Ställa klockan

a81 · Inlägg av **a81** » 25 oktober 2007, 21:30

Sedan 1879 har vi i Sverige normaltid, det vill säga tiden är densamma över hela landet. (Om jag inte minns fel var man det första landet i världen som införde detta.) Före 1879 ställdes klockan efter solen. Klockan sattes alltså till 12 när solen stod som högst på just den plats där klockan befann sig.

Men hur mätte man detta? Klockor ("stationära" klockor, men inte fickur) fanns väl redan på 1700-talet i många vanliga allmogehem. I mitten av 1800-talet måste det ha funnits mängder av klockor (även fickur) också bland relativt fattigt folk. Var alla klockägare tvungna att mäta solens position för att ställa klockan, eller utgick man från andra klockor? Ett fickur går ju givetvis att ställa efter någon offentlig klocka på ett kyrktorn eller så, men hur gjorde man innan fickuren blev spridda?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 25 oktober 2007, 22:06

Kyrkklockorna är väl de absolut äldsta offentliga urverken. De fanns långt innan klockor blev var mans, eller ens rikemans, egendom (såväl i fickor som hemmavid), och jag föreställer mig att det var de som utgjorde likriktarna i resp. församling.

a81 · Inlägg av **a81** » 25 oktober 2007, 22:16

Jo, men det är väl bara i de mindre socknarna (i tätbebodda trakter) som alla i församlingen kunde höra kyrkklockorna. Användes kyrkklockorna över huvud taget för att ange tiden? Kan det i så fall ha varit klockaren som höll reda på solens rörelser?

I större socknar kan det hur som helst inte gått att förlita sig på kyrkklockan, eftersom den bara hörs någon/några kilometer (beroende på terräng och vindar), under förutsättning att man är utomhus. Inomhus lär den inte höras mer än något hundratal meter eller så.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 25 oktober 2007, 22:50

Jag menade urtavlorna, inte bjäller-klockorna. De senare ringde inte var timme, om det var det du menade. Vet inte om man i forna tider idkat klockringning på fasta klockslag (typ kl 11) som idag? - Onekligen hade det vart till hjälp i tidmätandet.

Å andra sidan var man definitivt långt mindre petnoga med tider förr, om så bara av praktiska skäl. Man kan ju inte gräla om minuter när ingen vet vem som har rätt, liksom. Såna där kyrkklockor som bara har en timvisare är faktiskt rätt sympatiska; bleve jag diktator nån gång så...

a81 · Inlägg av **a81** » 25 oktober 2007, 23:02

Jo, klockorna kanske gick 5-10 minuter fel, i alla fall i hemmen. Men det kräver ju ändå att man ställer klockan. Om man bara gissar tiden, lär det blir så mycket fel att klockan blir helt meningslös. Kan de möjligen ha ställt klockan efter att de kommit hem från gudstjänsten, dvs att de läste av klockan på kyrkväggen och sedan adderade tiden som hemresan tagit? Hur svårt är det att (med hyfsad precision) undersöka när solen står som högst? Kan man ha gjort det i hemmen?

I städerna ringde säkert kyrkklockorna vid de olika klockslagen. Det är väl därav uttrycket akademisk kvart kommer. Studenterna hörde kyrkklockorna och begav sig då till föreläsningen, som började 15 minuter senare. Vet inte hur det är i andra universitetsstäder, men i Uppsala börjar (i princip) alla föreläsningar, seminarier och dylikt (ej tentor) kvart över. Vet inte heller hur gammal traditionen är, men jag antar att den är minst 200 år eller så.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 25 oktober 2007, 23:18

a81 skrev:Jo, klockorna kanske gick 5-10 minuter fel, i alla fall i hemmen. Men det kräver ju ändå att man ställer klockan. Om man bara gissar tiden, lär det blir så mycket fel att klockan blir helt meningslös.

...Meningslös för vem? Om man vet timmen med säg en halvtimmes precision så är det väl ändå en enastående skillnad mot att inte ha en aning, eller hur?

Jag har fortfarande en känsla av att du söker efter en viss precision, och att där sådan inte kan uppnås, så är tidmätning meningslös. Jämför med detta: I vissa sammanhang i dagens samhälle är det av största vikt att ha reda på sekunderna, medan det i andra sammanhang räcker mer än väl att hålla koll på minuterna; och i andra sammanhang kan tidmätningen avrundas mer än så.

Har jag rätt?

Varifrån det högst levande begreppet akademisk kvart kommer ifrån har jag ingen aning om, men det är definitivt något jag tänker gräva i. Tack för tipset!

