Upphovsrätten till ottomotorn

[alexander den store]

Jag håller på med en uppsats om ottomotorn och vill veta vem som har upphovsrätten till den wikipedia påstår nämligen att den har tillskrivits andra uppfinnare men jag kan inte hitta något mer om det, vilka uppfinnar e är det som har och har haft upphovsrätten efter nikolaus otto?
Det är lite bråtom den ska vara inlämnad på tisdag

[G:son]

Upphovsrätt är knappast rätt ord i sammanhanget, det brukar användas för att beteckna äganderätten till böcker och filmer t.ex, alltså själva verket, inte den fysiska boken eller filmrullen.

Förbränningsmotorn utvecklades under 1800-talet på olika håll i världen, engelska Wikipedia nämner tre utvecklare för maskinen:

The Otto cycle engine was first patented by Eric B. Davidson and Felice Matteucci in 1854 followed by a first prototype in 1860. It was also conceptualized by French engineer, Alphonse Beau de Rochas in 1862 and independently, by the German engineer Nicolaus Otto in 1876[citation needed]. Its power cycle consists of adiabatic compression, heat addition at constant volume, adiabatic expansion and rejection of heat at constant volume and characterized by four strokes, or reciprocating movements of a piston in a cylinder:

http://en.wikipedia.org/wiki/Four-stroke_cycle

/G:son

[Spaningsledaren]

Motortypen fick helt enkelt namn efter Otto. Otto-motorn har fram- och âtergâende kolvar som via vevstakar vrider runt en vevaxel. Det är en fyrtaktsmotor med inre förbränning, relativt lâg kompression och med förbränningen styrd av en elektrisk tändgnista. Med annat bränsle och hôgre kompression kan man fâ bränslet att självantânda och dâ brukar man tala om Diesel-motorer. Dessa fick p.s.s. namn efter Rudolf Diesel. Det finns ocksâ tvâ- och sextaktiga motorer med fram- och âtergâende kolvar. Tändgnistemotorerna kallas Otto-motorer enbart om de är av fyrtakttyp medan moterer av det här slaget med självantändning brukar kallas Dieselmotorer oberoende av arbetsprincipen i övrigt. Det finns f.ö. ocksâ andra typer av kolvmotorer med inre förbränning varav en är rotationskolvmotorn. Vidare finns det kolvmotorer med yttre förbränning som inte är ângmaskiner, t.ex. Stirling-motorer. Generallt för motorer med inre förbränning är att flamspridningshastigheten begränsar cylinderstorleken.
Vid sidan om alla dessa kolvmotorer finns sedan helt andra typer av motorer med inre förbränning: turbin-, ramjet och t.ex. raketmotorer.