare. Omvänt får man väl fler mindre fartyg för ung. samma pengar.

Skalman.nu Forum

Kritisk fart.

Kritisk fart.

Re: Kritisk fart.