Donkeyman · Inlägg av **Donkeyman** » 26 oktober 2007, 05:49

På den tiden man hade lokal tid var det inte något som helst problem att kontrollera klockorna med någorlunda precision. Det var bara att observera solen. Gärna med hjälp av några fasta riktpunkter. För det första så står den alltid i samma bäring vid samma tid på dagen. Det är ju så ett solur fungerar. Men för det andra så stod den alltid som högst klockan 12 på dagen lokal tid. Det är inte något stort problem att notera när solen slutar att stiga och börjar att falla i stället. Och då kan man ställa klockan efter detta.

Men den noggranheten duger inte till tidskontroll inom navigation. För att kunna bestämma longituden så måste man nämligen kunna avgöra tiden vid solpassagen exakt. Mäter man samtidigt vinkeln när solen står som högst så kan man efter lite räknearbete fastställa sin position med stor noggranhet.

Ombord i ett fartyg hade man ett synnerligen dyrbart och exakt ur som kallades "kronometer". Den första kronometern konstruerades för övrigt år 1730.

Men även ett exakt ur drar sig något. Därför måste man kunna kontrollera det så kallade "kronometerståndet". Och med tiden monterades det "tidkulor" i de stora hamnarna. Dessa satt på en hög mast som var synlig över hela hamnområdet. De hissades upp strax före klockan 12.00 och exakt vid middagstid släppte man ned kulan. Ombord i båten var det en som iakttog kulan och ropade "nu" medan en annan iakttog kronometern och noterade "kronometerståndet". Men man ställde aldrig om kronometern. Man noterade nytt kronometerstånd. Och räknade ut kronometerns dagliga dragning. Och så använde man den observerade dragningen för att räkna ut nytt kronometerstånd var dag ända till dess man kunde kolla nästa gång. Man var faktiskt så noga att man drog upp kronometern exakt vid samma tidpunkt dagligen. Och då drog man exakt lika mycket med nyckeln var gång så att det hela tiden var samma läge på fjädern.

Med tiden kom radions tidssignal och ersatte tidkulorna. Men det finns några tidkulor kvar runt om i världen. I Stockholm sitter den gamla tidkulan än i dag i masten i tornet på den numera nedlagda Sjöbefälsskolan som ligger på Söders höjder. Närmare bestämt Stigbergsgatan 30. Och den fungerar än i dag som ett minne om gamla tider. Men numera är det nog få som vet vad detta är för mackapär.

Martin Lundvall · Inlägg av **Martin Lundvall** » 26 oktober 2007, 08:46

a81 skrev:I städerna ringde säkert kyrkklockorna vid de olika klockslagen. Det är väl därav uttrycket akademisk kvart kommer. Studenterna hörde kyrkklockorna och begav sig då till föreläsningen, som började 15 minuter senare. Vet inte hur det är i andra universitetsstäder, men i Uppsala börjar (i princip) alla föreläsningar, seminarier och dylikt (ej tentor) kvart över. Vet inte heller hur gammal traditionen är, men jag antar att den är minst 200 år eller så.

Och i Lund var det efter 18.00 akademisk dubbelkvart då studenterna var tvugna att skynda sig om för att byta till aftonklädsel.
http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/akade ... .id2B.html

/Martin

a81 · Inlägg av **a81** » 26 oktober 2007, 21:28

Martin Lundvall skrev:Och i Lund var det efter 18.00 akademisk dubbelkvart då studenterna var tvugna att skynda sig om för att byta till aftonklädsel.

Brukar faktiskt vara så i Uppsala också, 18 dk, 19 dk, osv...

predator · Inlägg av **predator** » 27 oktober 2007, 16:42

Tänk på det i natt att dra tillbacka klockan en timme, Och ni dödlig som ska ut. Nu får en timme till att svepa öl på-

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 27 oktober 2007, 20:36

Trâden behandlar den övergângstid dâ samhâllet gick efter klockan men där dessa fortfarande var ganska stora och därmed ocksâ dyra. Dock fanns det dessförinnan en mycket längre tidsrymd dâ det var själva dagen som delades in i arbets- och mâltidspass. Här handlade det mycket bokstavligen om arbetsdagar. Uppe i Norden var dessa dâ mycket längre under sommaren. Den Sverige-gemensamma tiden infördes som ett indirekt resultat av järnvägsbyggandet. Även idag avgâr alla svenska tâg pâ minuten (och inte pâ t.ex. sekunden). Kinkigare än sâ är det alltsâ inte.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 27 oktober 2007, 21:23

Vi får komma ihåg att man i äldre tider var tämligen ointresserad av vad klockan var. Det gjorde just ingen skillnad för normalmänniskan. Det var väl först med järnvägen som det blev motiverat att ange tider närmare än med förmiddag och eftermiddag. Innan dess visste man vilken dag posyen/dilegensen kom. med tågen gällde det att veta vilken tid på dagen, annars missade man.

Innan den reglerade arbetstiden var det ju också rätt oviktigt vad klockan var. Drängen var liksom i tjänst dygnet runt.

Jag bodde att tag grannanr med ett par bonngubbar (bröder) födda på 10-talet som berättade hur de undner sin ungdom inrättade arbetsdagen efter tåget. Förvisso var det några kilometer till järnvägen men det ångande tåget borde hördes och syntes över hela ägorna. När tåget hördes var det dags för kaffe. Jag kommer inte ihåg hur många turer det gick, men det kan ju inte varit så värst många. För den nyfikne och kunnige kan jag berätta att det handlar om järnvägen Eslöv-Kristianstad

Wooster · Inlägg av **Wooster** » 27 oktober 2007, 21:50

Donkeyman skrev: Med tiden kom radions tidssignal och ersatte tidkulorna. Men det finns några tidkulor kvar runt om i världen. I Stockholm sitter den gamla tidkulan än i dag i masten i tornet på den numera nedlagda Sjöbefälsskolan som ligger på Söders höjder. Närmare bestämt Stigbergsgatan 30. Och den fungerar än i dag som ett minne om gamla tider. Men numera är det nog få som vet vad detta är för mackapär.

Så ock i Göteborg.

a81 · Inlägg av **a81** » 7 november 2007, 22:40

Markus Holst skrev:Vi får komma ihåg att man i äldre tider var tämligen ointresserad av vad klockan var. Det gjorde just ingen skillnad för normalmänniskan. Det var väl först med järnvägen som det blev motiverat att ange tider närmare än med förmiddag och eftermiddag.

Stämmer säkert om man går långt tillbaka i tiden. Men om jag inte missminner mig, förekommer rätt exakta tidsangivelser i ett två rättegångar 1839/1840 där släktingar till mig blivit mördade/dräpta. Förövarna tillhörde i båda fallen allmogen, så även det ena offret, medan det andra offret var mera "lägre medelklass". Det framgår också, i den ena rättegången, att de visste när (år, månad, dag) de var födda.

Jag får intrycket av att man då, kring 1840, faktiskt brydde sig om klockan, om än kanske inte med den exakthet vi vill ha i dag. Golvuren verkar ha spridits till allmogen långt tidigare än så. Att tiden skulle ha varit helt oviktig för människor i äldre tider kan nog därför vara lite av en faktoid. (Jfr vanföreställningen att folk inte kunde läsa innan folkskolan infördes 1842. I verkligheten var läskunnigheten nära 100 procent redan på 1700-talet och många kunde läsa tidigare än så.)

På http://www.moller42.se/GustafMoller/AllmogeUREN.htm nämns bland annat:

Den svenska allmogen fick säkerligen sina första impulser till urmakeriet från städernas ur- och säjermakare, och dessa hade väl i allmänhet lärt konsten av engelsmännen. Så var det nog även i Västergötland. Men vi har säkert någon gång också haft mycket tidiga allmogeurmakare i vårt land. En av de allra tidigaste säjermakarna i Jönköping var Gudmund Persson Locke. Denne skriver i en inlaga till konungen 1662, att han i sin ungdom hade lärt urmakeri hemma hos sin fader Peter Larsson i Arena i Kalmar län, "nu en gammal kronans betjente och bonde". Tydligen var fadern således allmogeurmakare redan i början av 1600-talet.

Se även: http://www.antikvarlden.se/index.aspx?article=128.

Frågan är fortfarande: Hur ställde man sina klockor?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 november 2007, 23:44

a81 skrev:Men om jag inte missminner mig, förekommer rätt exakta tidsangivelser i ett två rättegångar 1839/1840 där släktingar till mig blivit mördade/dräpta. Förövarna tillhörde i båda fallen allmogen, så även det ena offret, medan det andra offret var mera "lägre medelklass". Det framgår också, i den ena rättegången, att de visste när (år, månad, dag) de var födda.

Vad har datumen med saken att göra? - Om du har belägg för att folk på landsbygden före, säg, tågtidtabellernas ankomst bekymrade sig för vad klockan var på timmen när, så vore det intressant att se det.